{"id":818,"date":"2016-01-23T19:21:10","date_gmt":"2016-01-23T18:21:10","guid":{"rendered":"http:\/\/www.ingerlundmark.nu\/?page_id=818"},"modified":"2016-01-23T19:21:10","modified_gmt":"2016-01-23T18:21:10","slug":"insidan-2015","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/?page_id=818","title":{"rendered":"Insidan 2015"},"content":{"rendered":"

Klinisk hypnos i terapeutisk behandling<\/u><\/strong>.<\/strong> Av Inger Lundmark<\/p>\n

Att f\u00f6r\u00e4ndrade medvetandetillst\u00e5nd uppst\u00e5r i terapirummet \u00e4r v\u00e4lbekant f\u00f6r psykoterapeuter. Att arbeta med hypnos \u00e4r att medvetet anv\u00e4nda f\u00f6r\u00e4ndrade medvetandetillst\u00e5nd i behandlingen, direkt och indirekt. Denna artikel vill ge en inblick i vad hypnos och hypnospsykoterapi \u00e4r och inte \u00e4r, samt n\u00e5got lite om modern hj\u00e4rnforskning och om hur omr\u00e5dena f\u00f6rh\u00e5ller sig till varandra. <\/em><\/p>\n

Intresset f\u00f6r implicit kommunikation \u00f6kar inom psykoterapiv\u00e4rlden, liksom intresset f\u00f6r upplevelsebaserade terapiformer. Ny hj\u00e4rnforskning, med Allan Schore som en av frontgestalterna, beskriver hur h\u00f6ger hj\u00e4rnhalva, med implicit inriktning p\u00e5 \u00f6verlevnad och affektreglering \u00e4r dominant i m\u00e4nniskans existens. Stern (2005) beskriver hur det implicita sj\u00e4lvet utvecklas genom livet till mer komplexitet och fungerar kvalitativt annorlunda mot det senare utvecklade explicita sj\u00e4lvet. Implicit kommunikation handlar om b\u00e5de verbalt och ickeverbalt material i h\u00e4r och nu situationer. Enligt Schore (2012) domineras h\u00f6ger hj\u00e4rnhalva av k\u00e4nslom\u00e4ssig och kroppslig sj\u00e4lvuppfattning, helhet snarare \u00e4n delar, upplevelser snarare \u00e4n tankar, tidl\u00f6shet, f\u00e4rg, fantasi, kreativitet, dr\u00f6mmar, och representerar den inre v\u00e4rlden. Han framh\u00e5ller vikten av att h\u00f6ger hj\u00e4rnhalva aktiveras i terapirummet f\u00f6r att kommunicera med k\u00e4nslo- och upplevelsedelarna av hj\u00e4rnan samt det omedvetna (som lokaliseras hit). Schore menar att images <\/em>(inre bilder) \u00e4r h\u00f6ger hj\u00e4rnhalvas uttryckss\u00e4tt, vilket \u00e4r f\u00f6rspr\u00e5kligt och starkare \u00e4n tusen ord.<\/p>\n

Inom disciplinen klinisk hypnos har man l\u00e4nge \u00e4gnat sig \u00e5t att f\u00f6rfina metoder f\u00f6r kommunikation med det omedvetna. Mycken forskning p\u00e5 metoden\/dess effekter finns, fr\u00e4mst medicinskt och p\u00e5 individniv\u00e5. I Sverige har man gjort ett flertal stora studier g\u00e4llande IBS med resultatet att hypnos \u00e4r en metod som f\u00f6respr\u00e5kas av landstinget.<\/p>\n

Hypnosterapi<\/strong> \u00e4r behandlingsarbete med hypnos som metod, vilket f\u00e5r utf\u00f6ras av personer med legitimationsgrundande sjukv\u00e5rdsutbildning. Fysioterapeuter, barnmorskor, l\u00e4kare, tandl\u00e4kare, m.fl. anv\u00e4nder hypnos inom ramen f\u00f6r sitt mandat f\u00f6r att f\u00f6rdjupa patientens kontakt med sitt inre och f\u00f6rst\u00e4rka behandlingseffekten. Metoden anses l\u00e4mplig f\u00f6r olika omr\u00e5den; f\u00f6rlossningsv\u00e5rd, viktkontroll, sluta r\u00f6ka\/snusa, sm\u00e4rtbehandling mm. Med hj\u00e4lp av hypnos kan du t.ex. p\u00e5verka sm\u00e4rtupplevelser, till och med bed\u00f6va kroppen under operation! Viktigt vetande, d\u00e5 det finns m\u00e4nniskor som ej t\u00e5l att bli s\u00f6vda.<\/p>\n

Hypnospsykoterapi<\/strong> anv\u00e4nds av hypnosutbildade psykoterapeuter och psykiatriker individuellt och integrerat i familj och parterapi, f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra och effektivisera f\u00f6r\u00e4ndringsprocesser. Vanligt vid stress och utbr\u00e4ndhet, s\u00f6mnst\u00f6rningar, fobier, traumabehandling, psykosomatik, panik\u00e5ngest, depression, relationell- sexuell problematik etc.<\/p>\n

Teoretisk bakgrund <\/strong>Systemteori bygger bl.a. p\u00e5 biologen Batesons (1904 \u2013 1980) teorier om m\u00f6nster som f\u00f6rbinder, en aktivitet som biologiskt ses som anpassning genom utveckling i f\u00f6rh\u00e5llande till den omgivande milj\u00f6n, vilket \u00e4ven ses i familjesystem (Maturana & Varela 1987, 1992). Inom spr\u00e5ksystemisk familjeterapi ses familjen som \u00f6msesidigt beroende av\/ p\u00e5verkande varandra, fenomen samskapas. Spr\u00e5ket \u00e4r b\u00e5de plattformen f\u00f6r interaktion och verktyget f\u00f6r bevarande\/f\u00f6r\u00e4ndrande av m\u00f6nster. Till spr\u00e5k r\u00e4knas \u00e4ven det ickeverbala. Tom Andersen (1994) beskriver vikten av samklang, kan terapeuten \u201dvara i samklang\u201d med det system som k\u00f6rt fast framtr\u00e4der m\u00f6nstret av sig sj\u00e4lvt. Andersen erfor genom samarbete med sjukgymnaster att body\/mind \u00e4r ett, andningen \u00e4r l\u00e4nken, och att kroppen \u00e4r b\u00e4rare av minnen, empirisk kunskap, som pr\u00e4glat oss att dra ihop eller \u00f6ppna upp v\u00e5r muskulatur. Han ans\u00e5g oss beh\u00f6va vara lyh\u00f6rda f\u00f6r de kroppsliga spr\u00e5kniv\u00e5erna, med varandra och v\u00e5ra klienter. (Andersen 2011) Harlene Anderson (2006) framh\u00e5ller den kollaborativa h\u00e5llningen; terapeuten \u00e4r j\u00e4mst\u00e4lld, ickevetande, nyfiken, ickeexpert, spr\u00e5kkonstruktionistisk inkluderande m\u00e5nga spr\u00e5k, ber\u00e4ttelser, nyanser. Genom arbete med barn (vilkas spr\u00e5k \u00e4r lek) integrerades ritande, gester, roll och spegellekar i terapin, vilket ger tilltr\u00e4de till den inre v\u00e4rlden, ett magiskt lekomr\u00e5de d\u00e4r allt kan h\u00e4nda. Hon beskriver hur barn i lek \u00e4r i ett transliknande tillst\u00e5nd och processar det som h\u00e4nt, fr\u00e5n sm\u00e4rtsamt till mer befriat, gl\u00e4djefyllt. (Anderson & Gerhart, 2007)<\/p>\n

N\u00e5got om Milton Ericksson <\/strong>(1901\u20131980) amerikansk psykiatriker, specialiserad p\u00e5 hypnos, god v\u00e4n med Bateson med vilken han delade systemiska id\u00e9er. Erickson betraktade psykisk oh\u00e4lsa som ett brott i kommunikationen och att \u201dchanging communication among family members alone may be totally effective.\u201d (Bandler et al. i Scroggs 1986, s.510.) Erickson betraktade familjer som hypnotiska enheter, medlemmarna f\u00f6rs\u00e4tter varandra i trans, ofta negativ s\u00e5dan (Ritterman, 2005). Erickson arbetade med individer, par och familjer, anpassade terapin efter deltagarna, utgick fr\u00e5n klienternas resurser, och att l\u00f6sningen finns inom m\u00e4nniskorna sj\u00e4lva. Eftersom varje m\u00e4nniska \u00e4r unik ska v\u00e5rden vara unik. <\/em>Ericksons mest best\u00e5ende g\u00e5va \u00e4r id\u00e9n om utilization, att allt som h\u00e4nder kan anv\u00e4ndas i utvecklande syfte. Ericksson hade \u201da learning attitude, rather than a pathologyfocused one.\u201d (B. Ericksson, konferens G\u00f6teborg 2008). Han ans\u00e5g att v\u00e5rt omedvetna alltid lyssnar och svarar an mest p\u00e5 indirekta suggestioner. D\u00e4rav hans unika arbete, k\u00e4nt som Ericksonian\/non-direct hypnosis. Hans tankar bekr\u00e4ftas av modern hj\u00e4rnforskning, som nu kan f\u00f6rklara hur det g\u00e5r till och varf\u00f6r.<\/p>\n

Erickson arbetade l\u00f6sningsfokuserat med hypnos och med lekfulla handlingsdirektiv, \u00f6verraskningar, humor, paradoxala tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt, terapeutiska brev mm. Gerge (2009) beskriver hur flera terapeutiska inriktningar inspirerats av Erickssons arbete och klinisk hypnos; familjeterapi, systemisk-, strategisk-, gestalt-, l\u00f6sningsfokuserad terapi, psykosyntes, symboldrama, NLP, APT.<\/p>\n

N\u00e5got om modern hj\u00e4rnforskning, implicit kunskap och kommunikation med det omedvetna. <\/strong>Shore s\u00e4ger sig genom \u00e5ren ha levererat \u201da substantial amount of interdisciplinary evidence supporting the proposition that the early developing right brain generates the implicit self, the structural system of the human unconscious.\u201d (Shore 2012, s.178) Det omedvetna betyder inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis det f\u00f6rtr\u00e4ngda, snarare det icke-medvetna. Implicit kunskap kallas \u00e4ven det ot\u00e4nkt k\u00e4nda, upplevd erfarenhet, potentiellt verbaliserbar. (Bollas hos Stern, 2005). Modern hj\u00e4rnforskning har bidragit till f\u00f6rst\u00e5else av den centrala roll som v\u00e5rt omedvetna spelar n\u00e4r vi tar in och bearbetar det som h\u00e4nder oss. \u201dNon-conscious-information-acquisition-processes are not only much faster but are also structurally more sophisticated, in that they are capable of efficent processing of multidimensional and interactive relations. Knowledge that is indespensable for encoding and interpretation of stimuli and triggering of emotional reactions.\u201d (Boston Change Process Study Group 2010, s 131). Shore (2010) menar att det implicita vetandet ligger bakom intuitionen, vilken ses som en avg\u00f6rande faktor g\u00e4llande terapeutisk effektivitet. H\u00f6ger hj\u00e4rnhalva\/det omedvetna, \u00e4r viktig att n\u00e5 i terapi, d\u00e5 vi i h\u00f6g grad styrs av implicita pr\u00e4glingar, kroppsliga och k\u00e4nslom\u00e4ssiga erfarenheter. H\u00e4r processas k\u00e4nslor, implicit vetande etableras och omorganiseras genom livet. Inre bilder \u00e4r ett h\u00f6ger-hj\u00e4rna-spr\u00e5k som talar till det omedvetna, till kroppen. Naparstek (1995) beskriver inre bilder som h\u00e4ndelser f\u00f6r kroppen, lika verkliga som de faktiska. D\u00e5 spr\u00e5k f\u00f6ds ur motoriska h\u00e4ndelser och images \u00e4r h\u00e4ndelser f\u00f6r hj\u00e4rnan, kan images spr\u00e5kf\u00f6rl\u00f6sande f\u00f6rm\u00e5ga bli f\u00f6rst\u00e5elig. Damasio (Gerge, 2009) menar att en metafor kan ses som en \u201dembodied mind\u201d. F\u00f6r\u00e4ndringar avspeglas p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l cellniv\u00e5 som p\u00e5 makroniv\u00e5.<\/p>\n

Vad \u00e4r klinisk hypnos? <\/strong>Ordet hypnos kommer fr\u00e5n grekiskans \u201dipnos\u201d; s\u00f6mn, men fungerar motsatt; att fokusera, absorberas av inre eller yttre skeenden h\u00e4r och nu, ger ett f\u00f6r\u00e4ndrat medvetandetillst\u00e5nd; trans. a) Hypnos och trans anv\u00e4nds ibland synonymt. b) Hypnos beskrivs \u00e4ven som sj\u00e4lva arbetet som utf\u00f6rs i transtillst\u00e5ndet. c) Enligt Svenska F\u00f6reningen f\u00f6r Klinisk Hypnos \u00e4r hypnos ett samlingsbegrepp f\u00f6r flera imaginativa och fokuserande behandlingsmetoder. Vid hypnos sker ett hemisf\u00e4riskt skifte, h\u00f6ger hj\u00e4rnhalva aktiveras; ger tillg\u00e5ng till helhetst\u00e4nkande, k\u00e4nslor, fantasier, kreativitet, \u00f6ppenhet. Mottaglighet f\u00f6r nya f\u00f6rslag \u00f6kar, kritiskt t\u00e4nkande minskar. I hypnos kan man l\u00e4ttare g\u00e5 utanf\u00f6r sina begr\u00e4nsningar, l\u00e4ra nya beteenden, f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt. I Sverige f\u00e5r endast personer med leg. grundande v\u00e5rdutbildning ut\u00f6va behandling med hypnos, varf\u00f6r sjukv\u00e5rd, tandv\u00e5rd och psykoterapi \u00e4r de vanligaste anv\u00e4ndningsomr\u00e5dena. B\u00e5de forskning och klinisk erfarenhet visar att fysiologi och k\u00e4nslighet f\u00f6r\u00e4ndras b\u00e5de hos patienten och terapeuten. Tom Andersens begrepp \u201dsamklang\u201d \u00e4r att j\u00e4mf\u00f6ra med trans. Enqvist (2004) beskriver hypnos som en gemensam process, terapeuten pendlar naturligt mellan ett f\u00f6r\u00e4ndrat medvetandetillst\u00e5nd och ett mer vardagligt reflekterande tillst\u00e5nd. Parsons-Fein (2004) beskriver varje bra terapisamtal som hypnotiskt; h\u00e4r och nu-varo, l\u00e4tt avslappning med fokus p\u00e5 det som k\u00e4nns, \u00e4r transframkallande, spr\u00e5ket \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringsagent, hur man anv\u00e4nder det \u00e4r avg\u00f6rande. Terapeutens k\u00e4rleksfulla n\u00e4rvaro kommuniceras medvetet, implicit i hypnosarbetet. Gerge (2009) skriver om vikten av att terapeuter kan se och f\u00f6rst\u00e5 transfenomen d\u00e5 komplext traumatiserade patienter ofta befinner sig i vakna traumainducerade transtillst\u00e5nd.<\/p>\n

Vad \u00e4r hypnos inte? <\/strong>Hypnos inneb\u00e4r ej kontrollf\u00f6rlust eller automatisk amnesi. All hypnos \u00e4r sj\u00e4lvhypnos, ingen kan hypnotiseras mot sin vilja. Klinisk hypnos skall ej f\u00f6rv\u00e4xlas med scenhypnos, vilket ses som en oetisk avart, d\u00e4r m\u00e4nniskor utnyttjas. Scenhypnos \u00e4r f\u00f6rbjudet i Sverige, socialstyrelsen kan dock ge dispens. Hypnosterapi och hypnospsykoterapi \u00e4r heller ej att f\u00f6rv\u00e4xlas med \u201dhypnoterapi\u201d, eller \u201dregressionsterapi\u201d vilket bedrivs av m\u00e4nniskor utan erforderlig sjukv\u00e5rdsutbildning som g\u00e5tt kurs f\u00f6r oseri\u00f6sa personer, ofta utbildade utomlands d\u00e4r andra restriktioner g\u00e4ller.<\/p>\n

Hur g\u00e5r det till? <\/strong>I hypnospsykoterapi arbetar man varsamt och respektfullt, fasindelat: f\u00f6rst stabiliserande d\u00e4refter bearbetande. Metoden \u00e4r kreativ, konstn\u00e4rlig, och innefattar visualisering, inre sinnesn\u00e4rvaro, affektfokus, m\u00f6nsterinterventioner, metaforer, sagor, tidstekniker, intrapsykiska tekniker, dr\u00f6m och fantasi mm. J\u00e4mf\u00f6r orden \u201dF\u00f6rest\u00e4ll dig att\u201d\u2026 vilket heter \u201dImagine\u201d.. <\/em>p\u00e5 engelska, vilket p\u00e5minner om att fantasin, imagination, <\/em>\u00e4r inkopplad, det inre lekomr\u00e5det d\u00e4r allt \u00e4r m\u00f6jligt mm.<\/p>\n

I trans anv\u00e4nder och l\u00e4r sig hj\u00e4rnan av de inre upplevelserna, p\u00e5 samma s\u00e4tt som den l\u00e4r sig av de yttre h\u00e4ndelserna i v\u00e5rt vardagliga liv. D\u00e4rf\u00f6r g\u00e5r det att g\u00e5 tillbaka och p\u00e5verka sin upplevelse av jobbiga situationer. D\u00e4r och d\u00e5 kanske du inte kunde g\u00f6ra n\u00e5got, \u00e5t de d\u00e4r mobbarna eller i den sv\u00e5ra familjesituationen eller vid det d\u00e4r olyckstillf\u00e4llet etc, men NU kan du g\u00e5 dit, som den vuxna person du \u00e4r nu, och g\u00f6ra annorlunda. Du kan \u201dr\u00e4dda\u201d ditt lilla inre barn, g\u00f6ra upp med gamla f\u00f6rf\u00f6ljare och sl\u00e4ppa b\u00f6rdor. Befria dig fr\u00e5n det k\u00e4nslom\u00e4ssiga tryck som h\u00e4ndelsen gav upphov till. Minnet av den faktiska h\u00e4ndelsen finns kvar \u00e4ven efter hypnosen men laddas ur. (oro, skuld, skam, vrede, sorg etc sl\u00e4pper.) Detta medf\u00f6r stor l\u00e4ttnad, samt att du inte beh\u00f6ver dra till dig liknande h\u00e4ndelser igen i det dagliga livet.<\/p>\n

Indirekt hypnos <\/strong>inneb\u00e4r att adressera h\u00f6ger hj\u00e4rnhalva, implicit kommunikation. \u201dUppm\u00e4rksamhet p\u00e5 andning, ideomotoriska signaler (gester, ryckningar, hudf\u00e4rgsskiftningar mm), verbala signaler (tonfall, tempo, modalitet). Indirekt hypnos finns \u00e4ven i det resursorienterade f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet; att ta vara p\u00e5 information\/ associationer och anv\u00e4nda dem p\u00e5 ett behandlande s\u00e4tt, spegla i metaforer, sagor. Att anv\u00e4nda kunskap om att kroppen kommunicerar sj\u00e4lslig sm\u00e4rta, att dissociativa tillst\u00e5nd \u00e4r ett slags transtillst\u00e5nd och att transtillst\u00e5nd uppst\u00e5r i lek, en form av h\u00e4ngivelse. Direkt hypnos <\/strong>inneb\u00e4r riktade \u00f6vningar i syfte att framkalla upplevelser, unders\u00f6ka eller bearbeta k\u00e4nslor\/minnen\/situationer.<\/p>\n

Kan man lita p\u00e5 hypnos? <\/strong>D\u00e5 debatten om falska minnen \u00e4r h\u00f6gaktuell beh\u00f6vs mer information om v\u00e5r l\u00e4ttp\u00e5verkade hj\u00e4rna. Det \u00e4r ett k\u00e4nt fenomen att vi m\u00e4nniskor kan skapa b\u00e5de falska minnen och t\u00e4ckminnen, b\u00e5de med och utan hypnos. Tom Anderson betonar medvetenhet om hur det egna fr\u00e5gandet p\u00e5verkar det som ber\u00e4ttas, och refererar till Goolishan och Strong: \u201dQuestions are performative; they can evoke, construct and invite positions and experiences from which generative dialogues can emerge\u201d. (Anderson 2006, s.373). Detta kan anv\u00e4ndas p\u00e5 konstruktiva eller destruktiva s\u00e4tt. (I fallet Quick t.ex. beh\u00f6vdes ingen hypnos f\u00f6r att den tillagsinst\u00e4llde patienten ska fabricera minnen.)<\/p>\n

Eftersom processhj\u00e4rnan \u00e4r aktiverad under hypnos \u00e4r de minnesbilder som framkommer i behandlingen att betraktas som dr\u00f6mbilder. Det viktiga \u00e4r k\u00e4nslan, affekten i ett minne. I ett hypnosarbete kan en person pl\u00f6tsligt f\u00e5 tillg\u00e5ng till detaljer ur sin historia som legat i gl\u00f6mska, men som den trygga terapeutiska relationen i kombination med det hypnotiska medvetandetillst\u00e5ndet nu m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r medvetandet att ta hand om. B\u00e5de positiva och negativa detaljerade upplevelser. N\u00e5gon kan beskriva hur hen pillrat s\u00f6nder en trasmatta p\u00e5 ett speciellt lugnande s\u00e4tt, n\u00e5gon annan kan \u00e5ter k\u00e4nna hur hen s\u00f6g p\u00e5 \u00f6rngottet, eller snodden p\u00e5 m\u00f6ssan, smaken i munnen kommer tillbaka, eller doften av mormors vind etc. De positiva minnena har terapeuten ingen anledning att betvivla, men n\u00e4r negativa minnen dyker upp \u00e4r det viktigt att vara varsam. K\u00e4nslan av att ha blivit t.ex. kr\u00e4nkt ljuger inte och tas p\u00e5 st\u00f6rsta allvar. Men, hj\u00e4rnan kan skapa t\u00e4ckminnen, precis som att vi kan dr\u00f6mma om en sv\u00e5r h\u00e4ndelse i f\u00f6rkl\u00e4dd form, kan hj\u00e4rnan i hypnos byta deltagare p\u00e5 den inre scenen. Kroppsreaktioner i samband med traumatiska minnen (vilket \u00e4r vanligt) st\u00e4rker trov\u00e4rdigheten att n\u00e5got verkligen skett, men den allm\u00e4nna h\u00e5llningen i seri\u00f6sa hypnossammanhang \u00e4r att hypnos inte \u00e4r ett sanningsserum och \u00e4r ej tillf\u00f6rlitligt i en r\u00e4ttsprocess. Dock medf\u00f6r hypnos i psykoterapeutiska sammanhang ett ovanligt v\u00e4rdefullt redskap d\u00e5 man n\u00e5r djupa niv\u00e5er, kan l\u00f6sa upp skam och skuldk\u00e4nslor och skapa nya f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r de inneboende resurserna att blomma.<\/p>\n

Av Inger Lundmark\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Aukt. Dramapedagog (RAD), Leg. Psykoterapeut, Familjeterapeut, Cert. Hypnosterapeut (ASCH) \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0L\u00e4rare i hypnos. Ordf\u00f6rande i CHP- Centrum f\u00f6r Hypnos och Psykoterapi www.ingerlundmark.nu<\/a><\/p>\n

Referensf\u00f6rteckning<\/strong><\/p>\n

Andersen, T.(1991, 1994). Reflekterande processer, samtal och samtal om samtalen. Stockholm: Mareld.\u2028\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Anderson, H (2006) Samtal, spr\u00e5k och m\u00f6jligheter. Stockholm: Mareld\u2028\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Anderson, H, Gehart, D (2007) Collaborative Therapy. Relationships and conversations that make a difference. New York; Routledge Stockholm; Liber Cullberg-Weston, Marta. (2000). En d\u00f6rr till ditt inre. Stockholm: W &W\u2028\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Enqvist, B. (2004). Inbjudan till trance. Hypnos i v\u00e5rd och terapi. Stockholm: Mareld Enqvist, B, Bengtsson, K (2005) Orden som l\u00e4ker. Kommunikation och m\u00f6ten i v\u00e5rd och terapi. Lund; Studentlitteratur\u2028\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Fromm, E & Nash, M. (1992) Contemporary Hypnosis Research. N.Y: The Guildford Press.\u2028\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Gerge, A. (2009). Hypnos i psykoterapeutiskt arbete. Ett integrativt perspektiv. Stockholm: Insidan.\u2028\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Gerge, A. (2010). Trauma. Psykoterapi vid posttraumatisk och dissociativ problematik. Ludvika: Dualis\u2028\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Haley, J. (1986). Uncommon Therapy. New York: Norton\u2028\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Hendricks, G & Hendricks, K.(1995). Kroppens egen intelligens. Borg\u00e5: Svenska Dagbladets f\u00f6rlag AB.\u2028\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ingvar, M. (2012) Hj\u00e4rnkoll p\u00e5 v\u00e4rk & sm\u00e4rta. Stockholm: Natur & Kultur. \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Maturana H.R & Varela F.J (1987, 1992).The tree of knowledge. Boston: Shambala Naparstek, B. (1995). Guided Imagery. New York: Warner books\u2028\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 O \u0301Hanlon, B. (1999). K\u00e4llr\u00f6tter. Stockholm: Mareld\u2028\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Parsons-Fein, J (2004). Loving in the here and now. New York; Tarcher\/ Penguin Ritterman, M. (2005). Using hypnosis in family therapy. Phoenix: Zeig, Tuck & Thiesen, Inc.\u2028\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Ross, P.J. (1988) The use of hypnosis with couples and families. In Hypnosis: Current clinical, experimental and forensic practices. New York, NY, US: Croom Helm. Shore, A. (2012). The science of the art of psychotherapy. New York: Norton\u2028Stern, Daniel. (2005). \u00d6gonblickets psykologi. Falk\u00f6ping; Natur & Kultur\u2028\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 The Boston Change Study Group. (2010). L Graham (Prod. Man.) Change in Psychotherapy, (56-192) New York: Norton. (Antologi)<\/p>\n

Andra k\u00e4llor:\u2028<\/u>Andersen, T. (2011) Tom Andersen, Et intervju, En samtale, Et foredrag. DVD fra NFFs faggruppe for psykatrisk og psykosomatisk fysioterapi.\u2028Collingwood, C & J. An Interview with Dr Stephen Gilligan http:\/\/www.stephen- gilligan.com\/interviewA.html)\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Parsons-Fein, J. (2007) Erickssonian Hypnotherapy, Master Class, New York.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Klinisk hypnos i terapeutisk behandling. Av Inger Lundmark Att f\u00f6r\u00e4ndrade medvetandetillst\u00e5nd uppst\u00e5r i terapirummet \u00e4r v\u00e4lbekant f\u00f6r psykoterapeuter. Att arbeta med hypnos \u00e4r att medvetet anv\u00e4nda f\u00f6r\u00e4ndrade medvetandetillst\u00e5nd i behandlingen, direkt och indirekt. Denna artikel vill ge en inblick i … L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-818","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/818","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=818"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/818\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":820,"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/818\/revisions\/820"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=818"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}