Uppsats 2014

S:t Lukas utbildningsinstitut

Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Examensuppsats på avancerad nivå, 15 hp Vt 2014

Klinisk hypnos inom familje- och parterapi

En explorativ studie.

Clinical hypnosis within family- and couples therapy

An explorative study.

Författare:

Inger Lundmark

Innehållsförteckning

1
2 2.1 2.1.1 2.1.2 2.2

2.3 2.3.1 2.3.2

3

3.1 3.2

4
5 5.1 5.1.1 5.1.2 5.1.3 5.2 5.3 5.4 5.5 6

7

7.1 7.2 7.2.1 7.2.2 7.2.3 7.3 7.3.1 7.3.2 7.3.3 7.3.4 7.4 7.4.1 7.4.2

Inledning……………………………………………………………………………….1 Teoretisk bakgrund ………………………………………………………………..1 Familjeterapeutiska rötter………………………………………………2 Språksystemisk familjeterapi……………………………………………..2 Något om Milton Ericksson……………………………………………2 Något om modern hjärnforskning, implicit kunskap och kommunikation med det omedvetna……………………………………………………..3 Vad är klinisk hypnos?…………………………………………………………………………..3 Vad är hypnos inte? ………………………………………………………………………………4 Hypnosbegrepp……………………………………………………………………………..4

Tidigare forskning……………………………………………………4

Empiriska vetenskapliga studier……………………………………………………………..5 Erfarenhetsbaserade studier …………………………………………………………………..5

Frågeställningar ……………………………………………………………………. 7 Metod…………………………………………………………………7 Undersökningsdeltagare……………………………………………….7. Utbildnings och FT-erfarenhetsbakgrund………………………………7 Familjeterapiinriktning…………………………………………………8 Arbetsvillkor……………………………………………………………8 Undersökningsmetod…………………………………………………..8 Datainsamlingsmetoder………………………………………………………………………….9 Bearbetningsmetoder……………………………………………………………………………..9 Genomförande…………………………………………………………9 Forskningsetiska frågeställningar…………………………………..9

Resultat ………………………………………………………………………………. 10

I vilken omfattning används H inom F/PT?……………………………………….10 När används H inom F/PT?……………………………………………………………….10 Problemområden……………………………………………………..10 Klienter………………………………………………………………11 Kontraindikationer…………………………………………………….11 Av vilka anledningar används H i F/PT?…………………………………………….11 Salutogena element……………………………………………………11 Verktyg……………………………………………………………….12 Effekter………………………………………………………………12 Upplevelser……………………………………………………………13 Hur används H i F/PT?……………………………………………………………………….13 Förutsättningar……………………………………………………….14 H med hela eller delar av systemet……………………………………14

  1. 7.4.3  H-metodik……………………………………………………………15
  2. 7.4.4  H-teoretisk anknytning…………………………………………………18
  3. 7.4.5  H-liknande inslag inom andra terapiformer……………………………18

8 Diskussion ………………………………………………………………………….. 18

  1. 8.1  Metoddiskussion…………………………………………………………………………………. 18
  2. 8.2  Resultatdiskussion ………………………………………………………………………………. 19
  3. 8.3  Förslag till fortsatt forskning………………………………………….25

Referensförteckning…………………………………………………………….26 Bilaga 1 Slutligt urval av artiklar till resultat…………………………………….27 Bilaga 2 Respondenternas bakgrund…………………………………………….28 Bilaga 3 Hypnotiska tekniker, beskrivning………………………………………29 Bilaga 3 Intervjuguide…………………………………………………………..30

Sammanfattning

Syfte: Att öka kunskap om klinisk hypnos inom ramen för familje-/parterapi. Frågeställningar: I vilken omfattning används hypnos? När? Av vilka anledningar, samt hur?
Metod: Kvalitativ, explorativ. 10 intervjuer har genomförts.

Resultat: Inblick ges i systemiskt hypnosarbete, vilket kan utgöra förstudie till fortsatt forskning.
Omfattning: Hypnos används i 0 – 100 % av fallen, vanligast i 40 – 50 %.
När: Vid depression, ångest, affektiv-, kommunikations-, sex & samlevnadsproblem, med dissociativa klienter, trauma, ätstörningar, klienter med autistiska drag, vid kroppssymtom; smärta, mage/tarmproblem, högt blodtryck. Hypnos är särskilt givande vid problem som påverkar familjen.

Anledningar: Hypnos är salutogent, ger verktyg för interaktion och bearbetning som når ickeverbala nivåer, kan ge kroppsreaktioner. Hypnos anses skonsamt, helande, effektiviserande. Hypnos upplevs ofta positivt, vilsamt för såväl klienter som terapeut. Terapeutens ensamarbete underlättas.

Hur: Direkt och indirekt hypnos används, med och utan övrig familj närvarande, utifrån klientens behov. Namnet klinisk hypnos överväger, men ”visualisering, inre bild, imaginativ övning, dagdrömsteknik etc.” förekommer för att ej väcka fördomar, vilket existerar. Olika hypnostekniker exemplifieras.

Diskussion: Metod och frågeställningar har god passform. Resultatet stöds av tidigare forskning och teoribildning samt pekar på nyheter; omfattningen, vikten av möjligheten att arbeta tyst, med medföljande personal, självhypnos, minska lugnande medicinering, vilsamt för terapeuten. Varför metoden ej är vidare spridd, beforskad diskuteras. Vetenskapliga studier om hypnos efterfrågas.

Nyckelord: Familjeterapi, parterapi, klinisk hypnos, systemisk hypnosterapi, implicit kommunikation, trans, imaginativa tekniker, visualisering.

Abstract

Purpose: To increase knowledge on clinical hypnosis within the context of family/couples therapy.
Questions: To what extent is hypnosis utilized? When? For what reasons, and how? Method: Qualitative, explorative. 10 interviews were made.

Results: Insight is given in systemic hypnotherapy, which could form a preliminary to further research.
Scope: Hypnosis is used in 0 – 100% of cases, most common in 40 – 50 %. When: For depression, anxiety, affective-, communication-, sex & relationshipproblems, with dissociative clients, trauma, eating disorders, clients with autistic traits or bodily symtoms; pain, gastrointestinal problems, high blood pressure. Hypnosis is especially rewarding when family is affected by the problem. Reasons: Hypnosis is salutogenic, adds tools for interaction and processing that

reach nonverbal levels, can give body reactions. Hypnosis is regarded gentle, healing, increasing efficiency. Hypnosis often gives positive, restful experiences, for clients and therapist. Hypnosis facilitates working alone.
How: Direct and indirect hypnosis is used, with or without family present, based on the clients needs . The term clinical hypnosis dominates, allthough ”visualization, mental image, imaginative exercise, reverie technique etc.” appears to not arouse prejudice. Hypnotic techniques are exemplified.

Discussion: Method and issues are well fit. The result is supported by earlier research/theories, pointing to news; scope, the importance of the possibility to work in silence, with escorts, reduction of sedatives, selfhypnosis, restfulness for the therapist. Why the method is not further spread, researched is discussed. Scientific studies of hypnosis are requested.

Keywords: Family therapy, couples therapy, clinical hypnosis, systemic hypnotherapy, implicit communication, trance, imaginative techniques, visualization.

1 Inledning

Intresset för implicit kommunikation ökar inom terapivärlden, liksom intresset för upplevelsebaserade terapiformer. Ny hjärnforskning, med Allan Schore som en av frontgestalterna, beskriver hur höger hjärnhalva, med implicit inriktning på överlevnad och affektreglering är dominant i människans existens. Stern (2005) beskriver hur det implicita självet utvecklas genom livet till mer komplexitet och fungerar kvalitativt annorlunda mot det senare utvecklade explicita självet. Implicit kommunikation handlar om både verbalt och ickeverbalt material i här och nu situationer. Enligt Schore (2012) domineras höger hjärnhalva av känslomässig och kroppslig självuppfattning, helhet snarare än delar, upplevelser snarare än tankar, tidlöshet, färg, fantasi, kreativitet, drömmar, och representerar den inre världen. Han framhåller vikten av att höger hjärnhalva aktiveras i terapirummet för att kommunicera med känslo- och upplevelsedelarna av hjärnan samt det omedvetna (som lokaliseras hit). Schore menar att images (inre bilder) är höger hjärnhalvas uttryckssätt, förspråklig, starkare än tusen ord. Inom disciplinen klinisk hypnos (H) har man länge ägnat sig åt att förfina metoder för kommunikation med det omedvetna. Mycken forskning på metoden/dess effekter finns, främst medicinskt och på individnivå. Internationellt används H integrerat i familj och parterapi (systemic hypnotherapy) för att möjliggöra och effektivisera förändringsprocesser. ”It seems apparent that if hypnosis can be considered a ”change accelarator” then a systemic context can further increase the accelerating effect hypnosis provides.” (Loriedo & Torti 2010, s.225)

Syfte: Ingen kartläggning av hur H används inom systemisk familje-/parterapi (F/PT) i Sverige har hittats, varför denna undersökning kan öka kunskapen härom. Undersökningen ämnar ge inblick i hur implicit kommunikation och imaginativa tekniker tillämpas i systemiskt arbete, vilket kan utgöra förstudie till fortsatt forskning om H och dess effekter inom F/PT. Att området är viktigt men lite utforskat, stöds av modern psykoterapi och hjärnforskning. ”Using hypnosis to enhance cognitive behavioural approaches has been well described in the litterature, but the value of H in enhancing interpersonal therapies has been an underdeveloped consideration.” (Loriedo & Torti 2010, s.243)

Förkortningar: respondenter: R, klinisk hypnos: H, förändrat medvetandetillstånd: FMT, familjeterapi: FT, parterapi: PT, familj och/eller parterapi: F/PT, hypnosterapi: HT, psykoterapeut: PsT, terapeut: T, co-terapeut: CT, reflekterande team; RT, klient: K, Svenska Föreningen för Klinisk Hypnos: SFKH. Centrum för Hypnos och Psykoterapi: CHP. Eye Movement Desensitization and Reprocessing: EMDR. R använder orden Klient eller Patient. R citeras precist, i övrigt används K.

2 Teoretisk bakgrund

Att FMT uppstår i terapirummet är känt av många PsT. Att arbeta med H är att medvetet använda FMT i behandlingen. Genomgång av teori och tidigare

1 (30)

forskning vill ge en inblick i systemteori, vad H är, modern hjärnforskning, hur områdena förhåller sig till varandra, samt ge inblick i forskning kring hur H används i F/PT.

2.1 Familjeterapeutiska rötter.
2.1.1 Språksystemisk FT. Systemteori bygger bl.a. på biologen Batesons (1904 – 1980) teorier om mönster som förbinder, en aktivitet som biologiskt ses som anpassning genom utveckling i förhållande till den omgivande miljön, vilket även ses i familjesystem (Maturana & Varela 1987, 1992). Inom språksystemisk FT ses familjen som ömsesidigt beroende av/ påverkande varandra, fenomen samskapas. Språket är både plattformen för interaktion och verktyget för bevarande/ förändrande av mönster. Till språk räknas även det ickeverbala. Tom Andersen (1994) beskriver vikten av polyfoni och samklang, kan T vara i samklang med det system som kört fast framträder mönstret av sig självt. Andersen erfor genom samarbete med sjukgymnaster att body/mind är ett, andningen är länken, och att kroppen är bärare av minnen, empirisk kunskap, som präglat oss att dra ihop eller öppna upp vår muskulatur. Han ansåg T behöva vara lyhörd för de kroppsliga språknivåerna, med varandra och våra K. (Andersen 2011) Harlene Anderson (2006) framhåller den kollaborativa hållningen; T är jämställd, ickevetande, nyfiken, icke-expert, språkkonstruktionistisk inkluderande många språk, berättelser, nyanser. Mening samutvecklas, flera betydelser samexisterar. Genom arbete med barn (vilkas språk är lek) integrerades ritande, gester, roll och spegellekar i terapin, vilket ger tillträde till den inre världen, ett magiskt lekområde där allt kan hända. Hon beskriver hur barn i lek är i ett transliknande tillstånd och processar det som hänt, från smärtsamt till mer befriat, glädjefyllt. (Anderson & Gerhart, 2007) Anderson betonar medvetenhet om hur det egna frågandet påverkar det som berättas, refererar till Goolishan och Strong ”Questions are performative; they can evoke, construct and invite positions and experiences from which generative dialogues can emerge”. (Anderson 2006, s.373). Penn beskriver hur cirkulära och framtidsfrågor introducerar idéer om förändring till systemet; “one can easily recognize that these questions have a loose hypnotic structure.” (Penn 1985, s. 300)

2.1.2 Något om Milton Ericksson (1901–1980) amerikansk psykiatriker, specialiserad på H, vän med Bateson med vilken systemiska idéer delades. Erickson betraktade psykisk ohälsa som ett brott i kommunikationen och att ”changing communication among family members alone may be totally effective.” (Bandler et al. i Scroggs 1986, s.510.) Erickson betraktade familjer som hypnotiska enheter, medlemmarna försätter varandra i trans, ofta negativ sådan (Ritterman, 2005). ”One can watch a powerful member of a family, deepen H by mentioning a shared family memory wich puts the scapegoated symptombearer even more firmly in his place.” (Ross 1988 s.243) Erickson arbetade med individer, par och familjer, anpassade terapin efter deltagarna, utgick från Ks resurser, och att lösningen finns inom K själva, eftersom varje K är unik ska vården vara unik. Ericksons mest bestående gåva är idén om ”utilization”, att allt kan användas i

2 (30)

utvecklande syfte. (Gilligan, www.stephen-gilligan.com-interview-A.html) Ericksson hade ”a learning attitude, rather than a pathologyfocused one” (B. Ericksson, konferens Göteborg 2008). Han ansåg att vårt omedvetna alltid lyssnar och svarar an mest på indirekta suggestioner. Därav hans unika arbete, känt som Ericksonian, non-direct H. Hans tankar bekräftas av modern hjärnforskning, som nu kan förklara hur och varför. Han arbetade lösningsfokuserat med lekfulla handlingsdirektiv, överraskningar, humor, paradoxala tillvägagångssätt, terapeutiska brev mm. (O ́Hanlon, 1999). Gerge (2009) beskriver hur flera terapeutiska inriktningar inspirerats av Erickssons arbete och klinisk H; FT, systemisk, strategisk, lösningsfokuserad terapi, gestalt, psykosyntes, symboldrama, NLP. Erickssons metoder har utvecklats inom terapi och socialt arbete under benämningar som narrativa, lösningsinriktade och systemiska. (Ohlsson, 2008).

2.2 Något om modern hjärnforskning, implicit kunskap och kommunikati- on med det omedvetna. Shore säger sig genom åren ha levererat ”a substantial amount of interdisciplinary evidence supporting the proposition that the early developing right brain generates the implicit self, the structural system of the human unconscious.” (Shore 2012, s.178) Det omedvetna betyder inte nödvändigtvis det bortträngda, snarare det icke-medvetna. Implicit kunskap kallas även det otänkta kända, upplevd erfarenhet, potentiellt verbaliserbar. (Bollas hos Stern, 2005). Modern hjärnforskning har bidragit till förståelse av den centrala roll som vårt omedvetna spelar när vi tar in och bearbetar det som händer oss. ”Non- conscious-information-acquisition-processes are not only much faster but are also struct-urally more sophisticated, in that they are capable of efficent processing of multidimensional and interactive relations. Knowledge that is indespensable for encoding and interpretation of stimuli and triggering of emotional reactions.” (Lewicki, et.al, i Change in Psychotherapy 2010, s.131). Shore (2010) menar att det implicita vetandet ligger bakom intuitionen, vilken ses som en avgörande faktor gällande terapeutisk effektivitet. Höger hjärnhalva, det omedvetna, är viktig att nå i terapi, då vi i hög grad styrs av implicita präglingar, kroppsliga och känslomässiga erfarenheter. Här processas känslor, implicit vetande etableras och omorganiseras genom livet. Inre bilder är ett höger-hjärna-språk som talar till det omedvetna, till kroppen. Damasio (Gerge, 2009) menar att en metafor kan ses som en ”embodied mind”. Förändringar avspeglas på såväl cellnivå som på makronivå. Naparstek (1995) beskriver inre bilder, images, som händelser för kroppen, lika verkliga som de faktiska. Då språk föds ur motoriska händelser och images är händelser för hjärnan, kan images språkförlösande förmåga bli förståelig.

2.3 Vad är klinisk hypnos? H kommer från grekiskans ”ipnos”; sömn, men fungerar motsatt; att fokusera, absorberas av inre eller yttre skeenden här och nu, ger ett FMT; trans. a) H och trans används ibland synonymt. b) H beskrivs även som själva arbetet som utförs i transtillståndet. c) Enligt SFKH är H ett samlingsbegrepp för flera imaginativa och fokuserande behandlingsmetoder. Vid H sker ett hemisfäriskt skifte, höger hjärnhalva aktiveras; ger tillgång till helhetstänkande, känslor, fantasier, kreativitet, öppenhet. Mottaglighet för nya

3 (30)

förslag ökar, kritiskt tänkande minskar. I H kan man lättare gå utanför sina begränsningar, lära nya beteenden, förhållningssätt. I Sverige får endast personer med leg. grundande vårdutbildning utöva behandling med H, varför sjukvård, tandvård och psykoterapi är de vanligaste användningsområdena. (www.hypnosforeningen.se) Enqvist (2004) beskriver H som en gemensam process, T pendlar naturligt mellan FMT och ett mer vardagligt reflekterande tillstånd. Både forskning och klinisk erfarenhet visar att fysiologi och känslighet förändras både hos K och T. Tom Andersens ”samklang” är att jämföra med HTs trans. Parsons-Fein (2004) beskriver varje bra terapisamtal som hypnotiskt; här och nu-varo, lätt avslappning med fokus på det som känns är transframkallande, språket är förändringsagent, hur man använder det är avgörande. Ts kärleksfulla närvaro kommuniceras medvetet, implicit i H-arbetet. Gerge (2009) skriver om vikten av att T kan se och förstå transfenomen då komplext traumatiserade patienter ofta befinner sig i vakna traumainducerade transtillstånd.

2.3.1 Vad är hypnos inte? H innebär ej kontrollförlust eller automatisk amnesi. All H är självhypnos, ingen kan hypnotiseras mot sin vilja. Klinisk H skall ej förväxlas med scenhypnos, vilket ses som en oetisk avart, där människor utnyttjas. Scenhypnos är förbjudet i Sverige, socialstyrelsen kan dock ge dispens.

2.3.2 Hypnosbegrepp: Indirekt H: adressera höger hjärnhalva, implicit kommu- nikation. Uppmärksamhet på Ks andning, ideomotoriska signaler (gest, ryckning, hudfärgsskiftning mm), verbala signaler (tonfall, tempo, modalitet). Indirekt H finns även i det resursorienterade förhållningssättet; att ta vara på information, associationer och använda dem på ett behandlande sätt, spegla i metaforer, sagor. Använda kunskap om att kroppen kommunicerar själslig smärta, att dissociativa tillstånd är ett slags transtillstånd och att transtillstånd uppstår i lek, en form av hängivelse.”

Direkt H: Riktade övningar i syfte att framkalla upplevelser, undersöka eller bearbeta känslor, minnen eller situationer.
Några H-tekniker: (för beskrivning se bilaga 3, s 29) 1. Transtillståndet.
2. Formella och informella induktioner.

3. Visualisering. 4. Inre sinnesnärvaro. 5. Trygg plats. 6. Suggestioner. 7. Mönsterinterventioner. 8. Tidstekniker. 9. Affektinterventioner. 10. Intrapsykiska tekniker. 12. EMDR

3 Tidigare forskning

Utländska erfarenhets- eller litteraturbaserade studier ger omfattande beskrivningar av hur, när och varför H används inom F/PT. Ingen studie gällande omfattning har hittats, ej heller ngn jämförbar svensk studie. Flera studier är gamla, från 1980 -00-tal, endast ett par är från 2010-12. Det belyser att intresse för metoden funnits länge, men också att området är lite utforskat, vilket talar för behovet av fler empiriska vetenskapliga studier. Fromm och Nash (1992) har sammanställt H-forskning sedan 1986 och förvånats över bristen på kontrollerade studier.

4 (30)

3.1 Empiriska vetenskapliga studier

De resultatstudier som existerar gällande H-behandling vid olika problemområden är individinriktade samt utförda inom medicinsk forskning och ligger således långt från ansatsen i denna undersökning. En kontrollerad effektstudie finns inom ptsd- forskning. Ingen empirisk studie om H har hittats inom F/PTområdet.

3.2 Erfarenhetsbaserade studier

Denna typ av studier av H inom F/PT finns det relativt gott om. Men, då de huvudsakligen bygger på fallobservationer och saknar vetenskaplig kontroll anses det vetenskapliga värdet vara lägre. Forskningen som nämns har haft betydelse i den-na explorativa undersökning som jämförelsematerial. Studierna är i flera fall stora metastudier, publicerade i facktidskrifter och kan läsas som inspiration eller utgöra underlag för fortsatt systematisk forskning kring metoden och dess effekter.

Whitaker (2000) lyfter fram H inom ramen för FT som ett sätt att förstå omedveten påverkan. Det börjar med det mönster som skapas i samspelet inom familjen, vilket hörs när de talar om sig själva, ”a family nationalism; the Campbells never stop fighting..” (Whitaker 2000, s.8) Han talar om hur ”cultureinduced stress” (Whitaker 2000, s.10) påverkar omedvetet (religion, sociala roller, etniska spänningar etc.). Varje familj har sina påbud och sätt att hantera samhällets osynliga förv-äntningar/ påbud; livet handlar bara om arbete, kvinnor löper konstant risken att bli våldtagna etc.

Sedan 70-talets upptäckter att en interpersonell syn på depression är av stort värde har tänkandet utvecklats till att gälla hela systemet. Loriedo och Torti (2010) belyser några fördelar med att använda H vid depression ur systemiskt perspektiv. ”One can view the automatic and unconscious interactional patterns between relationship members as having hypnotic qualities that can be acknowledged and utili-zed in treatment. New ways of interacting that promote effective communication can be more easily integrated through H./—/H is a refined tool of communication, that can provide an effective means of promoting multilevel communication and enhanced relationships”(Loriedo & Torti 2010, s.224, 232). De menar att synsättet kan användas på de flesta symptom. De beskriver salutogena element som systemisk H tillför; ökat fokus på sig själva och inre jaget, ökad synkronicitet, (fysisk och psykisk) harmoni. En delad H-upplevelse, inkluderande tysta pauser, ökar känslan av gemenskap, par utvecklar större förmåga att arbeta och fungera som ett team. Automatiska beteenden tenderar att minska eller t.o.m. försvinna. H-interventioner presenteras och illustreras med fallbeskrivningar

Braun (1984) beskriver hur H tillämpas i FT. Generellt för att öka tillit, lugn, kommunikation och samarbetsförmåga, genom att i avslappning och H låta

5 (30)

familjen få en gemensam positiv upplevelse, vilket kanske var länge sedan de delade. Specifikt för att arbeta med en persons problematik för att öka förståelsen hos de andra, eller för att utforska och lösa upp händelser som ligger till grund för problematiken. H kan användas stärkande t.ex. genom visualiserad idealbild/idagbild och låta dem mötas. H har förmågan att hålla familjerna samman, på ett symbolplan, så att skillnader kan utforskas och lösningar komma inifrån. ”Only the patients and the therapists imaginations limit the useful application of H in FT” (Braun 1984, s.183).

N och P Baretta (1985) skriver att metaforer i FT ger T möjlighet att adressera problem på ett symboliskt, ickehotande sätt. K bjuds möjlighet att modifiera ”utgångna” sanningar, ges en brygga till förändring, medan deras omedvetna har tid att ruva på möjliga lösningar av situationen, komma i kontakt med resurser. Språk är ett kraftfullt redskap. Hur metaforen levereras har betydelse, timing, tonfall, tempo. Att kombinera metaforer med H ger T ”a particularly effective avenue for treatment in the most economical time frame.” (N & P Baretta 1985 s.93)

Badderley (1992) framhåller H som ”a more potent changeprocess than traditional counselling approaches (Badderley 1992, s. 87). Utifrån fallstudier beskrivs arbetsprinciper och vissa H-tekniker; att adressera det omedvetna, suggestioner, avslappning, reframing, ideomotoriska signaler, shifting moment m.fl. Fördelar med H summeras: 1. ”The effectiveness of any therapeutic procedure is enhanced if used in conjunction with H. 2. Therapeutic procedures employing ideomotor signals can proceed in an apparently contentless manner overcoming any resistance phenomena. 3. Deep or hidden issues are more easily uncovered using HT procedures. 4. Change is facilitated and convincing when Ericksonian ratification of change procedure is used. 5. When one spouse observes the other under H change is elegantly induced in the system” (Badderley 1992, s.92).

JM. Brown, MS och JF. Chaves (1980) menar att H, i (då) aktuella rapporter, föreslås vara en användbar teknik vid behandling av sexuell dysfunktionalitet. Deras metastudie (410 fall) identifierar distinkta områden: (1) som diagnostiskt redskap (2) för att öka självförtroende (3) för direkt avlägsnande av symptom (4) för att underlätta upplösning av neurotiska konflikter. Författarna kritiserar fallstudierna för att sakna signifikant information angående patientvariabler, symptomatologi, slag av H-intervention och kriterier för förbättring. De framhåller åsikten att även om slutsatserna genererade från dessa fallstudier är uppmuntrande, är det essentiellt att effekten av H-tekniker inom sexualterapi blir evaluerade genom kontrollerade studier, så de blir jämförbara med andra behandlingsmetoder.

Scroggs (1986) menar att Ericksonskt förhållningssätt används inom olika terapiformer (FT, Jungiansk, Gestalt, KBT etc.) och anledningen därtill är förändringspotentialen. Några särskilt viktiga ingredienser som det Ericksonska förhållningssättet bidrar med framhålls; skapa tryggt sammanhang, hantera

6 (30)

motstånd, timing, mm. Scroggs lyfter särskilt fram inställningen till förändringsarbete; ”if therapy may be be defined as change, then the Ericksonian approaches are perhaps the most eloquent therapeutic methods. /—/They leave a trail of happines. (Scroggs et.al 1986, s.519 )

4 Frågeställningar

4.1 vilken omfattning används H i F/PT?
4.2 När används H i F/PT?
4.3 Av vilka olika anledningar används H i F/PT? 4.4 Hur H används i F/PT?

5 Metod
5.1 Undersökningsdeltagare

För att säkerställa validiteten söktes R med gedigen erfarenhet av F/PT samt med seriös H-utb. som utger sig för att arbeta med H bjudits in. I första hand legitimerade PsT och Psykologer, helst från olika slags arbetsplatser runtom i landet och gärna av olika kön. Inbjudan gick till två seriösa H-föreningar i Sverige; SFKH med ca 400 medlemmar och CHP med ca 80. Hälften av de som arbetar med F/PT i båda föreningarna ställde upp på intervju, en valdes bort pga ickeanträffbarhet under intervjuperioden, en är med i båda föreningarna. Summa 10 R, hälften kvinnor, hälften män.

5.1.1 Utbildnings- och FT-erfarenhetsbakgrund

Tabell 1. Rs utbildning/ FT-erfarenhet.

7 Leg. PsT. 4 m FT-­‐utb. 10 -­‐ 40 års erf. av F/P-­‐ terapi.

7 (30)

2 Leg. Psykolog. 1 m FT-­‐ utb. 25-­‐30 års erf. av F/ P-­‐terapi.

1 Sjuk-­‐ sköt. m FT-­‐utb.

Över 30 års erf. av F/P-­‐ terapi.

Deltagarna har olika grund och påbyggnadsutbildningar. (Se bilaga 2.)

Antal personer

Tabell 2. H-utbildning hos R, antal timmar.

8 (30)

R har mellan 50 – 800 tim. H-utbildning.

5.1.2 FT-inriktning: 4 R arbetar systemiskt, 2 på psykodynamisk grund, 2 med existentiell FT, 1 kallar det KBT med olika verktyg, 1 med familjerådgivning. Alla utom en säger sig använda olika inslag från strategisk, strukturell, lösningsorienterad FT samt KBT. Flera nämner att ”vi närmar oss varann ju längre vi håller på”.

5.1.3 Arbetsvillkor: Ensamarbete på privat mottagning är vanligast. 1 har CT i alla PT, 2 har CT i 50 %. 4 har arbetat med CT och RT förr. 2 uppger att ”det är ensammare nu av ekonomiska skäl”. 6 av 10 R arbetar 100 % privat, 2 arbetar numera privat men har varit anställda större delen av yrkeslivet, 1 arbetar 50/50 privat/anställd, 1 är 100 % anställd och tar emot enstaka privat.

5.2 Undersökningsmetod

Studiens ansats var ursprungligen kvalitativ, explorativ med ett kvantitativt inslag. Det kvantitativa inslaget övergavs. (Se Genomförande 5.5) Kvalitativ ansats valdes, då syftet med undersökningen är att få djupare förståelse för den kliniska praxisens metodik och möjligheter. (Wedin & Sandell 2004) Exploration innebär att man studerar områden där ingen eller mycket lite forskning bedrivits för att hitta relevanta och intressanta frågeställningar. (Langemar 2010) Explorativa studier är lämpliga för att söka bred, grundläggande kunskap, t.ex. undersöks vad, när, hur något verkar. (Wedin & Sandell 2004) För att säkerställa datas validitet har 2 seriösa hypnosföreningar kontaktats. Här samlas PsT, läkare, tandläkare, sjukgymnaster m.fl. Kontakt hålls med internationella hypnosföreningar och medlemmarna uppdateras inom H-forskning. Föreningarna utbildar PsT och leg. vårdpersonal i H, samt erbjuder seminarier och kongresser. R är kvinnor och män med varierande erfarenhet och utbildning, privatpraktiserande och anställda som arbetar både ensamma och med CT. 2 R har utbildat i H, så de kan anses vara representativa för föreningarna. Reliabilitetsaspekten har beaktats genom att samma frågor har ställts till alla, möjligheter till utvikningar och fördjupning givits. Intervjuerna har bokats per mail med information om tidsåtgång, genomförts vid för R lämplig tidpunkt och bandats.

Antal.
Tim H-Utb.

5.3 Datainsamlingsmetoder

Semistrukturerade telefonintervjuer har genomförts med frivilliga representativa personer inom området. Uppgifter om Rs bakgrund samlades in, frågan om R använder H i F/PT ställdes. Om ej, efterfrågades skäl därtill. Om ja, ombads R uppskatta omfattningen, därefter följde detaljerade frågor om när; av vilka anledningar, samt hur H används. (Frågeformulär se bilaga 3.) Intervjuerna har spelats in, bränts på cd och transkriberats.

5.4 Bearbetningsmetoder

Tematisk analys har tillämpats, deduktiv och induktiv metod i kombination. Intervjuguiden har utgjort grund för bearbetningen. Underkategorier har bildats utifrån insamlat material. Svaren är samlade under respektive fråga, jämförda genom både nyckelord och tolkning av innebörd, med huvudfokus på att få med bredden i svaren. För att ge en uppfattning om överensstämmande svar, redovisas de med hänvisning till ”två R”, ”flera R”, eller ”samtliga R”. Enskilda svar/ nyanser redovisas för sig. För frågeställningarna ickerelevanta svar har sorterats bort.

5.5 Genomförande

Forskningsplan skrevs ht 2012, arbete med teoridel påbörjades. Det kvantitativa inslaget ämnade ge inblick i omfattningen av H-användandet i F/PT i Sverige. Samtliga medlemmar i SFKH samt CHP skulle tillfrågas om omfattningen. SFKH har ej medlemsmaillista, så ordföranden kontaktades Jan 2013. Inbjudan publicerades på SFKHs hemsida samt i föreningstidningens vårnr. Hemsidan gav ej svar, besöks förmodligen ej regelbundet av medlemmar. Tidningen försenades av tekniska skäl, inga svar inkom under utsatt tid. April 2013 avbröts den kvantitativa delen. Den kvalitativa delen; Jan 2013 mailades de 18 PsT i SFKH som i hemsidans frivilliga behandlarregister uppger att de arbetar med F/PT, 9 ställde upp på intervju. Samtliga PsT i CHP mailades, (lista finns) 6 arbetar med F/PT, 3 ställde upp på intervju. 1 valdes bort pga icke-anträffbarhet under intervjuperioden. 1 är med i båda föreningarna. Summa 10 R. Intervjuer gjordes via högtalartelefon, spelades in på handrecorder, brändes på cd feb -13. Arbete med resultat pågick mars-juni, analys, diskussion juni-nov 2013.

6 Forskningsetiska frågeställningar

R informerades om frivillighet, anonymitet och möjlighet att avbryta medverkan när R önskar. Materialet har behandlats konfidentiellt, R har erbjudits ta del av resultatet. Etiskt dilemma: Författaren (F) är medlem i båda H-föreningarna. Två R är kända av F; möts på seminarier 1-2 ggr/år. En var en av Fs H-lärare (utbildningen avslutad -06). F är medveten om att detta kan påverka reliabiliteten. F har valt att ta med dem i undersökningen av flera skäl; frågeställningarna är av explorativ karaktär, Rs svar tillför viktiga detaljer till helheten. R står ej i beroendeställning till F, arbetar ej på samma arbetsplats. H-världen är relativt

9 (30)

liten, det kan vara svårt att finna tillräckligt underlag för studien utan någon koppling till F. Bedömningen gjordes att Rs svar kan användas om bekantskapen redovisas.

7 Resultat

Resultatet redovisas utifrån frågeställningarna, med underrubriker.

7.1 I vilken omfattning används H i F/PT?

H används i mellan 0 – 100% av fallen, vanligast är runt 40-50 % (Se tabell 3). Omfattningen har uppskattats av R.

Tabell 3. H-användning i andel fall. (Blå =par, röd = familj.)

10 (30)

% fall i vilka H används

Resp. R

Förtydligande: R1 har använt H en enda gång, R10 har aldrig använt H i F/PT. För flertalet är det lika vanligt inom FT som PT, för 2 R något vanligare m par, R3 enbart med par. (Medelvärde 37,5%, meridian 32,5%.)

7.2 När används H inom F/PT? Här redovisas 1. Vid vilka problemområden. 2. Med vilka K. 3. Ev. kontraindikationer.

7.2.1 Problemområden: Stora skillnader mellan R förekommer. De flesta R nämner Hs fördelar vid alla sit. där familj eller partner påverkas av individens besvär. H används vid: stressproblematik, konfliktsituationer, blockeringar, ångest, fobier, depression, utbrändhet. H används även för att stabilisera personer och vid olika känslomässiga problem; självförakt, skuld och skam. H används vid trauma och dissociation, vid anorexi och andra ätstörningar, samt med personer med olika autistiska drag. H används vid beroendeproblematik samt vid olika kroppssymtom (migrän, långvarig smärta, mage/tarmproblematik, högt blodtryck). Arbete inom graviditets-, förlossningspsykologi förekommer; ”förlossningsskräck, post partum depression”.

Inom PT används H vid kommunikationsproblem, ”låsningspunkter när de försöker uppfostra varann i rätt och fel, om pengar, gränser, vad är kärlek?”. Vid försoning, separation, kring sexualitet, sexuell problematik (impotens, övergrepp, sexmissbruk, sexualbrottslingar). ”Män som omskurits som pojkar utan bedövning, här döljs impotens och skräck”. Incest nämns som ”det mest jobbiga” för T.

7.2.2 Klienter. Samtliga R framhåller att mötet med K styr den terapeutiska vägen. Hänsyn tas till passform gällande problematik, öppenhet/blockeringar, förväntningar/önskemål, trygghet i familjen samt var man är i processen. H används med alla åldrar, individuella inriktningar hos R förekommer.

7.2.3 Kontraindikationer. Inga absoluta, men relativa kontraindikationer förekommer. Ett par R kan avstå från H vid svåra psykiska problem, gränspsykotiska tendenser, akut kris eller paranoida drag. En R menar att det beror på hur H används med de med hög dissociationsgrad ”som pga trauma lever i nära ständigt transtillstånd; man kan alltid använda det hypnotiska sättet, möta där någon är”. ”Allt H-arbete står och faller med behandlarens kvalifikationer och kompetens.” En avstår i en alltför otrygg familj, en vid djupa depressioner. En använder ej H med ungdomar, en ej alls i F/PT; ”vet ej hur det skulle gå till, har aldrig tänkt att det går”. En R har använt H med par en enda gång pga att det ej passat klientelet. Flera R avstår med tveksamma K, ”om ngn tror att T ska gå till deras före detta liv” eller ”de som tror att T ska trolla”. En avstod vid förfrågan från läkare som tror H kan hjälpa hjärnskadade. En skulle avstå vid konfliktsituation i rättsväsendet; kommenterar sanning; kan man lita på H i en rättegång? ”Du kan få upp ett minne i H men det garanterar inte att händelsen är sann. Känslan ljuger dock inte, den är din. Man får förhålla sig till om man vill tro på minnet eller respektera känslan, välja hur man vill gå vidare”.

7.3 Av vilka anledningar används H i F/PT? 4 huvudanledningar redovisas, förekommande hos de flesta R. Liknande svar sammanfattas, citat exemplifierar. 1. H tillför salutogena element till K. 2. Ger T verktyg. 3. Har effekt. 4. Ger ofta positiva upplevelser.

7.3.1 Salutogena element. a) Lugn. b) Tystnad. c) Möten bortom intellekt och försvar. d). Kontakt med kreativa resurser. e). Lust.

a) Lugn. ”H ger en här och nu upplevelse som tillför lugn till deltagarnas system, i rummet, i kroppen och hjärnan, som gör att de får större tolerans med sig själva och varandra. Upplevelsen blir en ny trygghetserfarenhet på primärprocessnivå, som tas med till vakentillståndet, vilket stärker anknytningen.”

b) Tystnad. H tillför ett skonsamt element, möjligheten att arbeta tyst, ”t.ex. vid väldigt intima, komplicerade grejer innebär det en lättnad om du kan hjälpa dem utan att de måste blotta allt.”
c) Möte bortom intellekt och försvar. Människor blockeras vid kris, H bjuder upp till ett lyssnande inåt, tillbaka till sig själv. ”Folk släpper mycket intellektuella försvar och distansering.” H ger annorlunda, gemensamma upplevelser.

d) Kontakt med kreativa resurser i imaginativ värld. ”Den imaginativa världen hjälper folk att få fatt i sina resurser.” ”Det dyker upp metaforer, ord och bilder de inte förväntar sig, som har läkande och insiktsfull förmåga.”
e) Lust. ”All terapi är hårt arbete, men med H brukar det vara lättsammare”. ”Det kan vara lite roligare att arbeta med problem på detta sätt och då kan det bli lättare

11 (30)

att tycka om varandra igen”. H kan ”ge tillbaks känslan av hur det var, när magin fanns kvar.”

7.3.2 Verktyg. (För detaljerade H-tekniker se 7.4.3 s. 15) R anser H vara en bra metod och att det är glädjande att ha verktyg som gör skillnad, även i svåra fall. ”H är ett väldigt bra verktyg när det gäller ångest.” ”I H kan man skapa samspel mellan personer eller en persons inre delar därför att transen underlättar, även hos väldigt sjuka personer.” ”Hade nog aldrig lyckats med alla sexbrottslingar, incest och krigsoffer om jag inte haft H i kombination med mina andra metoder”. ”Med personer med olika autistiska drag går det nästan inte att nå goda resultat utan visuella tekniker.” ”Att en människa kan kliva ur sitt trauma och sin smärta är en stor källa till glädje, människokärlek, vilket är viktigt att vi T vågar känna!” ”Helt fantastiskt att ha de här verktygen som visar sig fungera, som de kan ta till sig och använda själva, tillsammans och var för sig, de berikar en samtalsterapi.”

7.3.3 Effekter. a) Stabilisering. b) Minskande av lugnande medicinering. c) Engagemanget i terapin ökar. d) Snabbare resultat. e) Vi-känslan stärks; förståelse, tolerans, kommunikationsförmåga, samspel ökar. f) Kroppsreaktioner förekommer.

a) Stabilisering. ”K uttrycker att de får effekter med H som de i allmänhet inte får när de går runt i vården och pratar; de blir lugnare, enklare inombords, sover bättre, får mer positiva relationer till varann och till mig som T.” H är en helande process, ”tyst och lugn samvaro underlättar lyssnande och bidrar till större förståelse, ökat/förbättrat samspel hos familjer och par.” H ger ”mer helande process vid skilsmässa”.

b) Minskar lugnande medicinering. H ger möjlighet att skapa lugn utan medicin, ”t.ex. med gravida skulle man använda det mkt mer.”
c) Ökar engagemang. ”Vid första besöket lämnar patienterna kompletterande in- formation genom sina inre bilder och de blir väldigt nyfikna, de har aldrig sett sådana där bilder, det medför stort engagemang i terapin, inga återbud.”

d) Snabbare resultat. ”H ger bättre skjuts i arbetet, effektivt, snabbare resultat, ut- an att vara prestationsinriktat”. ”I trans ändras upplevelsen, man blir mindre fast i vardagen, mindre påverkad av samhällets konventioner, man möts mer på ett mer personligt, privat plan. Känslorna är tydligare, undanflykterna svårare. Det kommer lättare än om de ska sitta och tänka.”

e) Ökad vi-känsla: ”I H får de en gemensam positiv upplevelse som det kanske var länge sedan de delade, vilket ökar vi-känslan.” Fördjupad förståelse. ”De öppnar sina sinnen för sig själva och varandra, lär känna varandra på ett upptäckande sätt.” Ett H-jobb med en person kan ge insikt om orsaker till ett beteende/känsla som man kanske glömt eller förträngt. ”Förståelse och respekt från övriga familjen ökar för vad som pågår på djupa nivåer inom en person; det är inte av illvilja, eller för att han eller hon inte älskar mig, utan ett trauma.” ”De får större tolerans med sig själva och med varandra”. Bättre kommunikationsförmåga. ”Med H kan man komma runt inrotade försvar som

12 (30)

folk har i interaktionen, som hindrar bra kommunikation, bra samliv, det är den viktigaste vinsten. Plötsligt kan det bli oerhört enkelt att kommunicera.” Bättre samspel. ”Jag kan bli aktiv och K passiva, då förses de under H med en situation som gör att det blir interaktion. Efteråt kan de upptäcka att de har en bättre samarbetsförmåga än de tror.”

f) Kroppsreaktioner. H kan medföra kroppsliga upplevelser, reaktioner, aktivera kroppsminnen. ”Hela kroppen lyssnar”,”t.ex. kvinnor som inte haft mens på nästan tio år har efter H-behandling kommit igång med menstruation, vilket känns nästan magiskt.” ”När man undersöker en upplevelse, t.ex. minnet av ett övergrepp, kan detaljer komma tillbaka; bilder av sängkläder, doftminnen, det som småbarn har, de har inte ordet.”

7.3.4 Upplevelser av H. a) Positiva och b) negativa, T och K-upplevelser.

a) Positiva upplevelser. T: H är skonsamt, vilsamt och tryggande för T, de går själva i lätt trans. H anses underlätta arbetet i F/PT när man arbetar ensam, vara stimulerande att använda med CT. ”Man blir inte lika trött när man använder H”, ”en stund som indirekt ger energi, jag orkar mer”, ”skonsamt”. ”H har gjort mig trygg i att vara öppen i nuet och bara låta det hända!”

K: De flesta K uppges anse H vara positivt, vilsamt, verksamt, behagligt. ”Ger energi, hjärnan vilar och jobbar samtidigt, prestationsångest sänks.” ”Spännande, roligt”, ”lärorikt, de vill ha mer”, ”sprider, skickar väninnan”. Nyfikenheten på H sägs ha ökat, ”fler söker för att de vill ha H utan att de vet så mkt”. ”Ibland kan de komma för att hitta må bra känslan i kroppen; nu vill jag bara ha en övning, inget prat.” ”Barnen älskar det”. ”För en del går det första gången, andra behöver lite träning.”

b) Negativa upplevelser. T: En R använde H för tidigt en gång ”det blev otryggt för kvinnan”. En R uppmanar till varsamhet med K som har behov av att lägga skuld någon annanstans, ”kan skylla skilsmässan på H.”
K: Motstånd finns. Några är tveksamma, ”kan tycka att det verkar tramsigt, men de flesta som provar brukar upptäcka att det funkar.” Ordet H kan väcka fördomar; ”konstigt”, ”tror inte på det”, ”för militärer kan H vara hokus pokus.” H kan vara ”läskigt”, förenat med idéer om kontrollförlust, scenhypnos, ”tänk om jag blir konstig, säger nåt pinsamt.” En R kommenterar det stora spektrat av Hs användningsområden; ”H är väldigt utbrett i världen, på olika sätt, men att spektrat är så stort fascinerar men försvårar också. Man kan bli förvirrad, ena stunden kan man operera utan narkos och i nästa kan du få fram ett gammalt minne. Det kan vara svårt för folk att förstå, skrämma för att det är så diffust fortfarande, fast det egentligen inte är diffust.”

7.4. Hur används H inom F/PT? Här beskrivs: 1. Viktiga förutsättningar vid H-användande. 2. Hur H används med hela eller delar av systemet. 3. H-tekniker. 4. Rs H-teoretiska anknytning. 5. H-liknande inslag i andra terapiformer.

13 (30)

7.4.1 Förutsättningar.; a) Respekt för K. b) Respekt för metoden. c) Respekt för sig själv som T.
a) Respekt för K: Allians, ”god anknytning till alla är en förutsättning.” Ts närvaro är central. Kunskap om var K befinner sig i processerna, stor inlevelse i deras verklighet, behov och intresseområden krävs. ”Suggestioner ska vara anpassade efter deltagarnas behov, inte efter T eller ngn i familjens, t.ex. nu diskar du varje kväll.”

Information. Initialt informeras K om systemteori och om H, skillnader mellan H och avslappning; ”H är också suggestioner och att arbeta med inre bilder”. Hälften av R nämner vikten av att uttala att H används vid direkt-H. ”Det kan bli missförstånd och misstroende annars”, ”kan vara kränkande!” En R berättar initialt att H används som ett verktyg i behandlingen och förklarar H, ”inne i det kliniska arbetet talas ibland om imaginativ övning för att inte väcka eventuella negativa associationer. Ibland frågar de efteråt; var det H?” Tre R kallar det ej H, ”fäster ej uppmärksamhet på det.” H kallas; övningar, dagdrömsteknik, känslo-, tanke-, minnes-experiment, psykoimaginativ del av terapin.” K kan ”testa en inre bild, ”utgå från känslan i interaktionen”. En R refererar till Ks erfarenhet, ”t.ex. avslappning efter träning.” ”Med höggradigt dissociativa patienter används H outtalat i förhållnings-sättet; de är redan i trans.”

Frivillighet. R frågar, erbjuder metoden; ”skulle du vilja prova H?” ”Vill du arbeta med det här i H?” Olikheter respekteras, frivillighet framhålls; ”jag ger ett val; du måste inte, pröva om du vill, varsågod och slipp!” ”Om en inte vill kan den sitta och rita under tiden”.

b) Respekt för metoden. Timing. H används på olika sätt vid olika tidpunkter i terapin. Initialt är stabiliserande viktigt, innan dess kan ingen bearbetning ske. Förväntningar. ”Viktigt att K har realistiska förväntningar av vad man kan få ut av H, att det får ta tid”. ”H är ej trolleri.”

Information. Eventuella fördomar om H bemöts med information. ”Det finns mycket magi runt H, försöker klä av det genom att berätta att det är väldigt omagiskt det här, att det finns de som utnyttjar H på ett oseriöst och oetiskt sätt, vilket är beklagligt.” ”H handlar om att ge kontroll, inte att ta kontroll” Varsamhet, inlevelse krävs. ”Viktigt att T har kunskap om och respekt för H som ett starkt verkningsfullt verktyg”. ”Att påminna om att transen dröjer kvar en stund, ”om de kört bil hit, be dem ta en liten promenad efteråt!”

c) Respekt för sig själv som T. Egen erfarenhet. ”Viktigt att ha arbetat med H i egenterapi och att ha mycket egen H-erfarenhet för att kunna ta vara på effekterna som H eventuellt kan ge.” ”Kolossal fördel att själv ha prövat olika varianter, ha bred repertoar”.

Gränser. Viktigt att ”strukturera terapitimmarna så man har tid”, ”respektera egna gränsen, ta hand om sig; ta paus efter tunga arbeten, t.ex. övergrepp”.

7.4.2 H med hela eller delar av systemet. Inom FT förekommer stor variation; Flertalet R arbetar omväxlande med H med hela familjen samtidigt/delar av, i olika konstellationer. ”Ibland med en, med övriga i familjen närvarande, ibland separat, varefter vi gått tillbaka och pratat om vad som framkommit. Behoven

14 (30)

styr.” För ett par R är ”alla i familjen samtidigt” det vanligaste. Två har låtit medföljande personal delta i avslappningsdelar av arbetet. Inom PT arbetar R vanligtvis omväxlande tillsammans/ med en i taget. ”Vi växlar, individuellt ett par ggr för att arbeta med sitt trauma och ihop igen, så det inte blir en klyfta”. En R arbetar aldrig med H med båda samtidigt, ”men det är mitt hinder”.

7.4.3 H-metodik. Här redovisas vanligt förekommande H-tekniker som R använder i terapiarbetets olika faser, med exempel.

a) Transtillståndet. All bra terapi innehåller trans men ej i systematiserad form. Med H-kunskaper används FMT medvetet. ”T tillvaratar transtillståndet och använder det på ett behandlande sätt.” Trans ger starkare närvaro, medför hemisfäriskt skifte till upplevelsedelarna av hjärnan, lugnar och öppnar för kommunikation på implicita nivåer. ”Transtillståndet möjliggör ett lossande, att släppa det som lagrats i kroppen, även det ickeverbala, skamgivande som är så starkt. Hit når man inte med enbart samtal.” ”Gör sagobudskap mer effektivt.”

b) Stabiliserande tekniker: Formella och informella induktioner: att inducera trans ”hjälper K komma ner i varv, få kontakt med sig själva och sitt omedvetna för att där få arbeta med något specifikt eller ”skapa lugn plattform för samtal”.” Det kan ske på formella, mer ledande sätt ”t.ex. räkna ner och räkna upp”, eller ledd avslappning, genomgång av kropp och andning. Används initialt eller ”när de är upprörda och arga”. Exempel: ”Mitt i ett gräl när en bara vill strunta i allt och dra, då säger jag; sätt dig och andas lite först. Vi andas lite lugnt, gör en enkel avslappning med respekt för att en faktiskt vill gå därifrån, de sansar sig, kommer tillbaka till verkligheten.” Informella sätt är mer improviserade; sinnesnärvaro här och nu i rummet, ”återspeglar Ks berättelse”, ”frågar om hur det känns i kroppen”, ”resursorienterat samtal”.

Trygg plats: att i sitt inre skapa en egen, trygg, avgränsad plats, och vara där med alla sinnen, ger lugn. I trans uppfattar hjärnan det som om det händer, man är där. Trygg plats förekommer både initialt och i bearbetningsfaser. Exempel: ”En kvinna var så rädd för sin man, beskrev relationen som ett minfält, vi jobbade med att hon kunde vara på sin inre trygga plats och behålla sitt lugn vad som än händer, ta kommando över sig själv, vara lugn, bestämd, trogen sig själv. Det här vill jag…”

Avslut. Kort H-inslag används som avslutning på terapitimmen för att dels stärka effekten av arbetet, ”lägga in suggestioner kring det som kommit upp”, dels för att runda av, ”gemensamt tona ner och skapa lugn och ro”.
Självhypnos. Ett par R talar om vikten av att lära ut ”självhypnos att använda mellan sessionerna. En skapar ljud-cd till K. ”Väldigt framkomligt för stressade.”

c) Imaginativa tekniker: Fantasin är inkopplad, ”to imagine, ” det inre lekområdet där allt är möjligt. Drömlogik. Kreativ frihet i tid & rum underlättar förändring. Exempel. ”Om du kunde trolla, hur eller vad skulle…? ”

15 (30)

Visualisering. Att se med de inre ögonen, arbeta med inre bilder, som en symbol för ngt, en färg eller en siffra på en skala. T kan guida till eller låta K framkalla en inre bild, en situation, där de sedan kan arbeta aktivt. ”Ett problem eller svårighet som verkar diffus när man enbart pratar, kan i visualisering bli mycket mera konkret, går att se på tydligare sätt.” Exempel. ”Föreställ dig den här familjen under ett skeppsbrott.. vad gör var och en? Vad ser du?”

Inre sinnesnärvaro: Att gå in i en bild, känsla, kroppssymptom, minne, ord, outtalade direktiv, dröm, film, saga. Exempel. Utforska situationen med alla dina inre sinnen, syn, lukt, smak, känsel, hörsel, t.o.m. det sjätte, intuitionen.

d) Suggestioner: förslag. Exempel. ”Information från patienten kan läggas in som stärkande suggestioner; du kan mer och mer börja uppskatta vissa sidor hos din son.” Direkta suggestioner är raka; ”andas!” eller ”uppmärksamma tidiga tecken på förändring, observera det som gör dig glad, lägg märke till lugnare tankar..”

Indirekta suggestioner rör sig mer på symbolnivå, innehåller indirekta budskap. Storytelling; sagor, metaforer, imaginära rollspel. Andra kan tillskrivas ha positiva sätt eller lösningar; ”jag hörde talas om en person som..” Exempel: ”Familjen interagerar i trans kring en problematik som har bäring på familjeproblematiken, så de får uppleva den i förklädd form, symbolform och interagera i fantasin på ett djupare plan, i imaginärt rollspel.” Att fråga familjen: föreställ dig att en förändr- ing har skett, vem kommer märka det först? är en indirekt suggestion, ett förslag om att förändring är möjlig, har redan hänt, vilket pekar ut en ny stig, ett nytt sätt att förhålla sig.

e) Mönstertekniker. Att påverka mönstret, avbryta det pågående, på olika sätt. ”Med H kommer man åt djupliggande saker som ofta är hinder i relationer, ”skam, skräck, kärlekslöshet i uppfostran, krigsskador, blockeringar som pyser.” Pattern disruption:Varsamt införande av nytt element, t.ex. genom framtidsfrågor. Pattern interruption: Avbryta mönstret kvickt, eller drastiskt genom t.ex. humor, vilket är kraftfullt och kan leda till förlösning, om använt kärleksfullt. Exempel. Hur skulle motsatsen till denna situation se ut?

Omformulering/ reframing: kan gälla en mening, one-liner; ”du är en överlevare”, ”det var inte ditt fel”, eller en situation; reframe a situation: att bryta mönstret i den präglande där och då situationen. (se ageregression nedan)
Andra sidan av myntet: att undersöka saken från ett annat håll. Exempel. ”Har det inträffade även medfört något positivt? Vad har du lärt?”

f) Tidstekniker. H ger vägar till att väcka och omskapa minnen, känslomässigt och kognitivt, möjliggör traumabearbetning. En i trans skapad positiv upplevelse sorterar hjärnan in på samma ställe som en verklig upplevelse. Ageregression: att gå tillbaka i tid. Exempel: ”paret kan gå in i minnet av hur de träffades, öppna för upplevelserna som gjorde att de föll för varann.” Eller, vid återkommande mön- ster; ”han förstår mig inte, varför hamnar jag alltid i det här? Känslan av att vara oförstådd kan undersökas, ge kontakt med ouppklarad situation.” ”Vid konflikt,

16 (30)

t.ex. gräl om pengar, kan paret i trans gå tillbaka till sin bakgrundsfamilj, utforska uttalade och outtalade direktiv. Sen kan de jämföra sina perspektiv.” (Se även affektbrygga nedan.)
Ageprogression: Att förbereda sig inför ngt, utforska framtiden för att förstå vad som kan göras i nutiden, eller reaktivera positiv affekt och ta med sig den framåt i tid, t.ex. uppleva sig klara ngt på ett önskat sätt. ”Hjälper deltagare att kliva ur sin tillfälliga illusion-situation, där man kanske inte ser annat än problem”. Exempel: ”Framtidsimaginationer. En man som var enormt i sitt ego, som i princip bara hade målbilder för sig själv, såg sin egen gravsten dyka upp med orden typ att jag dog, men jag hade i alla fall förkörsrätt! Bilden som dök upp i trans ledde till en stor förändring i deras familj.” H används även vid separation. ”Här kan man göra H- övningar där de tränar att gå skilda vägar, och hur de löser det, kan kanske ställa upp för varann i processen, vilket kan understödja att de inte sätter krokben för varann, propsar på att ha barnen fel veckor etc.”

g) Affekttekniker. Reglera känslor: Rätten att känna sina känslor skapar djup respekt som är grunden för all terapi. Att blunda och känna känslan i kroppen, se inre termometer, stärka känslan, respektera den, låta den sjunka. ”Att se en skala kan ge lite distans till känslan som håller på att rusa iväg i ett fruktansvärt vulkanutbrott annars. ”När man hör att man har rätt att känna sig arg kan man känna och andas i lugn och ro vilket ökar möjligheten att respektera att andra kanske känner ngt annat.” Exempel: ”Lyssna på andningen, på kroppen; när du blir så arg var i kroppen känns det? Kanske värdera på en skala från 1-10?” ”Vad behöver hända just nu för att du ska kunna gå från 8 till 5..?”

Affektbrygga: Att låta känslan leda, dels för att undersöka tidigare upplevelser som den starka känslan påminner om (se ageregression ovan), dels känsloutforskande när något händer i rummet. Exempel: ”om en individ i en familj hamnar i en stark känsla ber jag; är det ok att sluta ögonen, gå in i den här känslan, kan du beskriva vad som händer inne i dig?, vilket skapar stor förståelse hos resten av familjen.” Försoningshypnos: Att utforska vad som behövs för att var och en ska kunna acceptera att det som hänt har hänt. Gott och ont. Exempel: ”Båda i paret är i trans, jag pratar om allt som hänt under åren ni levt tillsammans, allt som sagts, gjorts, vad var bra/ inte bra, vad är du stolt över/ känner du skuld för, gamla oförrätter vilka man kanske straffar sig själv/ partnern för osv. Vad skulle det innebära att förlåta dig själv, eller din partner? Tårarna kan börja rinna, det är emotionally moving, vilket brukar rensa i relationen och ge väldigt bra dialog.” Seeding expectations; ”så förväntan på intressanta, positiva saker. Depressiva människor går ofta och väntar på det negativa som inträffar, detta är motsatsen.” Övrigt. Ett par R kombinerar trans med kbt-tekniker, ett par använder EMDR.

h) Intrapsykiska tekniker. Ego-states, parts model, IFS (Internal Family Syst- ems). Arbete med inre delar som får komma till tals enskilt eller med varandra. Exempel: ”Vid låsningspunkt, kvinnan vill ej ha sex med mannen, gå in och möt den sårbara del som reagerat; ej sedd, hörd, älskad! Nu kan hennes vuxendel ta hand om sin barndel; hörsamma behoven.”

17 (30)

7.4.4 H-teoretisk anknytning. R knyter sitt arbete till M. Erickson, hans tankar om alla människor som motiverade på ett eller annat sätt, och starka pläderingar för individuella fallbeskrivningar, jämfört med gruppbeskrivningar, diagnoser. An- dra är Zeig, Fischer, Ross, Shorr och Schore. Tre R hänvisar till hjärnforskning; Brown: Neuropsykologisk grund–microgenetisk teori. ”Gruzeliers forskning visar att blodtillströmningen i hjärnan stimuleras under H, vilket gör att associationsbanor i hjärnan, även ut till musklerna öppnas upp. 30 min själv-H om dagen visar att människor presterar bättre, både på intellektuella prov och vid dans, fiolspel etc. Det finns många studier gjorda före och efter, med kontrollgrupper. H öppnar upp vår hjärna på ett fantastiskt sätt”. Hänvisning ges till aktuell forskning på SFKHs hemsida. En R ”tror att vi är och skrapar på ytan av möjligheterna, mer systematiserad forskning behövs och den forskning som finns måste lyftas fram.”

7.4.5. H-liknande inslag inom andra terapiformer. R tar upp att andra terapiarter innehåller mycket gemensamt med H. Systemisk terapi” är nära indirekt H; med omtolkningar av skeenden, den typen av hypnoslika inslag.” Shorr-metodik/ symboldrama nämns som en ”psykodynamisk terapimodell med imaginära tekniker.” Kroppspsykoterapi med visualisering; ”inre bildupplevelser + andningsövningar kan klassas som H”. KBT använder meditation, mindfulness, ”försätter folk i trans för att dämpa ångest”, ”schematerapi är visualisering med par, enda skillnad är själva schemamodellen”. ”Även EMDR är samma sak.”

8 Diskussion
8.1 Metoddiskussion

Metoden är relevant då frågeställningarna är av explorativ karaktär. Undersökningen riktar sig till H-utbildade T med lång erfarenhet av F/PT, främst leg. PsT och psykologer. I ansatsen fanns en kvantitativ del gällande riksomfattningen, som ej lyckades av tekniska skäl. Om undersökningen utförts med längre framförhållning kanske resultat hade uppnåtts, vilket skulle stärkt reliabiliteten. Att ansatsen fanns talar till undersökningens fördel. Inga slutsatser gällande generaliserbarhet eller falsifierbarhet av resultat är möjliga att dra. Undersökningen kunna ha genomförts på annat sätt; den skulle kunna ha vänt sig till alla F/P-terapeuter som använder sig av avslappning och imaginativa metoder. Det hade kunnat ge ökad bredd i svaren, men hade medfört andra svårigheter, gällande t.ex. definitioner. Det är intressant att hypnotiska metoder förekommer inom olika terapeutiska inriktningar, men under andra namn. Skälen därtill hade en dylik undersökning eventuellt kunnat besvara. Det hade dock varit en annan undersökning. Denna undersökning utfördes med R som utger sig för att arbeta med H (till skillnad från t.ex. symboldramaföreningen som kallar sin metod ”guided affective imagery”). Urvalet till den kvalitativa delen kan anses gott, R kan anses representativa för H-föreningarna vilket talar till undersökningens fördel gällande validiteten. Man kan kritisera undersökningen för att den bygger på enbart Rs uppfattningar och erfarenheter, undersökningen skulle även kunnat

18 (30)

omfatta Ks svar. Det hade gett bredare inblick, ökat validitet och reliabilitet, men var av tidsskäl ej genomförbart. Undersökningen kan kritiseras för att två R var kända av F, vilket kan påverka reliabiliteten negativt. (Se forskningsetiska frågest. s.10.) Reliabiliteten stärks av att intervjuerna tidsbokades per mail, var semistrukturerade och bandades. Författarens subjektiva förförståelse kan sägas ha påverkat reliabiliteten negativt i tolkningsfasen. Men samma förförståelse kan också ha stärkt reliabiliteten, genom att detaljerade klargörings- och fördjupningsfrågor var möjliga att ställa i intervjusituationen vilket gav djupare svar. Utifrån undersökningen kan man anta att andra kan komma fram till liknande resultat.

8.2 Resultatdiskussion

Slutsatser: Systemic Hypnotherapy används även i Sverige. H används i F/PT i begränsad omfattning, med stor variation vid olika problemområden (ångest, depression, affektiv problematik, kommunikationsproblem, sex & samlevnad, separation, med K med autistiska drag, dissociativa K, vid trauma, ätstörningar, kroppssymptom; migrän, långvarig smärta, mage/tarmproblem, högt blodtryck). H används med stor respekt för K utifrån Ts kompetens/preferens, en rad H- tekniker nämns och exemplifieras. H framstår som en salutogent stimulerande, terapieffektiviserande metod som når ickeverbala nivåer. Trygghetsskapande, skonsam, vilsam och förlösande för både K och T, kombinerbar med andra metoder.

Omfattning: H används i mellan 0-100 %, vanligast i 40-50 % av fallen. Inget mönster finns mellan H-användande, utbildningsnivå, antal tim H-utbildning eller år av FT-erfarenhet. H verkar användas mest av T som trivs med metoden. Inga studier har hittats gällande omfattning av H-användande i F/PT så aspekten är ej jämförbar. Nytt: nyfikenheten på H uppges ökat de senaste åren, fler K sägs vilja ha H. Om det är sant undrar man vad som gjort skillnad. Är det förallmänligad hjärnforskning, tv-inslag om H, intresse för komplementära metoder, kbt-trötthet, ökade H-utbildningsmöjligheter för T, nöjda bekanta som provat H, eller vad?

När används H i F/PT? Att H används brett stöds av tidigare forskning/ teoribildning. Om förtjänsterna med H vid kommunikationsproblem, konflikter, skuld & skam, separation, ångest, skriver bl.a. Loriedo och Torti (2010). Om H för ökat självförtroende samt vid arbete med sex & samlevnad, sexuell problematik/dysfunktionalitet skriver Brown, Chaves och Chaves (1980). Gerge (2010) och Braun (1984) stöder tillämpningen av H vid blockeringar, förståelse på djupa nivåer, traumabearbetning.

Nytt: att H används i F/PT kring beroende och missbruk, med K med autistiska drag, vid smärtproblematik, förlossingspsykologi, mage/tarmproblem. Ingen systemisk H-forskning har återfunnits för dessa områden. (Vid smärtproblematik samt IBS finns stora individstudier.) Särskilt intressant för F/PT är samspelsproblematiken. R beskriver hur familjer försätter varandra i negativ trans, med automatiskt beteende som påföljd. Flera R uppger att en gemensam positiv

19 (30)

transupplevelse skapar ny gemenskap på primitiva nivåer, vilket underlättar förändring inifrån. ”De får syn på resurser de inte trodde de hade”. Detta stöds av Whitaker (2000), Ritterman (2005), samt Loriedo och Torti (2010).”One can view the automatic and unconscious interactional patterns between relationship members as having hypnotic qualities that can be acknowledged and utilized in treatment”. (Loriedo & Torti 2010, s.224) De stöder även att H är särskilt givande vid problem som påverkar hela familjen/partnern. De har forskat om H i FT vid depression men menar att metoden är applicerbar på i stort sett alla symtom. Här kan man fundera, är det seriöst med en metod som kan användas till i stort sett allt? En R utrycker att det breda spektrat av användningsområden kan verka förvirrande, vara för bra för att vara sant. Men, för att en metod är applicerbar betyder inte att den alltid fungerar. Att H kan användas brett inom F/PT stöds dels av FT-forskning; FT används framgångsrikt vid en rad olika problemområden, dels av hjärnforskningens upptäckter; i kontakt med höger hjärnhalva händer andra saker än vid enbart samtal. Effekterna av H behöver undersökas i vetenskapligt kontrollerade studier.

Av vilka anledningar används H? En viktig del initialt i F/PT är skapandet av en lugn plattform där dialoger kan växa fram. Resultatet att H tillför lugn, är mer lustfyllt samt har stabiliserande effekter är därför intressant. Braun (1984) menar att H stimulerar tillit och lugn, genom avslappning och gemensamma positiva H- upplevelser. Badderley (1992) menar att visualiseringar håller samman familjer på symbolplanet och att dela positiva upplevelser skapar lugn. Scroggs (1986) menar att det Ericksonska sättet att arbeta lämnar spår av lycka. En annan salutogen aspekt av H är kontakten med den imaginativa världen, där kreativa resurser spirar och möten bortom intellekt och försvar möjliggörs. Resultatet stöds av Braun (1984) som beskriver visualiseringarnas möjligheter att utforska skillnader och få kontakt med lösningar inifrån.”Metaphores provide solutions or resources to the unconscious mind allowing time to muse on the possible resolutions.” (N & P Baretta 1985, s.98)

Nytt: är själv-H som stabiliserande faktor. (Forskning på individnivå existerar). Om sant, är det av vikt att ta del av hur T skapar hjälp till självhjälp för systemet, lär ut själv-H och skapar skräddarsydda cd till K. Själv-H kan ses som en möjlighet till ökad autonomi gällande hanterande av och ansvarstagande för känslostormar och som bidrag till effektiviserad terapiprocess.

Att H är ett användbart redskap, stöds av Loriedo och Torti (2010) som menar att H är ett förfinat kommunikationsverktyg som främjar kommunikation på flera nivåer, kan förbättra relationer. Att höger hjärnhalva adresseras i terapin gör att K lättare kommer i samklang på ordlösa nivåer, öppnar upp inåt, får fatt i djupa teman. Vi-känslan i systemen stärks. Automatiska beteenden minskar eller försvinner, synkronicitet ökar (fysisk och känslomässig), liksom känslan av harmoni. Nya sätt att interagera som stärker kommunikationsförmågan kan lättare integreras. Att H ökar nyfikenhet och engagemang, ger en skjuts i terapin, samt medför snabbare resultat stöds av Schore; ”Non-conscious information-

20 (30)

acquisition-processes are not only much faster but are also structurally more sophisticated, in that they are capable of efficent processing of multidimensional and interactive relations…knowledge that is indespensable for…encoding and interpretation of stimuli and triggering of emotional reactions” (Lewicki et.al, Change in Psychotherapy 2010, s.131). N och P Baretta (1985) beskriver kombinationen metaforer och H som en effektiv aveny, behandling inom den mest ekonomiska tidsramen.

Skulle metoden kunna kritiseras för varande en lösningsfokuserad quick-fix? Ja. Men Rs svar ger bilden av att arbetet anpassas väldigt efter system och situation. Snabba lösningar är ibland önskvärda, ibland möjliga, även utan H. Om resultatet stämmer gällande ökat engagemang och nyfikenhet så är det intressant. Även om det inte alltid fungerar så är det en kunskap som kan bidra till fler möjligheter, nya skillnader. Om det är sant att processen går fortare kan det finnas samhällsekonomiska fördelar. Hur hjälpa de svårast drabbade är en viktig fråga i arbetet. T behöver många metoder, sätt att tänka och arbeta. Resultatet visar att H ger möjligheter till arbete på djupa nivåer (man kommer åt skam) och ger framgång med svåra K (t.ex. sexualbrottslingar). Badderley (19-92) anser H vara en mer potent förändringsprocess än traditionell parterapi. Djupa eller gömda frågor kommer lättare upp. ”The effectiveness of any T procedure is enhanced if used in conjunction with H.” (Badderley 1992, s.92) Om detta är sant, skulle H kunna vara ett sätt att arbeta med svåra klienter, i kombination med andra metoder.

Att kroppsreaktioner förekommer och att förändringar sker på kroppsnivå stöds av Brown, Chaves och Chaves (1980) som skriver om möjligheten till direkt avlägsnande av symptom i sin studie om sexuell dysfunktionalitet. Damasio (Gerge 20-09) menar att kroppen lyssnar till våra inre bilder, att förändringarna kan avspeglas på såväl cellnivå som makronivå. Resultatet visar att H möjliggjort minskande av lugnande medicinering. Vi vet dock inte vilka andra faktorer som spelat in vilket är avgörande. Resultatet öppnar för samtal om samspelet själ och kropp, om placebo/noceboeffekter. Om detta är sant, är det intressant ur ett samhällsperspektiv, här kan finnas både hälsomässiga, miljömässiga och ekonomiska förtjänster. Frågan både behöver och förtjänar att utforskas vetenskapligt.

H sägs ofta ge positiva upplevelser. Om det är sant att H är vilsamt för både klienter och T är det värdefullt. Metoder som inte sliter på T behövs. Enqvist (2004) beskriver att även T är i lätt trans i H-arbetet, pendlar mellan vardagligt reflekterande och FMT. Ts glädje i att ha verktyg som fungerar även i svåra fall beskrivs, människokärleken. Denna essentiella faktor i terapi stöds av Parsons- Fein (2004). Nytt: att Ts ensamarbete underlättas, samt att H med fördel kan användas med CT. Inga studier stödjer detta, ej heller Ks upplevelser. Att samtliga R är så positivt inställda till H kan förstås utifrån att det är främst de som ställt

21 (30)

upp på undersökningen. De negativa upplevelser som R vittnar om har berott på brist på timing hos T, eller på Ks behov av att skylla sin skilsmässa på något. Nytt: att även medföljande personal kan ha glädje av att delta i avslappningsdelar. Ingen forskning om det har hittats. Det är intressant att det finns delar i en behandling som alla närvarande kan delta i. Detta kan ses som ett jämställande inslag mellan behandlarsystem och familjesystem, vilket är en viktig aspekt av det systemiska perspektivet.

Hur används H? Förutsättningar vid H-användande är respekt för K, för metoden och för sig själv som T. Något som skiljer från sedvanlig psykoterapiinställning är flera Rs utsagor om kraften i metoden, därför är det extra viktigt med varsamhet. Att ha mycket egna erfarenheter framhålls som värdefullt samt vikten av att ta hand om sig själv, pausa efter svåra arbeten. I teorierna finns stöd för Rs utsagor om att förhållningssättet att respektera och anpassa arbetet efter K är det viktigaste. (Haley 1986)

De indirekta och direkta H-tekniker som nämns i resultatet stöds av Parsons-Fein (2004), Penn (1985), N och P Baretta (1985) och Scroggs (1986). Anderson (2006) talar om transtillståndet som leken ger, om vikt-en av lek i terapin. Badderley (1992) beskriver arbetsprinciper och ett stort antal H-tekniker. Hendricks och Hendricks (1995) ger stöd åt uppmärksamheten på Ks andning, ideomotoriska och verbala signaler. Braun (1984) beskriver visualiseringar, regression och progression och talar om hur H ger möjligheter att utforska och lösa upp händelser som ligger till grund för problematik eller för att öka förståelse. Schore (2010) förklarar hur höger hjärnhalva låter oss resa i den subjektiva upplevelsetiden genom känslominnen, vi är där. Badderley (1992) beskriver hur förändringsbenägenheten ökar; när den ena i paret observerar den andra i H induceras förändring in i dyaden. R kombinerar kbt-teknik med H vilket stöds av Brown, Chaves och Chaves (1980) som skriver om hur H underlättar upplösning av neurotiska konflikter som ett komplement till beteendeterapi.

Nytt: är ”Försonings-H”, en Rs egna idé, som får exemplifiera Brauns (1984) utsaga att arbetssätten är obegränsade, endast Ts och Ks fantasi begränsar tillämpningen av H i F/PT. Ts egna H-inslag i F/PT, vore intressanta att samla och studera, för lärande och inspiration.

Ordet H-teknik, kan väcka frågan om H-metoden är teknisk och instrumentell, men teknikerna är snarare att betrakta som mjuka stigar i Ks tjänst, möjligheter att prova, än kalla instrument. Att suggestioner förekommer kan vara kontroversiellt. Ordet suggestion betyder förslag och H ansluter sig till modern neurovetenskap som beskriver hur vi människor ständigt påverkar varandra. I såväl explicit som implicit kommunikation förser vi varandra med implicita förslag; genom gester, tonfall, hållning, intressefokus etc. Vi registrerar och reagerar på medveten och omedveten nivå. En läkare eller Ts ord, hållning och handlingar tas emot med extra emfas, sk. prestigesuggestioner. Placebo/noceboeffekternas betydelse är vetenskapligt belagd. Arbete med RT kan förstås som indirekt H, reflektionerna som suggestioner. Familjen instrueras; ”ni behöver inte lyssna till teamet”.

22 (30)

Medvetna delar av hjärnan förstår budskapet, deltagarna slappnar av och öppnar för ett indirekt lyssnande. (Jfr Erickson som ansåg de indirekta budskapen vara de mest effektiva.) Det omedvetna hör dock inte inte, så upplevelsehjärnan uppfattar direktivet ”lyssna!” Reflektionerna är bara förslag, och fungerar i situationen som indirekta suggestioner. I aktuella studier gällande vad som varit verksamt i FT har klienter sagt komplimanger, vilket i sammanhanget kan förstås som positiva suggestioner. Frågan är hur vi pratar om fenomenet i den kliniska praxisen. Fördelar finns med ordsatt medvetenhet om hur vi påverkar varandra, för ökade samtals-möjligheter om och ansvar för implicita nivåer i terapirummet.

Tystnad kan vara en av anledningarna till att par eller familjer söker sig till terapi. Brist på kommunikation.
Nytt: möjligheten att arbeta tyst framhålls här som en respektfull, skonsam aspekt av H. Forskning om detta har ej hittats, men om det är sant är det viktigt. Att inom F/PT kunna göra ett arbete tyst inom sig, för att inte lämna ut sig eller någon annan familjemedlem är förenat med stor respekt för individen och helt i linje med det systemiska förhållningssättet; vem behöver tala med vem om vad? Fint att möjlighet finns att tala med sig själv, ”kanske ta hand om en yngre version av sig själv i en pinsam situation som man ej är redo att dryfta med andra, men som på något sätt påverkar problematiken”.

Varför är inte metoden vidare spridd? Uppfattningen att Systemic Hypnotherapy används i större omfattning utomlands gör att man kan bli nyfiken på vad som händer i Sverige. Schore sa (föredrag KI 2008) att USA mer frångått kbt och istället lyfter metoder där höger hjärnhalva aktiveras. Han reste frågan huruvida vi i Sverige är 10 år efter inom psykoterapiområdet. Stämmer det? Eller är vi ett land där man arbetar med en metod i taget? Då det psykoanalytiska paradigmet varit styrande inom psykoterapin kan man anta att faktumet att Freud prövade men öv-ergav H haft viss betydelse. Förknippas H med Mesmer, Charcot, kontrollförlust och scen-H? Det är möjligt. Utmanar H idén om ”det lagom annorlunda”? Det man inte kan väcker motstånd? Säkert. Resultatet visar att fördomar finns, men trenden hos K är ökad nyfikenhet. Hur är det med T? Utbildningsplatserna har ökat senaste åren och förekomsten av H-liknande inslag under andra namn inom andra terapiformer (t.ex. mindfulness, symboldrama, schematerapi, compassion focused therapy) får exemplifiera att intresse finns inom T-skrået, även om man inte alltid vet eller känns vid att det är H-tekniker som används. Därmed inte sagt att man måste vara medveten, eller att terapi inte fungerar utan denna kunskap. Det handlar mer om Ts intresse för och ansvarstagande på finstilta nivåer. Finns ej tillräckligt med evidens? Eller är det spridningen av existerande evidens som är undermålig? Metoden lider brist på vetenskapligt kontrollerad forskning, ett vanligt problem inom F/PT-området.

Varför är inte H vidare beforskad enligt vetenskapliga metoder? Är metoden svårbeforskad pga sin K-anpassade karaktär, bristen på manualer? Förmodligen. Finns svårigheter med finansiering av forskning som ej leder till fler

23 (30)

mediciner utan ibland t.o.m. tvärtom? Kanske, men det är ej omöjligt. Är T som använder H i högre grad visionärer och kreativa praktiker än forskningsinriktade? Säkert. Har vi i Sverige en tradition av höga staket mellan olika inriktningar, praktiker/forskare inom den PsT disciplinen? Vetenskapliga belägg för Hs effekter finns inom det medicinska området. Hur spridd är den forskningen och hur når den det PsT fältet? Är det t.ex. bekant för T att blodtrycket är möjligt att sänka med H? Om inte, varför inte? Är skranken mellan olika discipliner så höga att värdefull kunskap inte sprids? Vilken roll spelar prestige, fördomar? Är H inte trovärdigt för oinsatta? Är mångfalden användningsområden ett problem? Strider Hs mångfacetterade natur mot den naturvetenskapliga principen? I och med den moderna neurovetenskapen händer något. En bro håller på att byggas mellan paradigmen. Hjärnforskningen gör nya landvinningar varje vecka och allmänintresset för samspelet body/mind ökar. Tidningarna skriver om att Yoga (som också innehåller FMT) kan ha blodtryckssänkande effekt. Tiden får anses mogen för samforskning över disciplingränser. Ingvar (2009) skriver om hur tankar påverkar kroppen, hur förväntan styr utfall, och understryker vikten av att göra studier av kombinationen läkemedel och beteendemedicinska faktorer. ”Det är otroligt viktigt att sådana studier görs eftersom det är det som är praktisk sjukvård”.

Implikationer för klinisk praxis. Den systemiska FT anser att problemet skapar systemet, hjärnforskningen bidrar med kunskap om hur implicit kommunikation påverkar och H ger konkret metodik för arbete på implicita nivåer, inter- och intrapersonellt. Neurovetenskapen ger välbehövlig legitimitet åt terapeutiska metoder som utmanar fördomar och synen på det lagom annorlunda.

Då arbete med F/PT av ekonomiska skäl är ensammare nu för tiden, finns anledning att titta närmare på metoder som sägs underlätta ensamarbete. Även vilsamhetsaspekten för T gör H-metoden intressant. Utsagan att gott terapiresultat erhålls vid arbete med svåra klienter, djup problematik, inspirerar. Resultatet kan vara av värde för kliniker även om det än så länge inte finns empiriskt belagt i relationella studier. Schore (2012) skriver om vikten av att vara i kontakt med höger hjärnhalva i terapirummet. Stern (2005) beskriver möjligheten till påverkan på primärprocessnivå, i moment-to-mo-ment situationer. Ingvar (2012) menar att kunskapen om placeboeffekter kan användas för att utforma sjukvårdsprocesser så att de bättre tar till vara kroppens egna möjligheter.

Existentiellt, betänk att hjärnforskarna har rätt, att människan har större förmåga att påverka kropp och hälsa med hjälp av hur hjärnan används än vi trott, vad innebär det? Att vi alla skulle behöva lära oss mer om hjärnan och använda kunskapen salutogent, ta större ansvar för oss själva, hur vi kommunicerar och visualiserar? Är vi redo att göra det (så långt det nu är individuellt möjligt) istället för att ta ett piller vid t.ex. ångest? Är vi redo att till fullo förstå hur hårda ord eller prestationspress förändrar hjärnans kemiska processer, och särskilt våra barns?

24 (30)

H-metoden passar inte alla T. Men alla kan vara betjänta av att känna igen, förstå transfenomen, då komplext traumatiserade personer ofta befinner sig i vakna traumainducerade transtillstånd. I F/PT kan kunskap om hur en familjemedlems negativa respons kan framkalla transtillstånd hos övriga medlemmar, sätta igång automatiska handlingsmönster, vara av värde. Kunskap om hur vi når och arbetar med höger hjärnhalva i terapirummet skulle behöva få större utrymme i såväl FT som i individualterapiutbildning. Störst genomslag skulle erhållas om blivande T fick prova själva, varva kreativa inslag i kombination med reflekterande samtal. Om det är sant att H är verksamt även vid fysiska symtom skulle H även behöva integreras i medicinsk utbildning. En del är allergiska mot narkos varför såväl narkosläkare som narkossjuksköterskor skulle ha något att hämta. Vikten av att t.ex. gravida kan slippa medicin gör att barnmorskeutbildningen skulle vara betjänt av dessa kunskaper. Mer forskning och utbildning i integrativ medicin och komplementära metoder förespråkas.

8.3 Förslag till fortsatt forskning

Då vetenskapligt kontrollerade studier om H inom systemiskt arbete saknas vore det intressant att utföra;

Effektstudier av H i F/PT gällande:

– Självhypnos.
– Betydelsen av möjligheten att arbeta tyst.
– Betydelsen av att medföljande personal kan delta.
– Den påstådda ökade effektiviteten i terapiprocessen. Framgång med svåra K. Möjlighet att minska medicinering. (Beroende, missbruk. Smärtproblematik. Förlossningspsykologi. Mage/tarmproblem. Sexuell problematik.)
– Hur påverkas T av att arbeta med H? Är det vilsammare, underlättas ensamarbete?

Intressant vore också att ta del av forskning kring:

– Ks upplevelser.
– I vilken omfattning används H inom F/PT i världen? Finns motstånd, fördomar utomlands?
– Vilka är Ts egna H-tekniker vid olika problem?
– Glädjen i att kunna hjälpa, människokärlek, en viktig faktor i behandlingsarbete, hur utvecklar man den och hur används den?

25 (30)

Referensförteckning

Andersen, T.(1991, 1994). Reflekterande processer, samtal och samtal om samtalen. Stockholm: Mareld.

Anderson, H (2006) Samtal, språk och möjligheter. Stockholm: Mareld
Anderson, H, Gehart, D (2007) Collaborative Therapy. Relationships and conversations that make a difference. New York; Routledge Stockholm; Liber

Cullberg-Weston, Marta. (2000). En dörr till ditt inre. Stockholm: W & W Enqvist, B. (2004). Inbjudan till trance. Hypnos i vård och terapi. Stockholm: Mareld

Fromm, E & Nash, M. (1992) Contemporary Hypnosis Research. N.Y: The Guildford Press.

Gerge, A.(2009). Hypnos i psykoterapeutiskt arbete. Ett integrativt perspektiv. Stockholm: Insidan.
Gerge, A. (2010). Trauma. Psykoterapi vid posttraumatisk och dissociativ problematik. Ludvika: Dualis

Haley, J. (1986). Uncommon Therapy. New York: Norton
Hendricks, G & Hendricks, K.(1995). Kroppens egen intelligens. Borgå: Svenska

Dagbladets förlag AB.
Ingvar, M. (2012) Hjärnkoll på värk & smärta. Stockholm: Natur & Kultur.

Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi – att låta en värld öppna sig. Stockholm: Liber AB.

Maturana H.R & Varela F.J (1987, 1992).The tree of knowledge. Boston: Shambala

Naparstek, B. (1995). Guided Imagery. New York: Warner books

O ́Hanlon, B. (1999). Källrötter. Stockholm: Mareld

Parsons-Fein, J (2004). Loving in the here and now. New York; Tarcher/ Penguin

Ritterman, M. (2005). Using hypnosis in family therapy. Phoenix: Zeig, Tuck & Thiesen, Inc.

Ross, P.J. (1988) The use ofhypnosis with couples and families. In Hypnosis: Current clinical, experimental and forensic practices. New York, NY, US: Croom Helm.

Shore, A. (2012). The science of the art of psychotherapy. New York: Norton

26 (30)

Stern, Daniel. (2005). Ögonblickets psykologi. Stockholm; Natur & Kultur

The Boston Change Process Study Group. (2010). The ”something more” Than Interpretation Revisited. L Graham (Prod.Man.) Change in Psychotherapy, (56-192) New York: Norton. (Antologi)

Wedin, L. & Sandell, R. (2004). Psykologiska undersökningsmetoder. Lund: Studentlitt. Andra källor: Andersen, T. (2011) Tom Andersen, Et intervju, En samtale, Et

foredrag. DVD fra NFFs faggruppe for psykiatrisk og psykosomatisk fysioterapi.

Collingwood, C & J. An Interview with Dr Stephen Gilligan http://www.stephen- gilligan.com/interviewA.html)

Ingvar, M. (2009) Placeboeffektens mekanism klarlagd. http://www.lakemedels- varlden-.se/nyheter/placeboeffektens-mekanism-klarlagd-5658

Ohlsson, A-M. (2011). I förväntan om Evidensbaserat Socialt Arbete – Socialsekreterares Berättelser. Metodernas Väg till Klienterna. (Skriftserie 2011:3) Professional Doctor in Systemic Practice © Författaren och FoU Skåne ISSN 1404-5419 ISBN 978-91- 89661-47-9, s. 2-103.

Parsons-Fein, J. (2007) Erickssonian Hypnotherapy, Master Class, New York.

Bilaga 1 Slutligt urval av artiklar till resultat

Badderley M. (1992). The use of hypnosis in marriage and relationship counsell- ing. The Australian Journal of Clinical Hypnotherapy and hypnosis. Vol 13, No 2, 87-92.

Baretta, N & Baretta, P. (1985). The use of metaphore in family therapy. The Aust- ralian Journal of Clinical Hypnotherapy and hypnosis. Vol 6 No 2, 93 – 98.

Braun B.G. (1984). Hypnosis and Family Therapy. American Journal of Clinical Hyp- nosis, Vol 26, No 3, 182-186.

Brown J.M, Chaves M. (1980). Hypnosis in treatment of sexual dysfunction. Journal of Sex & Marital Therapy, Vol.6, No 1, 63 – 74.

Loriedo C, Torti C. (2010). Systemic hypnosis with depressed individuals and their families. International Journal of Clinical & Experimental Hypnosis Apr-Jun; 58(2), 222- 246.

Penn P. (1985) Feed-forward: Future questions, future maps. Family Process, Vol 24, No 3, 299-310.

27 (30)

Schore, A (2010). The right brain implicit self: A central mechanism of the Psychotherapy change process.

Petrucelli, J. Knowing, not-knowing and sort of knowing. Psychoanalysis and the Experience of Uncertainty. For the American Psychological Association, Division of Psychoanalyses (39)(177-202) London: Karnac Books.

Scroggs, Kenneth A. (1986). Ericksonian Approaches Within Family

Hypnotherapy. Individual Psychology: The Journal of Adlerian Theory, Research & Practice; Vol. 42 Issue 4, 506- 520.

Whitaker, C.A.(2000). Hypnosis and Family Depth Therapy. Family Journal; Vol. 8 Issue 1, 7-13.

Bilaga 2 Respondenternas bakgrund

7 är leg psykoterapeuter med varierande grundutbildning;

2 är fil. kand. leg. Psykoterapeut.
1 är sjuksköterska, leg. Psykoterapeut
1 är Fil.lic + Med.kand, leg. Psykoterapeut.
1 är leg. psykolog + Fil.dr. leg. Psykoterapeut
2 är leg. psykolog + leg. Psykoterapeut
1 är leg. psykolog
1 är leg. psykolog + gestaltterapeut
1 är sjuksköterska + förskolelärare + familjesociolog + familjeterapeut + sexolog

Antal yrkesverksamma år: Rs erfarenheter av arbete med F/PT varierar från 10 år till över 40 år. 2 har arbetat 10-15 år, 1 har arbetat 15-20 år, 3 har arbetat 25-30 år, 3 har arbetat över 30 år och 1 har arbetat över 40 år.

Geografisk spridning: R arbetar runtom i landet, på stora och små orter. Av anonymitetsskälet nämns ej ortnamnen.

28 (30)

Bilaga 3 Några H-tekniker

1. Transtillståndet: vara medveten om och tillvarata FMT när det uppstår/ framkalla FMT medvetet, och använda på ett behandlande sätt.
2. Formella och informella induktioner: att inducera trans är att hjälpa någon komma till ro, lyssna inåt, få kontakt med sitt inre. Det kan ske på formella, ledande sätt eller informella, löst pratiga sätt.
3. Visualisering: arbete med inre bilder, se med de inre ögonen, en bild som symbol för ngt, eller en siffra på en skala.. Imagine på engelska, vilket påminner om att fantasin, imagination, är inkopplad, lekområdet där allt är möjligt.
4. Inre sinnesnärvaro: att gå in i en bild, känsla, kroppssymptom, minne, ord, outtalade direktiv, dröm, film, och utforska den/det med alla inre sinnen.
5. Trygg plats: i sitt inre skapa en egen, trygg, avgränsad plats, vara där med alla sinnen, skänker lugn till hela systemet. I trans uppfattar hjärnan det som om det händer, man är där.
6. Suggestioner: förslag, raka och direkta; ”andas!” eller indirekta, på symbolnivå; storytelling, sagor, metaforer, imaginära rollspel. En fråga kan utgöra en indirekt suggestion, t.ex.: föreställ dig att en förändring har skett, vem kommer märka det först? Ett förslag introduceras om att förändring är möjlig, har redan hänt, vilket föreslår en ny stig, ett nytt sätt att förhålla sig.
7. Mönsterinterventioner. Pattern interruption: att påverka mönstret, avbryta det pågående, på olika sätt. Varsamt införande av nytt element, t.ex. genom cirkulära frågor. Eller kvickt, drastiskt genom t.ex. humor, ett kraftfullt sätt som kan leda till förlösning, om använt kärleksfullt. Omformulering: reframing, kan gälla en mening (one-liner); ”du är en överlevare”, eller en situation. Reframe a situation: göra om den präglande där och då situationen. Andra sidan av myntet: se saken i annat ljus, vad är gåvan i det inträffade? Lärdomen?
8. Tidstekniker: Age-regression: gå tillbaka i tid, t.ex. till en gång när det var bra, och undersöka vad det var som underlättade situationen. Eller för att möta sitt inre barn för bearbetning och läkning av ngt specifikt. Age-progression: se och uppleva ngt i framtiden, för att göra val i nuet, eller förstärka ngt positivt, ta med ngt positivt framåt i tid.
9. Affektinterventioner: affektbrygga: följa en affekt bakåt i tiden, undersöka fröet till ”laddningen” för att nu kunna bearbeta det som behövs. (Används även vid somatiska signaler.) Försonings-H; ”att i trans gå igenom positivt och negativt som hänt, undersöka möjligheter till acceptans, förlåtelse, försoning. Seeding expectations: ”Så förväntan, rikta inre sökaren mot olika intressanta, positiva saker (depressiva väntar ofta på det negativa som inträffar, detta är motsatsen).”
10. Intrapsykiska tekniker: Ego-states, parts model, IFS: (Internal Family Systems) arbete med inre delar som får komma till tals enskilt eller med varandra. 11. Självhypnos; all H är självhypnos. Här åsyftas möjligheten att använda H mellan sessionerna för att gynna processen. T lär ut tekniken eller spelar in en cd. 12. EMDR: (Eye Movement desensitization and reprocessing) en traumabearbetningsteknik där ögonrörelser och bilateral stimulering används.

29 (30)

Bilaga 4 Intervjuguide

R informeras om att undersökningen görs inom ramen för psykoterapi steg 2, med familjeinriktning, Ersta/Sköndal- St. Lukas, Stockholm, och publiceras inom högskolan, på databas, ev. i FT-tidskrift/H-tidskrift. R informeras om att deltagandet är frivilligt, anonymt, R får avbryta när så önskas, samt ta del av resultatet.

Frågeställningar: I vilken omfattning förekommer klinisk hypnos inom F/P-tera- pi? När, av vilka olika anledningar samt hur används H inom F/PT?

Intervjuguide

1. Vilken utbildningsbakgrund har du?
2. Antal yrkesverksamma år som par/ familjeterapeut?
3. a. Arbetar du huvudsakligen privat eller inom organisation?
3.b Arbetar du huvudsakligen ensam eller med co-terapeut? Reflekterande team? 4. Kvinna/ man?
5. Vilken familjeterapeutisk tradition skulle du säga att du arbetar inom? (strategisk, strukturell, systemisk, eller annat, vad?)
6. Vilken H-utb. har du gått? (Organiserad av vem? Antal timmar? När?)

7. Använder du, eller har du använt H i arbetet med par och eller familjer?

Om nej: 7.a vad är orsaken till att du ej använder din hypnoskompetens med par och familjer?

Om ja: 8. I vilken omfattning skulle du uppskatta att du använder H i F/PT- arbetet? (i hur många fall?)
9. Med vilka deltagare?
10. a) Av vilka olika anledningar?/Vad anser du att H tillför?

11. Kan du ge exempel på problem/ symptom/ där du använt H inom F/PT? 12. Finns situationer där du avråder från att använda H?
13. Används H uttalat eller outtalat? Direkt eller indirekt?
14. Hur introducerar du H? Vad kallar du det?

15. Hur använder du H i arbetet? Konkret exempel? Vilka H-element/ strategier skulle du säga att du använder dig av?
16. Hur är det för dig som T att använda H i F/PT?
17. Vad är din uppfattning av Ks upplevelser av H?

18. Vad anser du vara viktigt att tänka på vid användandet av H i F/PT? 19. a. Händer det att du stöter på motstånd mot H?
19.b Isåfall hur kan det se ut? Hur bemöter du det?
20. Vad är skillnaden mellan att arbeta med resp. utan hypnos i F/PT? 21. Vilken H-forskning knyter du ditt H-arbete till?

22. Övrig kommentar, något du vill tillägga?

30 (30)