Det finns m\u00e4ngder av forskning om hypnos och dess effekter, fr\u00e5n hela v\u00e4rlden.<\/p>\n
S\u00f6k p\u00e5 databaserna pub medline, eller DIVA etc.<\/p>\n
Har du inte tillg\u00e5ng till dessa s\u00e5 s\u00f6k p\u00e5 Google scholar. Massor av studier ligger \u00e4ven d\u00e4r.<\/p>\n
Aktuell svensk forskning finns t.ex kring hypnos och IBS. Resultaten \u00e4r s\u00e5 goda att Landstinget nu rekommenderar Hypnos som behandlingsmetod.<\/p>\n
Det finns mer forskning p\u00e5 det medicinska omr\u00e5det \u00e4n p\u00e5 det psykoterapeutiska. Det beror p\u00e5 att man i ett terapiarbete anpassar och skr\u00e4ddarsyr hypnosmetodiken efter patienten. Det g\u00f6r att det \u00e4r sv\u00e5rare att g\u00f6ra randomiserade studier. Men forskningsarbetet forts\u00e4tter, vilket \u00e4r b\u00e5de beh\u00f6vligt och n\u00f6dv\u00e4ndigt!<\/p>\n
<\/p>\n
Om psykoterapiforskning (K\u00e4lla: Svenska F\u00f6reningen f\u00f6r Klinisk Hypnos)<\/p>\n
Vetenskap: att skapa teorier f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5, f\u00f6rklara och granska det vi g\u00f6r i
\nbehandling, vad som hj\u00e4lper och hur. Vetenskap om hypnos handlar om att
\ngranska om och hur hypnosbehandling hj\u00e4lper (evidensbasering) och att
\nunders\u00f6ka vad i behandlingssituationen det \u00e4r som ger behandlingsresultat
\n(Amundson, 2003).
\nI hypnos anv\u00e4nds patientens mentala och emotionella kapacitet f\u00f6r l\u00e4kning,
\ntroligen samma kapacitet som \u00e5stadkommer placeboeffekter. Vi betraktar
\nplaceboeffekten som ett f\u00f6rtroende som aktiverar hopp och tillit, vilket \u00e5terspeglas
\nbiologiskt i hormoner, signalsubstanser, neuropeptider, m.m. (Rossi,
\n2004). I hypnos efterstr\u00e4var man att aktivera dessa l\u00e4kningsfaktorer medvetet,
\ni samf\u00f6rst\u00e5nd med patienten.
\nHypnosterapeuter ger akt p\u00e5 om patienten upprepar dysfunktionella relationsm\u00f6nster
\noch behandlar detta i samtal och i hypnos. Kunskapen om detta baseras
\np\u00e5 forskning om olika jagtillst\u00e5nd och hypnoanalys. Hypnos skapar en stark
\nk\u00e4nsla av n\u00e4rhet mellan terapeut och patient. Det kan gynna behandlingen, f\u00f6rutsatt
\natt hypnosterapeuten har god sj\u00e4lvk\u00e4nnedom och handledning. Forskare
\noch kliniker har uppm\u00e4rksammat att hypnos leder till en \u00f6msesidig trance, s.k.
\nhypnotisk resonans (Watkins & Watkins, 1997).
\nAtt f\u00f6rst\u00e5 forskningsresultat och anv\u00e4nda dessa: Hypnosterapeuter m\u00f6ts vid
\ninternationella kongresser, utbyter erfarenheter och tar del av experimentell och
\nklinisk forskning. Vi integrerar kunskap fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l kontrollerade studier som psykodynamisk,
\nkognitionspsykologisk, neurologisk och pedagogisk forskning, samt
\nteoretiskt f\u00f6rankrade kliniska fallpresentationer. Hypnosterapeuter breddar och
\nf\u00f6rdjupar kontinuerligt teori och metod. Ju fler metoder, tekniker och teoretiska
\nmodeller vi beh\u00e4rskar, desto st\u00f6rre m\u00f6jlighet har vi att m\u00f6ta varje enskild patient
\nutifr\u00e5n dennes f\u00f6ruts\u00e4ttningar och bakgrund. Vi betonar betydelsen av filosofisk
\nutbildning i vetenskapsteori, s\u00e5 att terapeuten kan analysera forskningsrapporters
\nbakomliggande antaganden om m\u00e4nniskans natur och vilken behandlingssyn som
\nstyr fr\u00e5gest\u00e4llningarna, dvs. forskarens \u201df\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else\u201d.
\nForskning och vetenskapliga resultat
\nEtt av hypnosens forskningsomr\u00e5den \u00e4r att dokumentera resultat (evidensbasering).
\nM\u00e5nga hypnosforskare tillm\u00f6tesg\u00e5r den medicinska traditionens krav p\u00e5
\nstatistiskt signifikant evidensbasering. Resultatstudier har gjorts p\u00e5 somatiska
\noch psykosomatiska besv\u00e4r, \u00e4tst\u00f6rningar, IBS (irriterad tjocktarm), astma
\nbronchiale, s\u00e4ngv\u00e4tning, f\u00f6rlossningsprofylax, stamning, torticollis, fibromyalgi,
\nartrit, epilepsi och andra autoimmuna sjukdomar, pre- och postoperativa
\ntillst\u00e5nd samt diverse sm\u00e4rttillst\u00e5nd (Eriksson & Carlsson, 2001), (Diseth &
\nVandvik, 2005), (Wik, et al., 1999).
\nKvalitativa studier av hypnosterapier som uppfyller akademiska krav p\u00e5 publicerbarhet
\nfinns f\u00f6r \u00e5ngesttillst\u00e5nd, depression, posttraumatiskt stressyndrom,
\nkronisk tr\u00f6tthet, mm. Referenser finns p\u00e5 v\u00e5r hemsida www.hypnos-se.org.
\nEtt annat forskningsomr\u00e5de \u00e4r hur erk\u00e4nt skickliga psykoterapeuter faktiskt
\ng\u00f6r, s.k. metodl\u00e4ra. I en klassiker beskrivs resultatet; man tyckte sig hitta
\ngemensamma faktorer hos skickliga terapeuter inom gestalt-, familje- och
\nhypnosterapi. Detta f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5nga vad som f\u00f6renar erk\u00e4nt skickliga psykoterapeuter
\nmed sinsemellan olika teoretiska grund, resulterade i en teorioberoende
\nhypnosinfluerad metateori f\u00f6r konsten att bedriva god psykoterapi.
\n(Watzlawick, et al., 1974, 1998).
\nHypnosens terapeutiska effekter har f\u00f6rklarats utifr\u00e5n olika teoretiska perspektiv,
\ns\u00e5som psykodynamiska (Fromm, 1998), utvecklingspsykologiska
\n(v\u00e5rdarens h\u00e5llande och uppr\u00e4ttande av \u00e5ngestreglerande medvetandetillst\u00e5nd),
\nneurologiska (Rossi, 2006) och systemteoretiska perspektiv. Forskarens och
\nklinikerns f\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else p\u00e5verkar vilket teoretiskt perspektiv de upplever
\nmeningsfullt och begripligt och som kommer att rekommenderas till psykoterapeututbildningar.
\nAktuell och framtida forskning
\nHypnosterapiers vetenskapliga evidens idag, aktuell och framtida forskning
\n\u00e4r presenterad i Lynn, et al. (2000). Internationella kongresser presenterar aktuell
\nforskning (www.hypnosforeningen.se). Forskare f\u00f6rs\u00f6ker identifiera de
\nterapeutiskt verksamma faktorerna i hypnosterapi, ur metod-, interpersonella,
\nkulturella och neuropsykologiska perspektiv. Rubriken p\u00e5 \u00e5rets (2007) stora
\nforskar- och klinikerkongress i tyska hypnosf\u00f6reningen DGH \u00e4r \u201dHypnose im
\nneuronale Netzwerk\u201d.
\nAtt f\u00f6rst\u00e5 dissociation har varit ett viktigt forsknings\u00e4mne sedan drygt 100
\n\u00e5r. Freud och Janet f\u00f6rs\u00f6kte behandla kvinnors hysteri med hypnos, Watkins
\nutvecklade hypnosmetoder f\u00f6r att behandla krigsskadade soldater, och dagens
\npsykoterapeuter utvecklar hypnosmetoder f\u00f6r torterade, v\u00e5ldtagna och p\u00e5 annat
\ns\u00e4tt traumatiserade personer.
\nAtt f\u00f6rst\u00e5 hur den terapeutiska relationen, patientens och terapeutens medvetandetillst\u00e5nd samt terapeutisk metod samverkar, \u00e4r en utmaning som E
\nRossi har tagit sig an i publicerandet av de allra senaste teorierna om medvetandetillst\u00e5nd,
\nneurologi och psykosocialt p\u00e5verkbar genetik (Rossi, 2006).
\nGeneraliserbar akademisk hypnoskunskap och metodutveckling beh\u00f6ver kom76
\npletteras med kunskap om terapeutspecifika faktorer. I kunskapsutveckling ing\u00e5r
\natt hypnosterapeuten utvecklar sin genuint personliga behandlingskompetens.
\nDet sker via egenterapi, handledning, kollegialt utbyte via workshops och teoretiskt
\nf\u00f6rankrade fallbeskrivningar, samt reflektion kring etiska, moraliska och
\nvetenskapsteoretiska st\u00e4llningstaganden som utg\u00f6r f\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else och ram i all
\npsykologisk forskning. \u00c4ven genus-, filosofisk, sociologisk och antropologisk
\nforskning \u00e4r relevant f\u00f6r kliniskt verksamma hypnosterapeuter.
\nReferenser
\nAmundson, J. K., Alladin, A., & Gill, E. (2003). Efficacy vs Effectiveness
\nResearch in Psychotherapy: Applications for Clinical Hypnosis.
\nAmerican Journal of Clinical Hypnosis 46(9), 11-30.
\nDiseth T. & Vandvik, I. (2005). Hypnoterapi ved behandlingsrefrakt\u00e4r
\nenuresis nocturna. Hypnos, 32(4), 222-230.
\nEriksson, B., & Carlsson, G. (2001). \u00c4tst\u00f6rningar. Lund: Studentlitteratur.
\nFromm, E. (1998). An Ego Psychological Theory of Hypnosis and the
\nresearch Evidence supporting it. Hypnos 25(1), 31-44.
\nLynn, S., Kirsch, I., Barabasz, A., Carde\u00f1a, E., & Patterson, D. (2000).
\nHypnosis as an empirically supported clinical intervention. The
\nstate of the evidence and a look to the future. International Journal
\nof Clinical and Experimental Hypnosis 48(2), 239-259.
\nRossi, E., & Ianotti, S. (2004). A discourse with our genes: the psychosocial
\nand cultural genomics of therapeutic hypnosis and psychotherapy.
\nPhoenix: Zeig, Tucker & Theisen.
\nRossi, E. L., & Rossi, K. L. (2006). The Neuroscience of Observing Consciousness
\n& Mirror Neurons in Therapeutic Hypnosis. American
\nJournal of Clinical Hypnosis, 48(4), 263-278.
\nWatkins, J., & Watkins, H. (1997). Ego States: Theory and Therapy.
\nNew York: Norton.
\nWatzlawick, P., Weakland, J., & Fisch, R. (1998). Change: Principals of
\nProblem Formation & Problem Resolution. [F\u00f6r\u00e4ndring. Att st\u00e4lla
\noch l\u00f6sa problem.] Stockholm: Natur & Kultur. (I original 1974).
\nWik, G., Fischer, H., Brag\u00e9e, B., Finer, B., & Fredrikson, M. (1999).
\nFunctional anatomy of hypnotic analgesia: a PET study of patients
\nwith fibromyalgia. European Journal of Pain, 3, 7-12.
\nFler referenser finns p\u00e5 Psykoterapistiftelsens och Samr\u00e5dsforums
\nhemsidor www.psykoterapistiftelsen.se www.samradsforum.se
\noch p\u00e5 hemsidan f\u00f6r Svenska F\u00f6reningen f\u00f6r Klinisk Hypnos
\nwww.hypnosforeningen.se<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det finns m\u00e4ngder av forskning om hypnos och dess effekter, fr\u00e5n hela v\u00e4rlden. S\u00f6k p\u00e5 databaserna pub medline, eller DIVA etc. Har du inte tillg\u00e5ng till dessa s\u00e5 s\u00f6k p\u00e5 Google scholar. Massor av studier ligger \u00e4ven d\u00e4r. Aktuell svensk … L\u00e4s mer