Artiklar/ Föreläsningar

Artiklar

Insidan 2015

Fokus 2013-50

Uppsats 2014

Ur FOKUS 2013- 50 Sveriges nyhetsmagasin Kontroversiell behandlingsmetod

Som i trans

Hokuspokus eller seriös läkekonst? Hypnos letar sig in i den svenska sjukvården. »Slut ögonen. Koppla av. Börja i fötterna och låt känslan vandra upp i kroppen, ända till hårbotten.« Så låter en vanlig början på en klassisk hypnos som ska göra patienten tillräckligt avslappnad – det ska kännas nästan som om man somnar – för att bli mottaglig för de instruktioner som ska få den hypnotiserade att må bättre och bli friskare.

Hypnos är en kontroversiell behandlingsmetod som inte har använts inom traditionell svensk sjukvård, åtminstone inte officiellt. (Undantag: Smärtkliniken SÖS, IBS-behandling Ersta, Sahlgrenska, Kris och traumacentrum m.fl)

Nu är det här på väg att ändras. Det har länge varit vattentäta skott i Sverige mellan läkare och beteendevetare, men framväxten av KBT, kognitiv beteendeterapi, har förändrat läget. I takt med ett växande vetenskapligt stöd för att KBT är en effektiv behandlingsmetod för många typer av svåra tillstånd och sjukdomar, alltifrån ångest och depression till sociala fobier, har delar av den svenska läkarkåren börjat ta till sig även hypnos.

Hypnos och KBT är lika på så vis att det handlar om att förändra tänkandet för att därigenom förbättra känslor och beteenden. I dag forskar många av världens främsta universitet på hypnosens kraft och möjligheter.                      I forskningsstudier har hypnos visat sig hjälpa mot olika former av kronisk smärta. Hypnos har också visat sig ha effekt mot ångest, beroenden, sociala fobier och liknande tillstånd.

– I vår studie fick patienten visualisera hur smärtan försvann och magen började fungera precis som när trafiken i en korsning flyter igen utan problem, säger Perjohan Lindfors, överläkare och forskare vid Gastrocentrum på Sabbatsbergs sjukhus i Göteborg. Hans doktorsavhandling vid Göteborgs universitet handlar om hur hypnos lindrar den svåra smärtan och tarmproblemen som hör ihop med sjukdomen IBS, orolig tarm-syndrom, en folksjukdom som påverkar en miljon svenskar. I Perjohan Lindfors studie mådde 40–50 procent av 138 hypnotise-rade med IBS betydligt bättre efter hypnos. I forskningsstudier vid The University of Manchester School of Medicine, där erfarenheten av hypnos och IBS är längre, känner sig 75 procent mycket bättre efter avslutad behandling.     I den svenska studien höll de goda resultaten i sig i sju år för 85 procent av dem som upplevt en större förbättring.

Hypnos har existerat i tusentals år, men det var när den skotska kirurgen James Braid på 1840-talet i vad som i dag är Indien och Pakistan ska ha lyckats operera med hjälp av hypnos och utan bedövningsmedel på hundratals skadade och sjuka, som metodens medicinska egenskaper uppmärksammades av omvärlden. Sigmund Freud ägnade sig åt hypnos i början av sin karriär, efter att 1885 i Paris sett hur det hjälpte mot neurotiska störningar, men slutade med detta för att i stället ägna sig åt sin dynamiska psykoanalys, där problemen som behandlas anses härröra i mångt och mycket från barndomen.

Den moderna, medicinska hypnosens grundare anses vara psykiatrikern och amerikanen Milton H Erickson, som dog 1980. Han inriktade sig på symtomen och det var dem han försökte förändra. Erickson ansåg också att det var i människans undermedvetna som resurserna till hennes egen förändring låg. Han uppfattade att det undermedvetna hade sitt eget språk, som byggde på fantasi och metaforer.

Perjohan Lindströms sätt att ge nya instruktioner till sina patienter med IBS är i linje med Ericksons lära – genom att beskriva magproblemen som en trafikröra som måste rätas ut. Fast i vaket och normalt tillstånd tar en patient inget djupare intryck av ett sådant påstående. – Det handlar om att få hjärnan att på riktigt tro att negativa symtom är mildare eller till och med positiva, genom att koppla nya och behagliga upplevelser till exempelvis ångestfyllda och smärtsamma tillstånd. Det är möjligt att göra det när en person är djupt avslappnad, säger han.

Etzel Cardeña har bland annat samarbetat med forskarna om de två senaste amerikanska diagnosmanualerna för dissociativa störningar. DSM-arbetet, som American Psychiatric Association står bakom, bestämmer även hur den svenska sjukvården ska definiera psykiska sjukdomar. En dissociativ störning är när man inte minns saker man borde minnas eller börjar uppleva verkligheten som en dröm. Individer med denna störning är ofta lättare att hypnotisera.

En studie från 2012, som publicerades i Archives of General Psychiatry, visade att hjärnan troligtvis fungerar annorlunda på människor under hypnos. Med bland annat positronemissionstomografi kan bilder av hjärnan återges i olika färger som visar hur dess aktivitet förändras när den lindrar smärta under hypnos. Det är tydligt att hjärnan fungerar annorlunda då.

Samtidigt som Etzel Cardeña är positiv till kvalificerad hypnos ser han hur det utvecklats en övertro på dess förmåga, som när polisen använder hypnos för att försöka lokalisera sanna och glömda minnen. –Det är en myt att ett vittne bara minns riktiga och glömda iakttagelser med hypnos. Risken är stor att vittnet också minns fantasier som sanna iakttagelser. Hypnos är inte alls ett sanningsserum, säger Etzel Cardeña.

I USA och Storbritannien har hypnos lättare blivit accepterat som forsknings-område och behandlingsmetod. Svenska statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, som undersöker kvalificerade, vetenskapliga studier från hela världen för att kunna besluta om nya hälso- och sjukvårdsbehandlingar, tycker däremot att kunskapen för att använda hypnos mot svår smärta är för osäker. Det betyder att Socialstyrelsen inte heller kan rekommendera hypnos eftersom det först krävs grönt ljus från SBU. Men Socialstyrelsen har ändå gjort det möjligt att använda hypnos i olika former, eftersom hypnos i dag, bara är ett komplement till vetenskapligt bevisade behandlingsmetoder. I USA rekommen-derar däremot motsvarigheten till Socialstyrelsen, National Institute of Health, hypnosterapi mot kronisk smärta och akut smärta, även om inte alla får hjälp av det.

2007 gjordes en övergripande studie av 13 undersökningar av hypnos mot kronisk smärta, där bland annat Texas A & M University College of Medicine deltog. Resultaten visade att hypnos generellt var effektivare än andra terapier, däribland fysiska. Men det var svårt att utvärdera hypnos enligt den studien, eftersom det var osäkert om framgångsrik hypnos kunde upprepas, deltagarna var få och det saknades uppföljning på lång sikt. Det betyder att hypnos måste vara av hög kvalitet för att ge säker effekt. I dag är det svårt för en person som söker kvalificerad hypnos att veta att det är just detta som erbjuds. Därför tycker Etzel Cardeña att avancerad hypnos för komplexa sjukdomar och andra liknande tillstånd måste regleras hårt.

På samma gång som Socialstyrelsen trots allt kräver att behandlande hypnos-terapeuter är vårdpersonal, som sjuksköterskor och psykologer, och att de bara ger hypnos inom sitt expertområde, så kringgås detta lätt. Det är bara att kalla sig för hypnosterapeut och säga att det inte alls handlar om behandlande hypnos. Tuffare regler ligger inte bara i patienternas intresse, menar Perjohan Lindfors.