{"id":837,"date":"2016-01-23T19:43:31","date_gmt":"2016-01-23T18:43:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.ingerlundmark.nu\/?page_id=837"},"modified":"2016-01-23T19:43:31","modified_gmt":"2016-01-23T18:43:31","slug":"uppsats-2014","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/?page_id=837","title":{"rendered":"Uppsats 2014"},"content":{"rendered":"
\n
\n
<\/div>\n
\n
\n

S:t Lukas utbildningsinstitut<\/p>\n

Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Examensuppsats pa\u030a avancerad niva\u030a, 15 hp Vt 2014<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

Klinisk hypnos inom familje- och parterapi<\/p>\n

En explorativ studie.<\/p>\n

Clinical hypnosis within family- and couples therapy<\/p>\n

An explorative study.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

Fo\u0308rfattare:<\/p>\n

Inger Lundmark<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
\n
\n
\n

Inneha\u030allsfo\u0308rteckning<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
\n

1
\n2 2.1 2.1.1 2.1.2 2.2<\/p>\n

2.3 2.3.1 2.3.2<\/p>\n

3<\/p>\n

3.1 3.2<\/p>\n

4
\n5 5.1 5.1.1 5.1.2 5.1.3 5.2 5.3 5.4 5.5 6<\/p>\n

7<\/p>\n

7.1 7.2 7.2.1 7.2.2 7.2.3 7.3 7.3.1 7.3.2 7.3.3 7.3.4 7.4 7.4.1 7.4.2<\/p>\n<\/div>\n

\n

Inledning……………………………………………………………………………….1 Teoretisk bakgrund ………………………………………………………………..1 Familjeterapeutiska ro\u0308tter………………………………………………2 Spra\u030aksystemisk familjeterapi……………………………………………..2 Na\u030agot om Milton Ericksson……………………………………………2 Na\u030agot om modern hja\u0308rnforskning, implicit kunskap och kommunikation med det omedvetna……………………………………………………..3 Vad a\u0308r klinisk hypnos?…………………………………………………………………………..3 Vad a\u0308r hypnos inte? ………………………………………………………………………………4 Hypnosbegrepp……………………………………………………………………………..4<\/p>\n

Tidigare forskning……………………………………………………4<\/p>\n

Empiriska vetenskapliga studier……………………………………………………………..5 Erfarenhetsbaserade studier …………………………………………………………………..5<\/p>\n

Fra\u030agesta\u0308llningar ……………………………………………………………………. 7 Metod…………………………………………………………………7 Underso\u0308kningsdeltagare……………………………………………….7. Utbildnings och FT-erfarenhetsbakgrund………………………………7 Familjeterapiinriktning…………………………………………………8 Arbetsvillkor……………………………………………………………8 Underso\u0308kningsmetod…………………………………………………..8 Datainsamlingsmetoder………………………………………………………………………….9 Bearbetningsmetoder……………………………………………………………………………..9 Genomfo\u0308rande…………………………………………………………9 Forskningsetiska fra\u030agesta\u0308llningar…………………………………..9<\/p>\n

Resultat ………………………………………………………………………………. 10<\/p>\n

I vilken omfattning anva\u0308nds H inom F\/PT?……………………………………….10 Na\u0308r anva\u0308nds H inom F\/PT?……………………………………………………………….10 Problemomra\u030aden……………………………………………………..10 Klienter………………………………………………………………11 Kontraindikationer…………………………………………………….11 Av vilka anledningar anva\u0308nds H i F\/PT?…………………………………………….11 Salutogena element……………………………………………………11 Verktyg……………………………………………………………….12 Effekter………………………………………………………………12 Upplevelser……………………………………………………………13 Hur anva\u0308nds H i F\/PT?……………………………………………………………………….13 Fo\u0308rutsa\u0308ttningar……………………………………………………….14 H med hela eller delar av systemet……………………………………14<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
\n
\n
\n
    \n
  1. 7.4.3 \u00a0H-metodik……………………………………………………………15<\/li>\n
  2. 7.4.4 \u00a0H-teoretisk anknytning…………………………………………………18<\/li>\n
  3. 7.4.5 \u00a0H-liknande inslag inom andra terapiformer……………………………18<\/li>\n<\/ol>\n

    8 Diskussion ………………………………………………………………………….. 18<\/p>\n

      \n
    1. 8.1 \u00a0Metoddiskussion…………………………………………………………………………………. 18<\/li>\n
    2. 8.2 \u00a0Resultatdiskussion ………………………………………………………………………………. 19<\/li>\n
    3. 8.3 \u00a0Fo\u0308rslag till fortsatt forskning………………………………………….25<\/li>\n<\/ol>\n

      Referensfo\u0308rteckning…………………………………………………………….26 Bilaga 1 Slutligt urval av artiklar till resultat…………………………………….27 Bilaga 2 Respondenternas bakgrund…………………………………………….28 Bilaga 3 Hypnotiska tekniker, beskrivning………………………………………29 Bilaga 3 Intervjuguide…………………………………………………………..30<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n
      \n

      Sammanfattning<\/p>\n

      Syfte: Att o\u0308ka kunskap om klinisk hypnos inom ramen fo\u0308r familje-\/parterapi. Fra\u030agesta\u0308llningar: I vilken omfattning anva\u0308nds hypnos? Na\u0308r? Av vilka anledningar, samt hur?
      \nMetod: Kvalitativ, explorativ. 10 intervjuer har genomfo\u0308rts.<\/p>\n

      Resultat: Inblick ges i systemiskt hypnosarbete, vilket kan utgo\u0308ra fo\u0308rstudie till fortsatt forskning.
      \nOmfattning: Hypnos anva\u0308nds i 0 – 100 % av fallen, vanligast i 40 – 50 %.
      \nNa\u0308r: Vid depression, a\u030angest, affektiv-, kommunikations-, sex & samlevnadsproblem, med dissociativa klienter, trauma, a\u0308tsto\u0308rningar, klienter med autistiska drag, vid kroppssymtom; sma\u0308rta, mage\/tarmproblem, ho\u0308gt blodtryck. Hypnos a\u0308r sa\u0308rskilt givande vid problem som pa\u030averkar familjen.<\/p>\n

      Anledningar: Hypnos a\u0308r salutogent, ger verktyg fo\u0308r interaktion och bearbetning som na\u030ar ickeverbala niva\u030aer, kan ge kroppsreaktioner. Hypnos anses skonsamt, helande, effektiviserande. Hypnos upplevs ofta positivt, vilsamt fo\u0308r sa\u030ava\u0308l klienter som terapeut. Terapeutens ensamarbete underla\u0308ttas.<\/p>\n

      Hur: Direkt och indirekt hypnos anva\u0308nds, med och utan o\u0308vrig familj na\u0308rvarande, utifra\u030an klientens behov. Namnet klinisk hypnos o\u0308verva\u0308ger, men \u201dvisualisering, inre bild, imaginativ o\u0308vning, dagdro\u0308msteknik etc.\u201d fo\u0308rekommer fo\u0308r att ej va\u0308cka fo\u0308rdomar, vilket existerar. Olika hypnostekniker exemplifieras.<\/p>\n

      Diskussion: Metod och fra\u030agesta\u0308llningar har god passform. Resultatet sto\u0308ds av tidigare forskning och teoribildning samt pekar pa\u030a nyheter; omfattningen, vikten av mo\u0308jligheten att arbeta tyst, med medfo\u0308ljande personal, sja\u0308lvhypnos, minska lugnande medicinering, vilsamt fo\u0308r terapeuten. Varfo\u0308r metoden ej a\u0308r vidare spridd, beforskad diskuteras. Vetenskapliga studier om hypnos efterfra\u030agas.<\/p>\n

      Nyckelord: Familjeterapi, parterapi, klinisk hypnos, systemisk hypnosterapi, implicit kommunikation, trans, imaginativa tekniker, visualisering.<\/p>\n

      Abstract<\/p>\n

      Purpose: To increase knowledge on clinical hypnosis within the context of family\/couples therapy.
      \nQuestions: To what extent is hypnosis utilized? When? For what reasons, and how? Method: Qualitative, explorative. 10 interviews were made.<\/p>\n

      Results: Insight is given in systemic hypnotherapy, which could form a preliminary to further research.
      \nScope: Hypnosis is used in 0 – 100% of cases, most common in 40 – 50 %. When: For depression, anxiety, affective-, communication-, sex & relationshipproblems, with dissociative clients, trauma, eating disorders, clients with autistic traits or bodily symtoms; pain, gastrointestinal problems, high blood pressure. Hypnosis is especially rewarding when family is affected by the problem. Reasons: Hypnosis is salutogenic, adds tools for interaction and processing that<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n
      \n

      reach nonverbal levels, can give body reactions. Hypnosis is regarded gentle, healing, increasing efficiency. Hypnosis often gives positive, restful experiences, for clients and therapist. Hypnosis facilitates working alone.
      \nHow: Direct and indirect hypnosis is used, with or without family present, based on the clients needs . The term clinical hypnosis dominates, allthough ”visualization, mental image, imaginative exercise, reverie technique etc.” appears to not arouse prejudice. Hypnotic techniques are exemplified.<\/p>\n

      Discussion: Method and issues are well fit. The result is supported by earlier research\/theories, pointing to news; scope, the importance of the possibility to work in silence, with escorts, reduction of sedatives, selfhypnosis, restfulness for the therapist. Why the method is not further spread, researched is discussed. Scientific studies of hypnosis are requested.<\/p>\n

      Keywords: Family therapy, couples therapy, clinical hypnosis, systemic hypnotherapy, implicit communication, trance, imaginative techniques, visualization.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n
      \n

      1 Inledning<\/p>\n

      Intresset fo\u0308r implicit kommunikation o\u0308kar inom terapiva\u0308rlden, liksom intresset fo\u0308r upplevelsebaserade terapiformer. Ny hja\u0308rnforskning, med Allan Schore som en av frontgestalterna, beskriver hur ho\u0308ger hja\u0308rnhalva, med implicit inriktning pa\u030a o\u0308verlevnad och affektreglering a\u0308r dominant i ma\u0308nniskans existens. Stern (2005) beskriver hur det implicita sja\u0308lvet utvecklas genom livet till mer komplexitet och fungerar kvalitativt annorlunda mot det senare utvecklade explicita sja\u0308lvet. Implicit kommunikation handlar om ba\u030ade verbalt och ickeverbalt material i ha\u0308r och nu situationer. Enligt Schore (2012) domineras ho\u0308ger hja\u0308rnhalva av ka\u0308nsloma\u0308ssig och kroppslig sja\u0308lvuppfattning, helhet snarare a\u0308n delar, upplevelser snarare a\u0308n tankar, tidlo\u0308shet, fa\u0308rg, fantasi, kreativitet, dro\u0308mmar, och representerar den inre va\u0308rlden. Han framha\u030aller vikten av att ho\u0308ger hja\u0308rnhalva aktiveras i terapirummet fo\u0308r att kommunicera med ka\u0308nslo- och upplevelsedelarna av hja\u0308rnan samt det omedvetna (som lokaliseras hit). Schore menar att images (inre bilder) a\u0308r ho\u0308ger hja\u0308rnhalvas uttryckssa\u0308tt, fo\u0308rspra\u030aklig, starkare a\u0308n tusen ord. Inom disciplinen klinisk hypnos (H) har man la\u0308nge a\u0308gnat sig a\u030at att fo\u0308rfina metoder fo\u0308r kommunikation med det omedvetna. Mycken forskning pa\u030a metoden\/dess effekter finns, fra\u0308mst medicinskt och pa\u030a individniva\u030a. Internationellt anva\u0308nds H integrerat i familj och parterapi (systemic hypnotherapy) fo\u0308r att mo\u0308jliggo\u0308ra och effektivisera fo\u0308ra\u0308ndringsprocesser. \u201dIt seems apparent that if hypnosis can be considered a \u201dchange accelarator\u201d then a systemic context can further increase the accelerating effect hypnosis provides.\u201d (Loriedo & Torti 2010, s.225)<\/p>\n

      Syfte: Ingen kartla\u0308ggning av hur H anva\u0308nds inom systemisk familje-\/parterapi (F\/PT) i Sverige har hittats, varfo\u0308r denna underso\u0308kning kan o\u0308ka kunskapen ha\u0308rom. Underso\u0308kningen a\u0308mnar ge inblick i hur implicit kommunikation och imaginativa tekniker tilla\u0308mpas i systemiskt arbete, vilket kan utgo\u0308ra fo\u0308rstudie till fortsatt forskning om H och dess effekter inom F\/PT. Att omra\u030adet a\u0308r viktigt men lite utforskat, sto\u0308ds av modern psykoterapi och hja\u0308rnforskning. \u201dUsing hypnosis to enhance cognitive behavioural approaches has been well described in the litterature, but the value of H in enhancing interpersonal therapies has been an underdeveloped consideration.\u201d (Loriedo & Torti 2010, s.243)<\/p>\n

      Fo\u0308rkortningar: respondenter: R, klinisk hypnos: H, fo\u0308ra\u0308ndrat medvetandetillsta\u030and: FMT, familjeterapi: FT, parterapi: PT, familj och\/eller parterapi: F\/PT, hypnosterapi: HT, psykoterapeut: PsT, terapeut: T, co-terapeut: CT, reflekterande team; RT, klient: K, Svenska Fo\u0308reningen fo\u0308r Klinisk Hypnos: SFKH. Centrum fo\u0308r Hypnos och Psykoterapi: CHP. Eye Movement Desensitization and Reprocessing: EMDR. R anva\u0308nder orden Klient eller Patient. R citeras precist, i o\u0308vrigt anva\u0308nds K.<\/p>\n

      2 Teoretisk bakgrund<\/p>\n

      Att FMT uppsta\u030ar i terapirummet a\u0308r ka\u0308nt av ma\u030anga PsT. Att arbeta med H a\u0308r att medvetet anva\u0308nda FMT i behandlingen. Genomga\u030ang av teori och tidigare<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      1 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n
      \n

      forskning vill ge en inblick i systemteori, vad H a\u0308r, modern hja\u0308rnforskning, hur omra\u030adena fo\u0308rha\u030aller sig till varandra, samt ge inblick i forskning kring hur H anva\u0308nds i F\/PT.<\/p>\n

      2.1 Familjeterapeutiska ro\u0308tter.
      \n2.1.1 Spra\u030aksystemisk FT. Systemteori bygger bl.a. pa\u030a biologen Batesons (1904 \u2013 1980) teorier om mo\u0308nster som fo\u0308rbinder, en aktivitet som biologiskt ses som anpassning genom utveckling i fo\u0308rha\u030allande till den omgivande miljo\u0308n, vilket a\u0308ven ses i familjesystem (Maturana & Varela 1987, 1992). Inom spra\u030aksystemisk FT ses familjen som o\u0308msesidigt beroende av\/ pa\u030averkande varandra, fenomen samskapas. Spra\u030aket a\u0308r ba\u030ade plattformen fo\u0308r interaktion och verktyget fo\u0308r bevarande\/ fo\u0308ra\u0308ndrande av mo\u0308nster. Till spra\u030ak ra\u0308knas a\u0308ven det ickeverbala. Tom Andersen (1994) beskriver vikten av polyfoni och samklang, kan T vara i samklang med det system som ko\u0308rt fast framtra\u0308der mo\u0308nstret av sig sja\u0308lvt. Andersen erfor genom samarbete med sjukgymnaster att body\/mind a\u0308r ett, andningen a\u0308r la\u0308nken, och att kroppen a\u0308r ba\u0308rare av minnen, empirisk kunskap, som pra\u0308glat oss att dra ihop eller o\u0308ppna upp va\u030ar muskulatur. Han ansa\u030ag T beho\u0308va vara lyho\u0308rd fo\u0308r de kroppsliga spra\u030akniva\u030aerna, med varandra och va\u030ara K. (Andersen 2011) Harlene Anderson (2006) framha\u030aller den kollaborativa ha\u030allningen; T a\u0308r ja\u0308msta\u0308lld, ickevetande, nyfiken, icke-expert, spra\u030akkonstruktionistisk inkluderande ma\u030anga spra\u030ak, bera\u0308ttelser, nyanser. Mening samutvecklas, flera betydelser samexisterar. Genom arbete med barn (vilkas spra\u030ak a\u0308r lek) integrerades ritande, gester, roll och spegellekar i terapin, vilket ger tilltra\u0308de till den inre va\u0308rlden, ett magiskt lekomra\u030ade da\u0308r allt kan ha\u0308nda. Hon beskriver hur barn i lek a\u0308r i ett transliknande tillsta\u030and och processar det som ha\u0308nt, fra\u030an sma\u0308rtsamt till mer befriat, gla\u0308djefyllt. (Anderson & Gerhart, 2007) Anderson betonar medvetenhet om hur det egna fra\u030agandet pa\u030averkar det som bera\u0308ttas, refererar till Goolishan och Strong \u201dQuestions are performative; they can evoke, construct and invite positions and experiences from which generative dialogues can emerge\u201d. (Anderson 2006, s.373). Penn beskriver hur cirkula\u0308ra och framtidsfra\u030agor introducerar ide\u0301er om fo\u0308ra\u0308ndring till systemet; \u201cone can easily recognize that these questions have a loose hypnotic structure.\u201d (Penn 1985, s. 300)<\/p>\n

      2.1.2 Na\u030agot om Milton Ericksson (1901\u20131980) amerikansk psykiatriker, specialiserad pa\u030a H, va\u0308n med Bateson med vilken systemiska ide\u0301er delades. Erickson betraktade psykisk oha\u0308lsa som ett brott i kommunikationen och att \u201dchanging communication among family members alone may be totally effective.\u201d (Bandler et al. i Scroggs 1986, s.510.) Erickson betraktade familjer som hypnotiska enheter, medlemmarna fo\u0308rsa\u0308tter varandra i trans, ofta negativ sa\u030adan (Ritterman, 2005). \u201dOne can watch a powerful member of a family, deepen H by mentioning a shared family memory wich puts the scapegoated symptombearer even more firmly in his place.\u201d (Ross 1988 s.243) Erickson arbetade med individer, par och familjer, anpassade terapin efter deltagarna, utgick fra\u030an Ks resurser, och att lo\u0308sningen finns inom K sja\u0308lva, eftersom varje K a\u0308r unik ska va\u030arden vara unik. Ericksons mest besta\u030aende ga\u030ava a\u0308r ide\u0301n om \u201dutilization\u201d, att allt kan anva\u0308ndas i<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      2 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n
      \n

      utvecklande syfte. (Gilligan, www.stephen-gilligan.com-interview-A.html) Ericksson hade \u201da learning attitude, rather than a pathologyfocused one\u201d (B. Ericksson, konferens Go\u0308teborg 2008). Han ansa\u030ag att va\u030art omedvetna alltid lyssnar och svarar an mest pa\u030a indirekta suggestioner. Da\u0308rav hans unika arbete, ka\u0308nt som Ericksonian, non-direct H. Hans tankar bekra\u0308ftas av modern hja\u0308rnforskning, som nu kan fo\u0308rklara hur och varfo\u0308r. Han arbetade lo\u0308sningsfokuserat med lekfulla handlingsdirektiv, o\u0308verraskningar, humor, paradoxala tillva\u0308gaga\u030angssa\u0308tt, terapeutiska brev mm. (O \u0301Hanlon, 1999). Gerge (2009) beskriver hur flera terapeutiska inriktningar inspirerats av Erickssons arbete och klinisk H; FT, systemisk, strategisk, lo\u0308sningsfokuserad terapi, gestalt, psykosyntes, symboldrama, NLP. Erickssons metoder har utvecklats inom terapi och socialt arbete under bena\u0308mningar som narrativa, lo\u0308sningsinriktade och systemiska. (Ohlsson, 2008).<\/p>\n

      2.2 Na\u030agot om modern hja\u0308rnforskning, implicit kunskap och kommunikati- on med det omedvetna. Shore sa\u0308ger sig genom a\u030aren ha levererat \u201da substantial amount of interdisciplinary evidence supporting the proposition that the early developing right brain generates the implicit self, the structural system of the human unconscious.\u201d (Shore 2012, s.178) Det omedvetna betyder inte no\u0308dva\u0308ndigtvis det borttra\u0308ngda, snarare det icke-medvetna. Implicit kunskap kallas a\u0308ven det ota\u0308nkta ka\u0308nda, upplevd erfarenhet, potentiellt verbaliserbar. (Bollas hos Stern, 2005). Modern hja\u0308rnforskning har bidragit till fo\u0308rsta\u030aelse av den centrala roll som va\u030art omedvetna spelar na\u0308r vi tar in och bearbetar det som ha\u0308nder oss. \u201dNon- conscious-information-acquisition-processes are not only much faster but are also struct-urally more sophisticated, in that they are capable of efficent processing of multidimensional and interactive relations. Knowledge that is indespensable for encoding and interpretation of stimuli and triggering of emotional reactions.\u201d (Lewicki, et.al, i Change in Psychotherapy 2010, s.131). Shore (2010) menar att det implicita vetandet ligger bakom intuitionen, vilken ses som en avgo\u0308rande faktor ga\u0308llande terapeutisk effektivitet. Ho\u0308ger hja\u0308rnhalva, det omedvetna, a\u0308r viktig att na\u030a i terapi, da\u030a vi i ho\u0308g grad styrs av implicita pra\u0308glingar, kroppsliga och ka\u0308nsloma\u0308ssiga erfarenheter. Ha\u0308r processas ka\u0308nslor, implicit vetande etableras och omorganiseras genom livet. Inre bilder a\u0308r ett ho\u0308ger-hja\u0308rna-spra\u030ak som talar till det omedvetna, till kroppen. Damasio (Gerge, 2009) menar att en metafor kan ses som en \u201dembodied mind\u201d. Fo\u0308ra\u0308ndringar avspeglas pa\u030a sa\u030ava\u0308l cellniva\u030a som pa\u030a makroniva\u030a. Naparstek (1995) beskriver inre bilder, images, som ha\u0308ndelser fo\u0308r kroppen, lika verkliga som de faktiska. Da\u030a spra\u030ak fo\u0308ds ur motoriska ha\u0308ndelser och images a\u0308r ha\u0308ndelser fo\u0308r hja\u0308rnan, kan images spra\u030akfo\u0308rlo\u0308sande fo\u0308rma\u030aga bli fo\u0308rsta\u030aelig.<\/p>\n

      2.3 Vad a\u0308r klinisk hypnos? H kommer fra\u030an grekiskans \u201dipnos\u201d; so\u0308mn, men fungerar motsatt; att fokusera, absorberas av inre eller yttre skeenden ha\u0308r och nu, ger ett FMT; trans. a) H och trans anva\u0308nds ibland synonymt. b) H beskrivs a\u0308ven som sja\u0308lva arbetet som utfo\u0308rs i transtillsta\u030andet. c) Enligt SFKH a\u0308r H ett samlingsbegrepp fo\u0308r flera imaginativa och fokuserande behandlingsmetoder. Vid H sker ett hemisfa\u0308riskt skifte, ho\u0308ger hja\u0308rnhalva aktiveras; ger tillga\u030ang till helhetsta\u0308nkande, ka\u0308nslor, fantasier, kreativitet, o\u0308ppenhet. Mottaglighet fo\u0308r nya<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      3 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n
      \n

      fo\u0308rslag o\u0308kar, kritiskt ta\u0308nkande minskar. I H kan man la\u0308ttare ga\u030a utanfo\u0308r sina begra\u0308nsningar, la\u0308ra nya beteenden, fo\u0308rha\u030allningssa\u0308tt. I Sverige fa\u030ar endast personer med leg. grundande va\u030ardutbildning uto\u0308va behandling med H, varfo\u0308r sjukva\u030ard, tandva\u030ard och psykoterapi a\u0308r de vanligaste anva\u0308ndningsomra\u030adena. (www.hypnosforeningen.se) Enqvist (2004) beskriver H som en gemensam process, T pendlar naturligt mellan FMT och ett mer vardagligt reflekterande tillsta\u030and. Ba\u030ade forskning och klinisk erfarenhet visar att fysiologi och ka\u0308nslighet fo\u0308ra\u0308ndras ba\u030ade hos K och T. Tom Andersens \u201dsamklang\u201d a\u0308r att ja\u0308mfo\u0308ra med HTs trans. Parsons-Fein (2004) beskriver varje bra terapisamtal som hypnotiskt; ha\u0308r och nu-varo, la\u0308tt avslappning med fokus pa\u030a det som ka\u0308nns a\u0308r transframkallande, spra\u030aket a\u0308r fo\u0308ra\u0308ndringsagent, hur man anva\u0308nder det a\u0308r avgo\u0308rande. Ts ka\u0308rleksfulla na\u0308rvaro kommuniceras medvetet, implicit i H-arbetet. Gerge (2009) skriver om vikten av att T kan se och fo\u0308rsta\u030a transfenomen da\u030a komplext traumatiserade patienter ofta befinner sig i vakna traumainducerade transtillsta\u030and.<\/p>\n

      2.3.1 Vad a\u0308r hypnos inte? H inneba\u0308r ej kontrollfo\u0308rlust eller automatisk amnesi. All H a\u0308r sja\u0308lvhypnos, ingen kan hypnotiseras mot sin vilja. Klinisk H skall ej fo\u0308rva\u0308xlas med scenhypnos, vilket ses som en oetisk avart, da\u0308r ma\u0308nniskor utnyttjas. Scenhypnos a\u0308r fo\u0308rbjudet i Sverige, socialstyrelsen kan dock ge dispens.<\/p>\n

      2.3.2 Hypnosbegrepp: Indirekt H: adressera ho\u0308ger hja\u0308rnhalva, implicit kommu- nikation. Uppma\u0308rksamhet pa\u030a Ks andning, ideomotoriska signaler (gest, ryckning, hudfa\u0308rgsskiftning mm), verbala signaler (tonfall, tempo, modalitet). Indirekt H finns a\u0308ven i det resursorienterade fo\u0308rha\u030allningssa\u0308ttet; att ta vara pa\u030a information, associationer och anva\u0308nda dem pa\u030a ett behandlande sa\u0308tt, spegla i metaforer, sagor. Anva\u0308nda kunskap om att kroppen kommunicerar sja\u0308lslig sma\u0308rta, att dissociativa tillsta\u030and a\u0308r ett slags transtillsta\u030and och att transtillsta\u030and uppsta\u030ar i lek, en form av ha\u0308ngivelse.\u201d<\/p>\n

      Direkt H: Riktade o\u0308vningar i syfte att framkalla upplevelser, underso\u0308ka eller bearbeta ka\u0308nslor, minnen eller situationer.
      \nNa\u030agra H-tekniker: (fo\u0308r beskrivning se bilaga 3, s 29) 1. Transtillsta\u030andet.
      \n2. Formella och informella induktioner.<\/p>\n

      3. Visualisering. 4. Inre sinnesna\u0308rvaro. 5. Trygg plats. 6. Suggestioner. 7. Mo\u0308nsterinterventioner. 8. Tidstekniker. 9. Affektinterventioner. 10. Intrapsykiska tekniker. 12. EMDR<\/p>\n

      3 Tidigare forskning<\/p>\n

      Utla\u0308ndska erfarenhets- eller litteraturbaserade studier ger omfattande beskrivningar av hur, na\u0308r och varfo\u0308r H anva\u0308nds inom F\/PT. Ingen studie ga\u0308llande omfattning har hittats, ej heller ngn ja\u0308mfo\u0308rbar svensk studie. Flera studier a\u0308r gamla, fra\u030an 1980 -00-tal, endast ett par a\u0308r fra\u030an 2010-12. Det belyser att intresse fo\u0308r metoden funnits la\u0308nge, men ocksa\u030a att omra\u030adet a\u0308r lite utforskat, vilket talar fo\u0308r behovet av fler empiriska vetenskapliga studier. Fromm och Nash (1992) har sammansta\u0308llt H-forskning sedan 1986 och fo\u0308rva\u030anats o\u0308ver bristen pa\u030a kontrollerade studier.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      4 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n
      \n

      3.1 Empiriska vetenskapliga studier<\/p>\n

      De resultatstudier som existerar ga\u0308llande H-behandling vid olika problemomra\u030aden a\u0308r individinriktade samt utfo\u0308rda inom medicinsk forskning och ligger sa\u030aledes la\u030angt fra\u030an ansatsen i denna underso\u0308kning. En kontrollerad effektstudie finns inom ptsd- forskning. Ingen empirisk studie om H har hittats inom F\/PTomra\u030adet.<\/p>\n

      3.2 Erfarenhetsbaserade studier<\/p>\n

      Denna typ av studier av H inom F\/PT finns det relativt gott om. Men, da\u030a de huvudsakligen bygger pa\u030a fallobservationer och saknar vetenskaplig kontroll anses det vetenskapliga va\u0308rdet vara la\u0308gre. Forskningen som na\u0308mns har haft betydelse i den-na explorativa underso\u0308kning som ja\u0308mfo\u0308relsematerial. Studierna a\u0308r i flera fall stora metastudier, publicerade i facktidskrifter och kan la\u0308sas som inspiration eller utgo\u0308ra underlag fo\u0308r fortsatt systematisk forskning kring metoden och dess effekter.<\/p>\n

      Whitaker (2000) lyfter fram H inom ramen fo\u0308r FT som ett sa\u0308tt att fo\u0308rsta\u030a omedveten pa\u030averkan. Det bo\u0308rjar med det mo\u0308nster som skapas i samspelet inom familjen, vilket ho\u0308rs na\u0308r de talar om sig sja\u0308lva, \u201da family nationalism; the Campbells never stop fighting..\u201d (Whitaker 2000, s.8) Han talar om hur \u201dcultureinduced stress\u201d (Whitaker 2000, s.10) pa\u030averkar omedvetet (religion, sociala roller, etniska spa\u0308nningar etc.). Varje familj har sina pa\u030abud och sa\u0308tt att hantera samha\u0308llets osynliga fo\u0308rv-a\u0308ntningar\/ pa\u030abud; livet handlar bara om arbete, kvinnor lo\u0308per konstant risken att bli va\u030aldtagna etc.<\/p>\n

      Sedan 70-talets uppta\u0308ckter att en interpersonell syn pa\u030a depression a\u0308r av stort va\u0308rde har ta\u0308nkandet utvecklats till att ga\u0308lla hela systemet. Loriedo och Torti (2010) belyser na\u030agra fo\u0308rdelar med att anva\u0308nda H vid depression ur systemiskt perspektiv. \u201dOne can view the automatic and unconscious interactional patterns between relationship members as having hypnotic qualities that can be acknowledged and utili-zed in treatment. New ways of interacting that promote effective communication can be more easily integrated through H.\/—\/H is a refined tool of communication, that can provide an effective means of promoting multilevel communication and enhanced relationships\u201d(Loriedo & Torti 2010, s.224, 232). De menar att synsa\u0308ttet kan anva\u0308ndas pa\u030a de flesta symptom. De beskriver salutogena element som systemisk H tillfo\u0308r; o\u0308kat fokus pa\u030a sig sja\u0308lva och inre jaget, o\u0308kad synkronicitet, (fysisk och psykisk) harmoni. En delad H-upplevelse, inkluderande tysta pauser, o\u0308kar ka\u0308nslan av gemenskap, par utvecklar sto\u0308rre fo\u0308rma\u030aga att arbeta och fungera som ett team. Automatiska beteenden tenderar att minska eller t.o.m. fo\u0308rsvinna. H-interventioner presenteras och illustreras med fallbeskrivningar<\/p>\n

      Braun (1984) beskriver hur H tilla\u0308mpas i FT. Generellt fo\u0308r att o\u0308ka tillit, lugn, kommunikation och samarbetsfo\u0308rma\u030aga, genom att i avslappning och H la\u030ata<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      5 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n
      \n

      familjen fa\u030a en gemensam positiv upplevelse, vilket kanske var la\u0308nge sedan de delade. Specifikt fo\u0308r att arbeta med en persons problematik fo\u0308r att o\u0308ka fo\u0308rsta\u030aelsen hos de andra, eller fo\u0308r att utforska och lo\u0308sa upp ha\u0308ndelser som ligger till grund fo\u0308r problematiken. H kan anva\u0308ndas sta\u0308rkande t.ex. genom visualiserad idealbild\/idagbild och la\u030ata dem mo\u0308tas. H har fo\u0308rma\u030agan att ha\u030alla familjerna samman, pa\u030a ett symbolplan, sa\u030a att skillnader kan utforskas och lo\u0308sningar komma inifra\u030an. \u201dOnly the patients and the therapists imaginations limit the useful application of H in FT\u201d (Braun 1984, s.183).<\/p>\n

      N och P Baretta (1985) skriver att metaforer i FT ger T mo\u0308jlighet att adressera problem pa\u030a ett symboliskt, ickehotande sa\u0308tt. K bjuds mo\u0308jlighet att modifiera \u201dutga\u030angna\u201d sanningar, ges en brygga till fo\u0308ra\u0308ndring, medan deras omedvetna har tid att ruva pa\u030a mo\u0308jliga lo\u0308sningar av situationen, komma i kontakt med resurser. Spra\u030ak a\u0308r ett kraftfullt redskap. Hur metaforen levereras har betydelse, timing, tonfall, tempo. Att kombinera metaforer med H ger T \u201da particularly effective avenue for treatment in the most economical time frame.\u201d (N & P Baretta 1985 s.93)<\/p>\n

      Badderley (1992) framha\u030aller H som \u201da more potent changeprocess than traditional counselling approaches (Badderley 1992, s. 87). Utifra\u030an fallstudier beskrivs arbetsprinciper och vissa H-tekniker; att adressera det omedvetna, suggestioner, avslappning, reframing, ideomotoriska signaler, shifting moment m.fl. Fo\u0308rdelar med H summeras: 1. \u201dThe effectiveness of any therapeutic procedure is enhanced if used in conjunction with H. 2. Therapeutic procedures employing ideomotor signals can proceed in an apparently contentless manner overcoming any resistance phenomena. 3. Deep or hidden issues are more easily uncovered using HT procedures. 4. Change is facilitated and convincing when Ericksonian ratification of change procedure is used. 5. When one spouse observes the other under H change is elegantly induced in the system\u201d (Badderley 1992, s.92).<\/p>\n

      JM. Brown, MS och JF. Chaves (1980) menar att H, i (da\u030a) aktuella rapporter, fo\u0308resla\u030as vara en anva\u0308ndbar teknik vid behandling av sexuell dysfunktionalitet. Deras metastudie (410 fall) identifierar distinkta omra\u030aden: (1) som diagnostiskt redskap (2) fo\u0308r att o\u0308ka sja\u0308lvfo\u0308rtroende (3) fo\u0308r direkt avla\u0308gsnande av symptom (4) fo\u0308r att underla\u0308tta upplo\u0308sning av neurotiska konflikter. Fo\u0308rfattarna kritiserar fallstudierna fo\u0308r att sakna signifikant information anga\u030aende patientvariabler, symptomatologi, slag av H-intervention och kriterier fo\u0308r fo\u0308rba\u0308ttring. De framha\u030aller a\u030asikten att a\u0308ven om slutsatserna genererade fra\u030an dessa fallstudier a\u0308r uppmuntrande, a\u0308r det essentiellt att effekten av H-tekniker inom sexualterapi blir evaluerade genom kontrollerade studier, sa\u030a de blir ja\u0308mfo\u0308rbara med andra behandlingsmetoder.<\/p>\n

      Scroggs (1986) menar att Ericksonskt fo\u0308rha\u030allningssa\u0308tt anva\u0308nds inom olika terapiformer (FT, Jungiansk, Gestalt, KBT etc.) och anledningen da\u0308rtill a\u0308r fo\u0308ra\u0308ndringspotentialen. Na\u030agra sa\u0308rskilt viktiga ingredienser som det Ericksonska fo\u0308rha\u030allningssa\u0308ttet bidrar med framha\u030alls; skapa tryggt sammanhang, hantera<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      6 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n
      \n

      motsta\u030and, timing, mm. Scroggs lyfter sa\u0308rskilt fram insta\u0308llningen till fo\u0308ra\u0308ndringsarbete; \u201dif therapy may be be defined as change, then the Ericksonian approaches are perhaps the most eloquent therapeutic methods. \/—\/They leave a trail of happines. (Scroggs et.al 1986, s.519 )<\/p>\n

      4 Fra\u030agesta\u0308llningar<\/p>\n

      4.1 vilken omfattning anva\u0308nds H i F\/PT?
      \n4.2 Na\u0308r anva\u0308nds H i F\/PT?
      \n4.3 Av vilka olika anledningar anva\u0308nds H i F\/PT? 4.4 Hur H anva\u0308nds i F\/PT?<\/p>\n

      5 Metod
      \n5.1 Underso\u0308kningsdeltagare<\/p>\n

      Fo\u0308r att sa\u0308kersta\u0308lla validiteten so\u0308ktes R med gedigen erfarenhet av F\/PT samt med serio\u0308s H-utb. som utger sig fo\u0308r att arbeta med H bjudits in. I fo\u0308rsta hand legitimerade PsT och Psykologer, helst fra\u030an olika slags arbetsplatser runtom i landet och ga\u0308rna av olika ko\u0308n. Inbjudan gick till tva\u030a serio\u0308sa H-fo\u0308reningar i Sverige; SFKH med ca 400 medlemmar och CHP med ca 80. Ha\u0308lften av de som arbetar med F\/PT i ba\u030ada fo\u0308reningarna sta\u0308llde upp pa\u030a intervju, en valdes bort pga ickeantra\u0308ffbarhet under intervjuperioden, en a\u0308r med i ba\u030ada fo\u0308reningarna. Summa 10 R, ha\u0308lften kvinnor, ha\u0308lften ma\u0308n.<\/p>\n

      5.1.1 Utbildnings- och FT-erfarenhetsbakgrund<\/p>\n

      Tabell 1. Rs utbildning\/ FT-erfarenhet.<\/p>\n

      7 Leg. PsT. 4 m FT-\u00ad\u2010utb. 10 -\u00ad\u2010 40 a\u030ars erf. av F\/P-\u00ad\u2010 terapi.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      7 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      \n
      \n

      2 Leg. Psykolog. 1 m FT-\u00ad\u2010 utb. 25-\u00ad\u201030 a\u030ars erf. av F\/ P-\u00ad\u2010terapi.<\/p>\n<\/div>\n

      \n

      1 Sjuk-\u00ad\u2010 sko\u0308t. m FT-\u00ad\u2010utb.<\/p>\n

      O\u0308ver 30 a\u030ars erf. av F\/P-\u00ad\u2010 terapi.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      Deltagarna har olika grund och pa\u030abyggnadsutbildningar. (Se bilaga 2.)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n
      \n

      Antal personer<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      Tabell 2. H-utbildning hos R, antal timmar.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      8 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      \n
      \n

      R har mellan 50 \u2013 800 tim. H-utbildning.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      5.1.2 FT-inriktning: 4 R arbetar systemiskt, 2 pa\u030a psykodynamisk grund, 2 med existentiell FT, 1 kallar det KBT med olika verktyg, 1 med familjera\u030adgivning. Alla utom en sa\u0308ger sig anva\u0308nda olika inslag fra\u030an strategisk, strukturell, lo\u0308sningsorienterad FT samt KBT. Flera na\u0308mner att \u201dvi na\u0308rmar oss varann ju la\u0308ngre vi ha\u030aller pa\u030a\u201d.<\/p>\n

      5.1.3 Arbetsvillkor: Ensamarbete pa\u030a privat mottagning a\u0308r vanligast. 1 har CT i alla PT, 2 har CT i 50 %. 4 har arbetat med CT och RT fo\u0308rr. 2 uppger att \u201ddet a\u0308r ensammare nu av ekonomiska ska\u0308l\u201d. 6 av 10 R arbetar 100 % privat, 2 arbetar numera privat men har varit ansta\u0308llda sto\u0308rre delen av yrkeslivet, 1 arbetar 50\/50 privat\/ansta\u0308lld, 1 a\u0308r 100 % ansta\u0308lld och tar emot enstaka privat.<\/p>\n

      5.2 Underso\u0308kningsmetod<\/p>\n

      Studiens ansats var ursprungligen kvalitativ, explorativ med ett kvantitativt inslag. Det kvantitativa inslaget o\u0308vergavs. (Se Genomfo\u0308rande 5.5) Kvalitativ ansats valdes, da\u030a syftet med underso\u0308kningen a\u0308r att fa\u030a djupare fo\u0308rsta\u030aelse fo\u0308r den kliniska praxisens metodik och mo\u0308jligheter. (Wedin & Sandell 2004) Exploration inneba\u0308r att man studerar omra\u030aden da\u0308r ingen eller mycket lite forskning bedrivits fo\u0308r att hitta relevanta och intressanta fra\u030agesta\u0308llningar. (Langemar 2010) Explorativa studier a\u0308r la\u0308mpliga fo\u0308r att so\u0308ka bred, grundla\u0308ggande kunskap, t.ex. underso\u0308ks vad, na\u0308r, hur na\u030agot verkar. (Wedin & Sandell 2004) Fo\u0308r att sa\u0308kersta\u0308lla datas validitet har 2 serio\u0308sa hypnosfo\u0308reningar kontaktats. Ha\u0308r samlas PsT, la\u0308kare, tandla\u0308kare, sjukgymnaster m.fl. Kontakt ha\u030alls med internationella hypnosfo\u0308reningar och medlemmarna uppdateras inom H-forskning. Fo\u0308reningarna utbildar PsT och leg. va\u030ardpersonal i H, samt erbjuder seminarier och kongresser. R a\u0308r kvinnor och ma\u0308n med varierande erfarenhet och utbildning, privatpraktiserande och ansta\u0308llda som arbetar ba\u030ade ensamma och med CT. 2 R har utbildat i H, sa\u030a de kan anses vara representativa fo\u0308r fo\u0308reningarna. Reliabilitetsaspekten har beaktats genom att samma fra\u030agor har sta\u0308llts till alla, mo\u0308jligheter till utvikningar och fo\u0308rdjupning givits. Intervjuerna har bokats per mail med information om tidsa\u030atga\u030ang, genomfo\u0308rts vid fo\u0308r R la\u0308mplig tidpunkt och bandats.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      Antal.
      \nTim H-Utb.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n

      5.3 Datainsamlingsmetoder<\/p>\n

      Semistrukturerade telefonintervjuer har genomfo\u0308rts med frivilliga representativa personer inom omra\u030adet. Uppgifter om Rs bakgrund samlades in, fra\u030agan om R anva\u0308nder H i F\/PT sta\u0308lldes. Om ej, efterfra\u030agades ska\u0308l da\u0308rtill. Om ja, ombads R uppskatta omfattningen, da\u0308refter fo\u0308ljde detaljerade fra\u030agor om na\u0308r; av vilka anledningar, samt hur H anva\u0308nds. (Fra\u030ageformula\u0308r se bilaga 3.) Intervjuerna har spelats in, bra\u0308nts pa\u030a cd och transkriberats.<\/p>\n

      5.4 Bearbetningsmetoder<\/p>\n

      Tematisk analys har tilla\u0308mpats, deduktiv och induktiv metod i kombination. Intervjuguiden har utgjort grund fo\u0308r bearbetningen. Underkategorier har bildats utifra\u030an insamlat material. Svaren a\u0308r samlade under respektive fra\u030aga, ja\u0308mfo\u0308rda genom ba\u030ade nyckelord och tolkning av innebo\u0308rd, med huvudfokus pa\u030a att fa\u030a med bredden i svaren. Fo\u0308r att ge en uppfattning om o\u0308verenssta\u0308mmande svar, redovisas de med ha\u0308nvisning till \u201dtva\u030a R\u201d, \u201dflera R\u201d, eller \u201dsamtliga R\u201d. Enskilda svar\/ nyanser redovisas fo\u0308r sig. Fo\u0308r fra\u030agesta\u0308llningarna ickerelevanta svar har sorterats bort.<\/p>\n

      5.5 Genomfo\u0308rande<\/p>\n

      Forskningsplan skrevs ht 2012, arbete med teoridel pa\u030abo\u0308rjades. Det kvantitativa inslaget a\u0308mnade ge inblick i omfattningen av H-anva\u0308ndandet i F\/PT i Sverige. Samtliga medlemmar i SFKH samt CHP skulle tillfra\u030agas om omfattningen. SFKH har ej medlemsmaillista, sa\u030a ordfo\u0308randen kontaktades Jan 2013. Inbjudan publicerades pa\u030a SFKHs hemsida samt i fo\u0308reningstidningens va\u030arnr. Hemsidan gav ej svar, beso\u0308ks fo\u0308rmodligen ej regelbundet av medlemmar. Tidningen fo\u0308rsenades av tekniska ska\u0308l, inga svar inkom under utsatt tid. April 2013 avbro\u0308ts den kvantitativa delen. Den kvalitativa delen; Jan 2013 mailades de 18 PsT i SFKH som i hemsidans frivilliga behandlarregister uppger att de arbetar med F\/PT, 9 sta\u0308llde upp pa\u030a intervju. Samtliga PsT i CHP mailades, (lista finns) 6 arbetar med F\/PT, 3 sta\u0308llde upp pa\u030a intervju. 1 valdes bort pga icke-antra\u0308ffbarhet under intervjuperioden. 1 a\u0308r med i ba\u030ada fo\u0308reningarna. Summa 10 R. Intervjuer gjordes via ho\u0308gtalartelefon, spelades in pa\u030a handrecorder, bra\u0308ndes pa\u030a cd feb -13. Arbete med resultat pa\u030agick mars-juni, analys, diskussion juni-nov 2013.<\/p>\n

      6 Forskningsetiska fra\u030agesta\u0308llningar<\/p>\n

      R informerades om frivillighet, anonymitet och mo\u0308jlighet att avbryta medverkan na\u0308r R o\u0308nskar. Materialet har behandlats konfidentiellt, R har erbjudits ta del av resultatet. Etiskt dilemma: Fo\u0308rfattaren (F) a\u0308r medlem i ba\u030ada H-fo\u0308reningarna. Tva\u030a R a\u0308r ka\u0308nda av F; mo\u0308ts pa\u030a seminarier 1-2 ggr\/a\u030ar. En var en av Fs H-la\u0308rare (utbildningen avslutad -06). F a\u0308r medveten om att detta kan pa\u030averka reliabiliteten. F har valt att ta med dem i underso\u0308kningen av flera ska\u0308l; fra\u030agesta\u0308llningarna a\u0308r av explorativ karakta\u0308r, Rs svar tillfo\u0308r viktiga detaljer till helheten. R sta\u030ar ej i beroendesta\u0308llning till F, arbetar ej pa\u030a samma arbetsplats. H-va\u0308rlden a\u0308r relativt<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      9 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n
      \n

      liten, det kan vara sva\u030art att finna tillra\u0308ckligt underlag fo\u0308r studien utan na\u030agon koppling till F. Bedo\u0308mningen gjordes att Rs svar kan anva\u0308ndas om bekantskapen redovisas.<\/p>\n

      7 Resultat<\/p>\n

      Resultatet redovisas utifra\u030an fra\u030agesta\u0308llningarna, med underrubriker.<\/p>\n

      7.1 I vilken omfattning anva\u0308nds H i F\/PT?<\/p>\n

      H anva\u0308nds i mellan 0 – 100% av fallen, vanligast a\u0308r runt 40-50 % (Se tabell 3). Omfattningen har uppskattats av R.<\/p>\n

      Tabell 3. H-anva\u0308ndning i andel fall. (Bla\u030a =par, ro\u0308d = familj.)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      10 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      \n
      \n

      % fall i vilka H anva\u0308nds<\/p>\n<\/div>\n

      \n

      Resp. R<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      Fo\u0308rtydligande: R1 har anva\u0308nt H en enda ga\u030ang, R10 har aldrig anva\u0308nt H i F\/PT. Fo\u0308r flertalet a\u0308r det lika vanligt inom FT som PT, fo\u0308r 2 R na\u030agot vanligare m par, R3 enbart med par. (Medelva\u0308rde 37,5%, meridian 32,5%.)<\/p>\n

      7.2 Na\u0308r anva\u0308nds H inom F\/PT? Ha\u0308r redovisas 1. Vid vilka problemomra\u030aden. 2. Med vilka K. 3. Ev. kontraindikationer.<\/p>\n

      7.2.1 Problemomra\u030aden: Stora skillnader mellan R fo\u0308rekommer. De flesta R na\u0308mner Hs fo\u0308rdelar vid alla sit. da\u0308r familj eller partner pa\u030averkas av individens besva\u0308r. H anva\u0308nds vid: stressproblematik, konfliktsituationer, blockeringar, a\u030angest, fobier, depression, utbra\u0308ndhet. H anva\u0308nds a\u0308ven fo\u0308r att stabilisera personer och vid olika ka\u0308nsloma\u0308ssiga problem; sja\u0308lvfo\u0308rakt, skuld och skam. H anva\u0308nds vid trauma och dissociation, vid anorexi och andra a\u0308tsto\u0308rningar, samt med personer med olika autistiska drag. H anva\u0308nds vid beroendeproblematik samt vid olika kroppssymtom (migra\u0308n, la\u030angvarig sma\u0308rta, mage\/tarmproblematik, ho\u0308gt blodtryck). Arbete inom graviditets-, fo\u0308rlossningspsykologi fo\u0308rekommer; \u201dfo\u0308rlossningsskra\u0308ck, post partum depression\u201d.<\/p>\n

      Inom PT anva\u0308nds H vid kommunikationsproblem, \u201dla\u030asningspunkter na\u0308r de fo\u0308rso\u0308ker uppfostra varann i ra\u0308tt och fel, om pengar, gra\u0308nser, vad a\u0308r ka\u0308rlek?\u201d. Vid fo\u0308rsoning, separation, kring sexualitet, sexuell problematik (impotens, o\u0308vergrepp, sexmissbruk, sexualbrottslingar). \u201dMa\u0308n som omskurits som pojkar utan bedo\u0308vning, ha\u0308r do\u0308ljs impotens och skra\u0308ck\u201d. Incest na\u0308mns som \u201ddet mest jobbiga\u201d fo\u0308r T.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n

      7.2.2 Klienter. Samtliga R framha\u030aller att mo\u0308tet med K styr den terapeutiska va\u0308gen. Ha\u0308nsyn tas till passform ga\u0308llande problematik, o\u0308ppenhet\/blockeringar, fo\u0308rva\u0308ntningar\/o\u0308nskema\u030al, trygghet i familjen samt var man a\u0308r i processen. H anva\u0308nds med alla a\u030aldrar, individuella inriktningar hos R fo\u0308rekommer.<\/p>\n

      7.2.3 Kontraindikationer. Inga absoluta, men relativa kontraindikationer fo\u0308rekommer. Ett par R kan avsta\u030a fra\u030an H vid sva\u030ara psykiska problem, gra\u0308nspsykotiska tendenser, akut kris eller paranoida drag. En R menar att det beror pa\u030a hur H anva\u0308nds med de med ho\u0308g dissociationsgrad \u201dsom pga trauma lever i na\u0308ra sta\u0308ndigt transtillsta\u030and; man kan alltid anva\u0308nda det hypnotiska sa\u0308ttet, mo\u0308ta da\u0308r na\u030agon a\u0308r\u201d. \u201dAllt H-arbete sta\u030ar och faller med behandlarens kvalifikationer och kompetens.\u201d En avsta\u030ar i en alltfo\u0308r otrygg familj, en vid djupa depressioner. En anva\u0308nder ej H med ungdomar, en ej alls i F\/PT; \u201dvet ej hur det skulle ga\u030a till, har aldrig ta\u0308nkt att det ga\u030ar\u201d. En R har anva\u0308nt H med par en enda ga\u030ang pga att det ej passat klientelet. Flera R avsta\u030ar med tveksamma K, \u201dom ngn tror att T ska ga\u030a till deras fo\u0308re detta liv\u201d eller \u201dde som tror att T ska trolla\u201d. En avstod vid fo\u0308rfra\u030agan fra\u030an la\u0308kare som tror H kan hja\u0308lpa hja\u0308rnskadade. En skulle avsta\u030a vid konfliktsituation i ra\u0308ttsva\u0308sendet; kommenterar sanning; kan man lita pa\u030a H i en ra\u0308ttega\u030ang? \u201dDu kan fa\u030a upp ett minne i H men det garanterar inte att ha\u0308ndelsen a\u0308r sann. Ka\u0308nslan ljuger dock inte, den a\u0308r din. Man fa\u030ar fo\u0308rha\u030alla sig till om man vill tro pa\u030a minnet eller respektera ka\u0308nslan, va\u0308lja hur man vill ga\u030a vidare\u201d.<\/p>\n

      7.3 Av vilka anledningar anva\u0308nds H i F\/PT? 4 huvudanledningar redovisas, fo\u0308rekommande hos de flesta R. Liknande svar sammanfattas, citat exemplifierar. 1. H tillfo\u0308r salutogena element till K. 2. Ger T verktyg. 3. Har effekt. 4. Ger ofta positiva upplevelser.<\/p>\n

      7.3.1 Salutogena element. a) Lugn. b) Tystnad. c) Mo\u0308ten bortom intellekt och fo\u0308rsvar. d). Kontakt med kreativa resurser. e). Lust.<\/p>\n

      a) Lugn. \u201dH ger en ha\u0308r och nu upplevelse som tillfo\u0308r lugn till deltagarnas system, i rummet, i kroppen och hja\u0308rnan, som go\u0308r att de fa\u030ar sto\u0308rre tolerans med sig sja\u0308lva och varandra. Upplevelsen blir en ny trygghetserfarenhet pa\u030a prima\u0308rprocessniva\u030a, som tas med till vakentillsta\u030andet, vilket sta\u0308rker anknytningen.\u201d<\/p>\n

      b) Tystnad. H tillfo\u0308r ett skonsamt element, mo\u0308jligheten att arbeta tyst, \u201dt.ex. vid va\u0308ldigt intima, komplicerade grejer inneba\u0308r det en la\u0308ttnad om du kan hja\u0308lpa dem utan att de ma\u030aste blotta allt.\u201d
      \nc) Mo\u0308te bortom intellekt och fo\u0308rsvar. Ma\u0308nniskor blockeras vid kris, H bjuder upp till ett lyssnande ina\u030at, tillbaka till sig sja\u0308lv. \u201dFolk sla\u0308pper mycket intellektuella fo\u0308rsvar och distansering.\u201d H ger annorlunda, gemensamma upplevelser.<\/p>\n

      d) Kontakt med kreativa resurser i imaginativ va\u0308rld. \u201dDen imaginativa va\u0308rlden hja\u0308lper folk att fa\u030a fatt i sina resurser.\u201d \u201dDet dyker upp metaforer, ord och bilder de inte fo\u0308rva\u0308ntar sig, som har la\u0308kande och insiktsfull fo\u0308rma\u030aga.\u201d
      \ne) Lust. \u201dAll terapi a\u0308r ha\u030art arbete, men med H brukar det vara la\u0308ttsammare\u201d. \u201dDet kan vara lite roligare att arbeta med problem pa\u030a detta sa\u0308tt och da\u030a kan det bli la\u0308ttare<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      11 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n

      att tycka om varandra igen\u201d. H kan \u201dge tillbaks ka\u0308nslan av hur det var, na\u0308r magin fanns kvar.\u201d<\/p>\n

      7.3.2 Verktyg. (Fo\u0308r detaljerade H-tekniker se 7.4.3 s. 15) R anser H vara en bra metod och att det a\u0308r gla\u0308djande att ha verktyg som go\u0308r skillnad, a\u0308ven i sva\u030ara fall. \u201dH a\u0308r ett va\u0308ldigt bra verktyg na\u0308r det ga\u0308ller a\u030angest.\u201d \u201dI H kan man skapa samspel mellan personer eller en persons inre delar da\u0308rfo\u0308r att transen underla\u0308ttar, a\u0308ven hos va\u0308ldigt sjuka personer.\u201d \u201dHade nog aldrig lyckats med alla sexbrottslingar, incest och krigsoffer om jag inte haft H i kombination med mina andra metoder\u201d. \u201dMed personer med olika autistiska drag ga\u030ar det na\u0308stan inte att na\u030a goda resultat utan visuella tekniker.\u201d \u201dAtt en ma\u0308nniska kan kliva ur sitt trauma och sin sma\u0308rta a\u0308r en stor ka\u0308lla till gla\u0308dje, ma\u0308nniskoka\u0308rlek, vilket a\u0308r viktigt att vi T va\u030agar ka\u0308nna!\u201d \u201dHelt fantastiskt att ha de ha\u0308r verktygen som visar sig fungera, som de kan ta till sig och anva\u0308nda sja\u0308lva, tillsammans och var fo\u0308r sig, de berikar en samtalsterapi.\u201d<\/p>\n

      7.3.3 Effekter. a) Stabilisering. b) Minskande av lugnande medicinering. c) Engagemanget i terapin o\u0308kar. d) Snabbare resultat. e) Vi-ka\u0308nslan sta\u0308rks; fo\u0308rsta\u030aelse, tolerans, kommunikationsfo\u0308rma\u030aga, samspel o\u0308kar. f) Kroppsreaktioner fo\u0308rekommer.<\/p>\n

      a) Stabilisering. \u201dK uttrycker att de fa\u030ar effekter med H som de i allma\u0308nhet inte fa\u030ar na\u0308r de ga\u030ar runt i va\u030arden och pratar; de blir lugnare, enklare inombords, sover ba\u0308ttre, fa\u030ar mer positiva relationer till varann och till mig som T.\u201d H a\u0308r en helande process, \u201dtyst och lugn samvaro underla\u0308ttar lyssnande och bidrar till sto\u0308rre fo\u0308rsta\u030aelse, o\u0308kat\/fo\u0308rba\u0308ttrat samspel hos familjer och par.\u201d H ger \u201dmer helande process vid skilsma\u0308ssa\u201d.<\/p>\n

      b) Minskar lugnande medicinering. H ger mo\u0308jlighet att skapa lugn utan medicin, \u201dt.ex. med gravida skulle man anva\u0308nda det mkt mer.\u201d
      \nc) O\u0308kar engagemang. \u201dVid fo\u0308rsta beso\u0308ket la\u0308mnar patienterna kompletterande in- formation genom sina inre bilder och de blir va\u0308ldigt nyfikna, de har aldrig sett sa\u030adana da\u0308r bilder, det medfo\u0308r stort engagemang i terapin, inga a\u030aterbud.\u201d<\/p>\n

      d) Snabbare resultat. \u201dH ger ba\u0308ttre skjuts i arbetet, effektivt, snabbare resultat, ut- an att vara prestationsinriktat\u201d. \u201dI trans a\u0308ndras upplevelsen, man blir mindre fast i vardagen, mindre pa\u030averkad av samha\u0308llets konventioner, man mo\u0308ts mer pa\u030a ett mer personligt, privat plan. Ka\u0308nslorna a\u0308r tydligare, undanflykterna sva\u030arare. Det kommer la\u0308ttare a\u0308n om de ska sitta och ta\u0308nka.\u201d<\/p>\n

      e) O\u0308kad vi-ka\u0308nsla: \u201dI H fa\u030ar de en gemensam positiv upplevelse som det kanske var la\u0308nge sedan de delade, vilket o\u0308kar vi-ka\u0308nslan.\u201d Fo\u0308rdjupad fo\u0308rsta\u030aelse. \u201dDe o\u0308ppnar sina sinnen fo\u0308r sig sja\u0308lva och varandra, la\u0308r ka\u0308nna varandra pa\u030a ett uppta\u0308ckande sa\u0308tt.\u201d Ett H-jobb med en person kan ge insikt om orsaker till ett beteende\/ka\u0308nsla som man kanske glo\u0308mt eller fo\u0308rtra\u0308ngt. \u201dFo\u0308rsta\u030aelse och respekt fra\u030an o\u0308vriga familjen o\u0308kar fo\u0308r vad som pa\u030aga\u030ar pa\u030a djupa niva\u030aer inom en person; det a\u0308r inte av illvilja, eller fo\u0308r att han eller hon inte a\u0308lskar mig, utan ett trauma.\u201d \u201dDe fa\u030ar sto\u0308rre tolerans med sig sja\u0308lva och med varandra\u201d. Ba\u0308ttre kommunikationsfo\u0308rma\u030aga. \u201dMed H kan man komma runt inrotade fo\u0308rsvar som<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      12 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n

      folk har i interaktionen, som hindrar bra kommunikation, bra samliv, det a\u0308r den viktigaste vinsten. Plo\u0308tsligt kan det bli oerho\u0308rt enkelt att kommunicera.\u201d Ba\u0308ttre samspel. \u201dJag kan bli aktiv och K passiva, da\u030a fo\u0308rses de under H med en situation som go\u0308r att det blir interaktion. Eftera\u030at kan de uppta\u0308cka att de har en ba\u0308ttre samarbetsfo\u0308rma\u030aga a\u0308n de tror.\u201d<\/p>\n

      f) Kroppsreaktioner. H kan medfo\u0308ra kroppsliga upplevelser, reaktioner, aktivera kroppsminnen. \u201dHela kroppen lyssnar\u201d,\u201dt.ex. kvinnor som inte haft mens pa\u030a na\u0308stan tio a\u030ar har efter H-behandling kommit iga\u030ang med menstruation, vilket ka\u0308nns na\u0308stan magiskt.\u201d \u201dNa\u0308r man underso\u0308ker en upplevelse, t.ex. minnet av ett o\u0308vergrepp, kan detaljer komma tillbaka; bilder av sa\u0308ngkla\u0308der, doftminnen, det som sma\u030abarn har, de har inte ordet.\u201d<\/p>\n

      7.3.4 Upplevelser av H. a) Positiva och b) negativa, T och K-upplevelser.<\/p>\n

      a) Positiva upplevelser. T: H a\u0308r skonsamt, vilsamt och tryggande fo\u0308r T, de ga\u030ar sja\u0308lva i la\u0308tt trans. H anses underla\u0308tta arbetet i F\/PT na\u0308r man arbetar ensam, vara stimulerande att anva\u0308nda med CT. \u201dMan blir inte lika tro\u0308tt na\u0308r man anva\u0308nder H\u201d, \u201den stund som indirekt ger energi, jag orkar mer\u201d, \u201dskonsamt\u201d. \u201dH har gjort mig trygg i att vara o\u0308ppen i nuet och bara la\u030ata det ha\u0308nda!\u201d<\/p>\n

      K: De flesta K uppges anse H vara positivt, vilsamt, verksamt, behagligt. \u201dGer energi, hja\u0308rnan vilar och jobbar samtidigt, prestationsa\u030angest sa\u0308nks.\u201d \u201dSpa\u0308nnande, roligt\u201d, \u201dla\u0308rorikt, de vill ha mer\u201d, \u201dsprider, skickar va\u0308ninnan\u201d. Nyfikenheten pa\u030a H sa\u0308gs ha o\u0308kat, \u201dfler so\u0308ker fo\u0308r att de vill ha H utan att de vet sa\u030a mkt\u201d. \u201dIbland kan de komma fo\u0308r att hitta ma\u030a bra ka\u0308nslan i kroppen; nu vill jag bara ha en o\u0308vning, inget prat.\u201d \u201dBarnen a\u0308lskar det\u201d. \u201dFo\u0308r en del ga\u030ar det fo\u0308rsta ga\u030angen, andra beho\u0308ver lite tra\u0308ning.\u201d<\/p>\n

      b) Negativa upplevelser. T: En R anva\u0308nde H fo\u0308r tidigt en ga\u030ang \u201ddet blev otryggt fo\u0308r kvinnan\u201d. En R uppmanar till varsamhet med K som har behov av att la\u0308gga skuld na\u030agon annanstans, \u201dkan skylla skilsma\u0308ssan pa\u030a H.\u201d
      \nK: Motsta\u030and finns. Na\u030agra a\u0308r tveksamma, \u201dkan tycka att det verkar tramsigt, men de flesta som provar brukar uppta\u0308cka att det funkar.\u201d Ordet H kan va\u0308cka fo\u0308rdomar; \u201dkonstigt\u201d, \u201dtror inte pa\u030a det\u201d, \u201dfo\u0308r milita\u0308rer kan H vara hokus pokus.\u201d H kan vara \u201dla\u0308skigt\u201d, fo\u0308renat med ide\u0301er om kontrollfo\u0308rlust, scenhypnos, \u201dta\u0308nk om jag blir konstig, sa\u0308ger na\u030at pinsamt.\u201d En R kommenterar det stora spektrat av Hs anva\u0308ndningsomra\u030aden; \u201dH a\u0308r va\u0308ldigt utbrett i va\u0308rlden, pa\u030a olika sa\u0308tt, men att spektrat a\u0308r sa\u030a stort fascinerar men fo\u0308rsva\u030arar ocksa\u030a. Man kan bli fo\u0308rvirrad, ena stunden kan man operera utan narkos och i na\u0308sta kan du fa\u030a fram ett gammalt minne. Det kan vara sva\u030art fo\u0308r folk att fo\u0308rsta\u030a, skra\u0308mma fo\u0308r att det a\u0308r sa\u030a diffust fortfarande, fast det egentligen inte a\u0308r diffust.\u201d<\/p>\n

      7.4. Hur anva\u0308nds H inom F\/PT? Ha\u0308r beskrivs: 1. Viktiga fo\u0308rutsa\u0308ttningar vid H-anva\u0308ndande. 2. Hur H anva\u0308nds med hela eller delar av systemet. 3. H-tekniker. 4. Rs H-teoretiska anknytning. 5. H-liknande inslag i andra terapiformer.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      13 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n

      7.4.1 Fo\u0308rutsa\u0308ttningar.; a) Respekt fo\u0308r K. b) Respekt fo\u0308r metoden. c) Respekt fo\u0308r sig sja\u0308lv som T.
      \na) Respekt fo\u0308r K: Allians, \u201dgod anknytning till alla a\u0308r en fo\u0308rutsa\u0308ttning.\u201d Ts na\u0308rvaro a\u0308r central. Kunskap om var K befinner sig i processerna, stor inlevelse i deras verklighet, behov och intresseomra\u030aden kra\u0308vs. \u201dSuggestioner ska vara anpassade efter deltagarnas behov, inte efter T eller ngn i familjens, t.ex. nu diskar du varje kva\u0308ll.\u201d<\/p>\n

      Information. Initialt informeras K om systemteori och om H, skillnader mellan H och avslappning; \u201dH a\u0308r ocksa\u030a suggestioner och att arbeta med inre bilder\u201d. Ha\u0308lften av R na\u0308mner vikten av att uttala att H anva\u0308nds vid direkt-H. \u201dDet kan bli missfo\u0308rsta\u030and och misstroende annars\u201d, \u201dkan vara kra\u0308nkande!\u201d En R bera\u0308ttar initialt att H anva\u0308nds som ett verktyg i behandlingen och fo\u0308rklarar H, \u201dinne i det kliniska arbetet talas ibland om imaginativ o\u0308vning fo\u0308r att inte va\u0308cka eventuella negativa associationer. Ibland fra\u030agar de eftera\u030at; var det H?\u201d Tre R kallar det ej H, \u201dfa\u0308ster ej uppma\u0308rksamhet pa\u030a det.\u201d H kallas; o\u0308vningar, dagdro\u0308msteknik, ka\u0308nslo-, tanke-, minnes-experiment, psykoimaginativ del av terapin.\u201d K kan \u201dtesta en inre bild, \u201dutga\u030a fra\u030an ka\u0308nslan i interaktionen\u201d. En R refererar till Ks erfarenhet, \u201dt.ex. avslappning efter tra\u0308ning.\u201d \u201dMed ho\u0308ggradigt dissociativa patienter anva\u0308nds H outtalat i fo\u0308rha\u030allnings-sa\u0308ttet; de a\u0308r redan i trans.\u201d<\/p>\n

      Frivillighet. R fra\u030agar, erbjuder metoden; \u201dskulle du vilja prova H?\u201d \u201dVill du arbeta med det ha\u0308r i H?\u201d Olikheter respekteras, frivillighet framha\u030alls; \u201djag ger ett val; du ma\u030aste inte, pro\u0308va om du vill, varsa\u030agod och slipp!\u201d \u201dOm en inte vill kan den sitta och rita under tiden\u201d.<\/p>\n

      b) Respekt fo\u0308r metoden. Timing. H anva\u0308nds pa\u030a olika sa\u0308tt vid olika tidpunkter i terapin. Initialt a\u0308r stabiliserande viktigt, innan dess kan ingen bearbetning ske. Fo\u0308rva\u0308ntningar. \u201dViktigt att K har realistiska fo\u0308rva\u0308ntningar av vad man kan fa\u030a ut av H, att det fa\u030ar ta tid\u201d. \u201dH a\u0308r ej trolleri.\u201d<\/p>\n

      Information. Eventuella fo\u0308rdomar om H bemo\u0308ts med information. \u201dDet finns mycket magi runt H, fo\u0308rso\u0308ker kla\u0308 av det genom att bera\u0308tta att det a\u0308r va\u0308ldigt omagiskt det ha\u0308r, att det finns de som utnyttjar H pa\u030a ett oserio\u0308st och oetiskt sa\u0308tt, vilket a\u0308r beklagligt.\u201d \u201dH handlar om att ge kontroll, inte att ta kontroll\u201d Varsamhet, inlevelse kra\u0308vs. \u201dViktigt att T har kunskap om och respekt fo\u0308r H som ett starkt verkningsfullt verktyg\u201d. \u201dAtt pa\u030aminna om att transen dro\u0308jer kvar en stund, \u201dom de ko\u0308rt bil hit, be dem ta en liten promenad eftera\u030at!\u201d<\/p>\n

      c) Respekt fo\u0308r sig sja\u0308lv som T. Egen erfarenhet. \u201dViktigt att ha arbetat med H i egenterapi och att ha mycket egen H-erfarenhet fo\u0308r att kunna ta vara pa\u030a effekterna som H eventuellt kan ge.\u201d \u201dKolossal fo\u0308rdel att sja\u0308lv ha pro\u0308vat olika varianter, ha bred repertoar\u201d.<\/p>\n

      Gra\u0308nser. Viktigt att \u201dstrukturera terapitimmarna sa\u030a man har tid\u201d, \u201drespektera egna gra\u0308nsen, ta hand om sig; ta paus efter tunga arbeten, t.ex. o\u0308vergrepp\u201d.<\/p>\n

      7.4.2 H med hela eller delar av systemet. Inom FT fo\u0308rekommer stor variation; Flertalet R arbetar omva\u0308xlande med H med hela familjen samtidigt\/delar av, i olika konstellationer. \u201dIbland med en, med o\u0308vriga i familjen na\u0308rvarande, ibland separat, varefter vi ga\u030att tillbaka och pratat om vad som framkommit. Behoven<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      14 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n

      styr.\u201d Fo\u0308r ett par R a\u0308r \u201dalla i familjen samtidigt\u201d det vanligaste. Tva\u030a har la\u030atit medfo\u0308ljande personal delta i avslappningsdelar av arbetet. Inom PT arbetar R vanligtvis omva\u0308xlande tillsammans\/ med en i taget. \u201dVi va\u0308xlar, individuellt ett par ggr fo\u0308r att arbeta med sitt trauma och ihop igen, sa\u030a det inte blir en klyfta\u201d. En R arbetar aldrig med H med ba\u030ada samtidigt, \u201dmen det a\u0308r mitt hinder\u201d.<\/p>\n

      7.4.3 H-metodik. Ha\u0308r redovisas vanligt fo\u0308rekommande H-tekniker som R anva\u0308nder i terapiarbetets olika faser, med exempel.<\/p>\n

      a) Transtillsta\u030andet. All bra terapi inneha\u030aller trans men ej i systematiserad form. Med H-kunskaper anva\u0308nds FMT medvetet. \u201dT tillvaratar transtillsta\u030andet och anva\u0308nder det pa\u030a ett behandlande sa\u0308tt.\u201d Trans ger starkare na\u0308rvaro, medfo\u0308r hemisfa\u0308riskt skifte till upplevelsedelarna av hja\u0308rnan, lugnar och o\u0308ppnar fo\u0308r kommunikation pa\u030a implicita niva\u030aer. \u201dTranstillsta\u030andet mo\u0308jliggo\u0308r ett lossande, att sla\u0308ppa det som lagrats i kroppen, a\u0308ven det ickeverbala, skamgivande som a\u0308r sa\u030a starkt. Hit na\u030ar man inte med enbart samtal.\u201d \u201dGo\u0308r sagobudskap mer effektivt.\u201d<\/p>\n

      b) Stabiliserande tekniker: Formella och informella induktioner: att inducera trans \u201dhja\u0308lper K komma ner i varv, fa\u030a kontakt med sig sja\u0308lva och sitt omedvetna fo\u0308r att da\u0308r fa\u030a arbeta med na\u030agot specifikt eller \u201dskapa lugn plattform fo\u0308r samtal\u201d.\u201d Det kan ske pa\u030a formella, mer ledande sa\u0308tt \u201dt.ex. ra\u0308kna ner och ra\u0308kna upp\u201d, eller ledd avslappning, genomga\u030ang av kropp och andning. Anva\u0308nds initialt eller \u201dna\u0308r de a\u0308r uppro\u0308rda och arga\u201d. Exempel: \u201dMitt i ett gra\u0308l na\u0308r en bara vill strunta i allt och dra, da\u030a sa\u0308ger jag; sa\u0308tt dig och andas lite fo\u0308rst. Vi andas lite lugnt, go\u0308r en enkel avslappning med respekt fo\u0308r att en faktiskt vill ga\u030a da\u0308rifra\u030an, de sansar sig, kommer tillbaka till verkligheten.\u201d Informella sa\u0308tt a\u0308r mer improviserade; sinnesna\u0308rvaro ha\u0308r och nu i rummet, \u201da\u030aterspeglar Ks bera\u0308ttelse\u201d, \u201dfra\u030agar om hur det ka\u0308nns i kroppen\u201d, \u201dresursorienterat samtal\u201d.<\/p>\n

      Trygg plats: att i sitt inre skapa en egen, trygg, avgra\u0308nsad plats, och vara da\u0308r med alla sinnen, ger lugn. I trans uppfattar hja\u0308rnan det som om det ha\u0308nder, man a\u0308r da\u0308r. Trygg plats fo\u0308rekommer ba\u030ade initialt och i bearbetningsfaser. Exempel: \u201dEn kvinna var sa\u030a ra\u0308dd fo\u0308r sin man, beskrev relationen som ett minfa\u0308lt, vi jobbade med att hon kunde vara pa\u030a sin inre trygga plats och beha\u030alla sitt lugn vad som a\u0308n ha\u0308nder, ta kommando o\u0308ver sig sja\u0308lv, vara lugn, besta\u0308md, trogen sig sja\u0308lv. Det ha\u0308r vill jag…\u201d<\/p>\n

      Avslut. Kort H-inslag anva\u0308nds som avslutning pa\u030a terapitimmen fo\u0308r att dels sta\u0308rka effekten av arbetet, \u201dla\u0308gga in suggestioner kring det som kommit upp\u201d, dels fo\u0308r att runda av, \u201dgemensamt tona ner och skapa lugn och ro\u201d.
      \nSja\u0308lvhypnos. Ett par R talar om vikten av att la\u0308ra ut \u201dsja\u0308lvhypnos att anva\u0308nda mellan sessionerna. En skapar ljud-cd till K. \u201dVa\u0308ldigt framkomligt fo\u0308r stressade.\u201d<\/p>\n

      c) Imaginativa tekniker: Fantasin a\u0308r inkopplad, \u201dto imagine, \u201d det inre lekomra\u030adet da\u0308r allt a\u0308r mo\u0308jligt. Dro\u0308mlogik. Kreativ frihet i tid & rum underla\u0308ttar fo\u0308ra\u0308ndring. Exempel. \u201dOm du kunde trolla, hur eller vad skulle…? \u201d<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      15 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n

      Visualisering. Att se med de inre o\u0308gonen, arbeta med inre bilder, som en symbol fo\u0308r ngt, en fa\u0308rg eller en siffra pa\u030a en skala. T kan guida till eller la\u030ata K framkalla en inre bild, en situation, da\u0308r de sedan kan arbeta aktivt. \u201dEtt problem eller sva\u030arighet som verkar diffus na\u0308r man enbart pratar, kan i visualisering bli mycket mera konkret, ga\u030ar att se pa\u030a tydligare sa\u0308tt.\u201d Exempel. \u201dFo\u0308resta\u0308ll dig den ha\u0308r familjen under ett skeppsbrott.. vad go\u0308r var och en? Vad ser du?\u201d<\/p>\n

      Inre sinnesna\u0308rvaro: Att ga\u030a in i en bild, ka\u0308nsla, kroppssymptom, minne, ord, outtalade direktiv, dro\u0308m, film, saga. Exempel. Utforska situationen med alla dina inre sinnen, syn, lukt, smak, ka\u0308nsel, ho\u0308rsel, t.o.m. det sja\u0308tte, intuitionen.<\/p>\n

      d) Suggestioner: fo\u0308rslag. Exempel. \u201dInformation fra\u030an patienten kan la\u0308ggas in som sta\u0308rkande suggestioner; du kan mer och mer bo\u0308rja uppskatta vissa sidor hos din son.\u201d Direkta suggestioner a\u0308r raka; \u201dandas!\u201d eller \u201duppma\u0308rksamma tidiga tecken pa\u030a fo\u0308ra\u0308ndring, observera det som go\u0308r dig glad, la\u0308gg ma\u0308rke till lugnare tankar..\u201d<\/p>\n

      Indirekta suggestioner ro\u0308r sig mer pa\u030a symbolniva\u030a, inneha\u030aller indirekta budskap. Storytelling; sagor, metaforer, imagina\u0308ra rollspel. Andra kan tillskrivas ha positiva sa\u0308tt eller lo\u0308sningar; \u201djag ho\u0308rde talas om en person som..\u201d Exempel: \u201dFamiljen interagerar i trans kring en problematik som har ba\u0308ring pa\u030a familjeproblematiken, sa\u030a de fa\u030ar uppleva den i fo\u0308rkla\u0308dd form, symbolform och interagera i fantasin pa\u030a ett djupare plan, i imagina\u0308rt rollspel.\u201d Att fra\u030aga familjen: fo\u0308resta\u0308ll dig att en fo\u0308ra\u0308ndr- ing har skett, vem kommer ma\u0308rka det fo\u0308rst? a\u0308r en indirekt suggestion, ett fo\u0308rslag om att fo\u0308ra\u0308ndring a\u0308r mo\u0308jlig, har redan ha\u0308nt, vilket pekar ut en ny stig, ett nytt sa\u0308tt att fo\u0308rha\u030alla sig.<\/p>\n

      e) Mo\u0308nstertekniker. Att pa\u030averka mo\u0308nstret, avbryta det pa\u030aga\u030aende, pa\u030a olika sa\u0308tt. \u201dMed H kommer man a\u030at djupliggande saker som ofta a\u0308r hinder i relationer, \u201dskam, skra\u0308ck, ka\u0308rlekslo\u0308shet i uppfostran, krigsskador, blockeringar som pyser.\u201d Pattern disruption:Varsamt info\u0308rande av nytt element, t.ex. genom framtidsfra\u030agor. Pattern interruption: Avbryta mo\u0308nstret kvickt, eller drastiskt genom t.ex. humor, vilket a\u0308r kraftfullt och kan leda till fo\u0308rlo\u0308sning, om anva\u0308nt ka\u0308rleksfullt. Exempel. Hur skulle motsatsen till denna situation se ut?<\/p>\n

      Omformulering\/ reframing: kan ga\u0308lla en mening, one-liner; \u201ddu a\u0308r en o\u0308verlevare\u201d, \u201ddet var inte ditt fel\u201d, eller en situation; reframe a situation: att bryta mo\u0308nstret i den pra\u0308glande da\u0308r och da\u030a situationen. (se ageregression nedan)
      \nAndra sidan av myntet: att underso\u0308ka saken fra\u030an ett annat ha\u030all. Exempel. \u201dHar det intra\u0308ffade a\u0308ven medfo\u0308rt na\u030agot positivt? Vad har du la\u0308rt?\u201d<\/p>\n

      f) Tidstekniker. H ger va\u0308gar till att va\u0308cka och omskapa minnen, ka\u0308nsloma\u0308ssigt och kognitivt, mo\u0308jliggo\u0308r traumabearbetning. En i trans skapad positiv upplevelse sorterar hja\u0308rnan in pa\u030a samma sta\u0308lle som en verklig upplevelse. Ageregression: att ga\u030a tillbaka i tid. Exempel: \u201dparet kan ga\u030a in i minnet av hur de tra\u0308ffades, o\u0308ppna fo\u0308r upplevelserna som gjorde att de fo\u0308ll fo\u0308r varann.\u201d Eller, vid a\u030aterkommande mo\u0308n- ster; \u201dhan fo\u0308rsta\u030ar mig inte, varfo\u0308r hamnar jag alltid i det ha\u0308r? Ka\u0308nslan av att vara ofo\u0308rsta\u030add kan underso\u0308kas, ge kontakt med ouppklarad situation.\u201d \u201dVid konflikt,<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      16 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n

      t.ex. gra\u0308l om pengar, kan paret i trans ga\u030a tillbaka till sin bakgrundsfamilj, utforska uttalade och outtalade direktiv. Sen kan de ja\u0308mfo\u0308ra sina perspektiv.\u201d (Se a\u0308ven affektbrygga nedan.)
      \nAgeprogression: Att fo\u0308rbereda sig info\u0308r ngt, utforska framtiden fo\u0308r att fo\u0308rsta\u030a vad som kan go\u0308ras i nutiden, eller reaktivera positiv affekt och ta med sig den frama\u030at i tid, t.ex. uppleva sig klara ngt pa\u030a ett o\u0308nskat sa\u0308tt. \u201dHja\u0308lper deltagare att kliva ur sin tillfa\u0308lliga illusion-situation, da\u0308r man kanske inte ser annat a\u0308n problem\u201d. Exempel: \u201dFramtidsimaginationer. En man som var enormt i sitt ego, som i princip bara hade ma\u030albilder fo\u0308r sig sja\u0308lv, sa\u030ag sin egen gravsten dyka upp med orden typ att jag dog, men jag hade i alla fall fo\u0308rko\u0308rsra\u0308tt! Bilden som do\u0308k upp i trans ledde till en stor fo\u0308ra\u0308ndring i deras familj.\u201d H anva\u0308nds a\u0308ven vid separation. \u201dHa\u0308r kan man go\u0308ra H- o\u0308vningar da\u0308r de tra\u0308nar att ga\u030a skilda va\u0308gar, och hur de lo\u0308ser det, kan kanske sta\u0308lla upp fo\u0308r varann i processen, vilket kan understo\u0308dja att de inte sa\u0308tter krokben fo\u0308r varann, propsar pa\u030a att ha barnen fel veckor etc.\u201d<\/p>\n

      g) Affekttekniker. Reglera ka\u0308nslor: Ra\u0308tten att ka\u0308nna sina ka\u0308nslor skapar djup respekt som a\u0308r grunden fo\u0308r all terapi. Att blunda och ka\u0308nna ka\u0308nslan i kroppen, se inre termometer, sta\u0308rka ka\u0308nslan, respektera den, la\u030ata den sjunka. \u201dAtt se en skala kan ge lite distans till ka\u0308nslan som ha\u030aller pa\u030a att rusa iva\u0308g i ett fruktansva\u0308rt vulkanutbrott annars. \u201dNa\u0308r man ho\u0308r att man har ra\u0308tt att ka\u0308nna sig arg kan man ka\u0308nna och andas i lugn och ro vilket o\u0308kar mo\u0308jligheten att respektera att andra kanske ka\u0308nner ngt annat.\u201d Exempel: \u201dLyssna pa\u030a andningen, pa\u030a kroppen; na\u0308r du blir sa\u030a arg var i kroppen ka\u0308nns det? Kanske va\u0308rdera pa\u030a en skala fra\u030an 1-10?\u201d \u201dVad beho\u0308ver ha\u0308nda just nu fo\u0308r att du ska kunna ga\u030a fra\u030an 8 till 5..?\u201d<\/p>\n

      Affektbrygga: Att la\u030ata ka\u0308nslan leda, dels fo\u0308r att underso\u0308ka tidigare upplevelser som den starka ka\u0308nslan pa\u030aminner om (se ageregression ovan), dels ka\u0308nsloutforskande na\u0308r na\u030agot ha\u0308nder i rummet. Exempel: \u201dom en individ i en familj hamnar i en stark ka\u0308nsla ber jag; a\u0308r det ok att sluta o\u0308gonen, ga\u030a in i den ha\u0308r ka\u0308nslan, kan du beskriva vad som ha\u0308nder inne i dig?, vilket skapar stor fo\u0308rsta\u030aelse hos resten av familjen.\u201d Fo\u0308rsoningshypnos: Att utforska vad som beho\u0308vs fo\u0308r att var och en ska kunna acceptera att det som ha\u0308nt har ha\u0308nt. Gott och ont. Exempel: \u201dBa\u030ada i paret a\u0308r i trans, jag pratar om allt som ha\u0308nt under a\u030aren ni levt tillsammans, allt som sagts, gjorts, vad var bra\/ inte bra, vad a\u0308r du stolt o\u0308ver\/ ka\u0308nner du skuld fo\u0308r, gamla ofo\u0308rra\u0308tter vilka man kanske straffar sig sja\u0308lv\/ partnern fo\u0308r osv. Vad skulle det inneba\u0308ra att fo\u0308rla\u030ata dig sja\u0308lv, eller din partner? Ta\u030ararna kan bo\u0308rja rinna, det a\u0308r emotionally moving, vilket brukar rensa i relationen och ge va\u0308ldigt bra dialog.\u201d Seeding expectations; \u201dsa\u030a fo\u0308rva\u0308ntan pa\u030a intressanta, positiva saker. Depressiva ma\u0308nniskor ga\u030ar ofta och va\u0308ntar pa\u030a det negativa som intra\u0308ffar, detta a\u0308r motsatsen.\u201d O\u0308vrigt. Ett par R kombinerar trans med kbt-tekniker, ett par anva\u0308nder EMDR.<\/p>\n

      h) Intrapsykiska tekniker. Ego-states, parts model, IFS (Internal Family Syst- ems). Arbete med inre delar som fa\u030ar komma till tals enskilt eller med varandra. Exempel: \u201dVid la\u030asningspunkt, kvinnan vill ej ha sex med mannen, ga\u030a in och mo\u0308t den sa\u030arbara del som reagerat; ej sedd, ho\u0308rd, a\u0308lskad! Nu kan hennes vuxendel ta hand om sin barndel; ho\u0308rsamma behoven.\u201d<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      17 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n

      7.4.4 H-teoretisk anknytning. R knyter sitt arbete till M. Erickson, hans tankar om alla ma\u0308nniskor som motiverade pa\u030a ett eller annat sa\u0308tt, och starka pla\u0308deringar fo\u0308r individuella fallbeskrivningar, ja\u0308mfo\u0308rt med gruppbeskrivningar, diagnoser. An- dra a\u0308r Zeig, Fischer, Ross, Shorr och Schore. Tre R ha\u0308nvisar till hja\u0308rnforskning; Brown: Neuropsykologisk grund\u2013microgenetisk teori. \u201dGruzeliers forskning visar att blodtillstro\u0308mningen i hja\u0308rnan stimuleras under H, vilket go\u0308r att associationsbanor i hja\u0308rnan, a\u0308ven ut till musklerna o\u0308ppnas upp. 30 min sja\u0308lv-H om dagen visar att ma\u0308nniskor presterar ba\u0308ttre, ba\u030ade pa\u030a intellektuella prov och vid dans, fiolspel etc. Det finns ma\u030anga studier gjorda fo\u0308re och efter, med kontrollgrupper. H o\u0308ppnar upp va\u030ar hja\u0308rna pa\u030a ett fantastiskt sa\u0308tt\u201d. Ha\u0308nvisning ges till aktuell forskning pa\u030a SFKHs hemsida. En R \u201dtror att vi a\u0308r och skrapar pa\u030a ytan av mo\u0308jligheterna, mer systematiserad forskning beho\u0308vs och den forskning som finns ma\u030aste lyftas fram.\u201d<\/p>\n

      7.4.5. H-liknande inslag inom andra terapiformer. R tar upp att andra terapiarter inneha\u030aller mycket gemensamt med H. Systemisk terapi\u201d a\u0308r na\u0308ra indirekt H; med omtolkningar av skeenden, den typen av hypnoslika inslag.\u201d Shorr-metodik\/ symboldrama na\u0308mns som en \u201dpsykodynamisk terapimodell med imagina\u0308ra tekniker.\u201d Kroppspsykoterapi med visualisering; \u201dinre bildupplevelser + andningso\u0308vningar kan klassas som H\u201d. KBT anva\u0308nder meditation, mindfulness, \u201dfo\u0308rsa\u0308tter folk i trans fo\u0308r att da\u0308mpa a\u030angest\u201d, \u201dschematerapi a\u0308r visualisering med par, enda skillnad a\u0308r sja\u0308lva schemamodellen\u201d. \u201dA\u0308ven EMDR a\u0308r samma sak.\u201d<\/p>\n

      8 Diskussion
      \n8.1 Metoddiskussion<\/p>\n

      Metoden a\u0308r relevant da\u030a fra\u030agesta\u0308llningarna a\u0308r av explorativ karakta\u0308r. Underso\u0308kningen riktar sig till H-utbildade T med la\u030ang erfarenhet av F\/PT, fra\u0308mst leg. PsT och psykologer. I ansatsen fanns en kvantitativ del ga\u0308llande riksomfattningen, som ej lyckades av tekniska ska\u0308l. Om underso\u0308kningen utfo\u0308rts med la\u0308ngre framfo\u0308rha\u030allning kanske resultat hade uppna\u030atts, vilket skulle sta\u0308rkt reliabiliteten. Att ansatsen fanns talar till underso\u0308kningens fo\u0308rdel. Inga slutsatser ga\u0308llande generaliserbarhet eller falsifierbarhet av resultat a\u0308r mo\u0308jliga att dra. Underso\u0308kningen kunna ha genomfo\u0308rts pa\u030a annat sa\u0308tt; den skulle kunna ha va\u0308nt sig till alla F\/P-terapeuter som anva\u0308nder sig av avslappning och imaginativa metoder. Det hade kunnat ge o\u0308kad bredd i svaren, men hade medfo\u0308rt andra sva\u030arigheter, ga\u0308llande t.ex. definitioner. Det a\u0308r intressant att hypnotiska metoder fo\u0308rekommer inom olika terapeutiska inriktningar, men under andra namn. Ska\u0308len da\u0308rtill hade en dylik underso\u0308kning eventuellt kunnat besvara. Det hade dock varit en annan underso\u0308kning. Denna underso\u0308kning utfo\u0308rdes med R som utger sig fo\u0308r att arbeta med H (till skillnad fra\u030an t.ex. symboldramafo\u0308reningen som kallar sin metod \u201dguided affective imagery\u201d). Urvalet till den kvalitativa delen kan anses gott, R kan anses representativa fo\u0308r H-fo\u0308reningarna vilket talar till underso\u0308kningens fo\u0308rdel ga\u0308llande validiteten. Man kan kritisera underso\u0308kningen fo\u0308r att den bygger pa\u030a enbart Rs uppfattningar och erfarenheter, underso\u0308kningen skulle a\u0308ven kunnat<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      18 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n
      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n

      omfatta Ks svar. Det hade gett bredare inblick, o\u0308kat validitet och reliabilitet, men var av tidsska\u0308l ej genomfo\u0308rbart. Underso\u0308kningen kan kritiseras fo\u0308r att tva\u030a R var ka\u0308nda av F, vilket kan pa\u030averka reliabiliteten negativt. (Se forskningsetiska fra\u030agest. s.10.) Reliabiliteten sta\u0308rks av att intervjuerna tidsbokades per mail, var semistrukturerade och bandades. Fo\u0308rfattarens subjektiva fo\u0308rfo\u0308rsta\u030aelse kan sa\u0308gas ha pa\u030averkat reliabiliteten negativt i tolkningsfasen. Men samma fo\u0308rfo\u0308rsta\u030aelse kan ocksa\u030a ha sta\u0308rkt reliabiliteten, genom att detaljerade klargo\u0308rings- och fo\u0308rdjupningsfra\u030agor var mo\u0308jliga att sta\u0308lla i intervjusituationen vilket gav djupare svar. Utifra\u030an underso\u0308kningen kan man anta att andra kan komma fram till liknande resultat.<\/p>\n

      8.2 Resultatdiskussion<\/p>\n

      Slutsatser: Systemic Hypnotherapy anva\u0308nds a\u0308ven i Sverige. H anva\u0308nds i F\/PT i begra\u0308nsad omfattning, med stor variation vid olika problemomra\u030aden (a\u030angest, depression, affektiv problematik, kommunikationsproblem, sex & samlevnad, separation, med K med autistiska drag, dissociativa K, vid trauma, a\u0308tsto\u0308rningar, kroppssymptom; migra\u0308n, la\u030angvarig sma\u0308rta, mage\/tarmproblem, ho\u0308gt blodtryck). H anva\u0308nds med stor respekt fo\u0308r K utifra\u030an Ts kompetens\/preferens, en rad H- tekniker na\u0308mns och exemplifieras. H framsta\u030ar som en salutogent stimulerande, terapieffektiviserande metod som na\u030ar ickeverbala niva\u030aer. Trygghetsskapande, skonsam, vilsam och fo\u0308rlo\u0308sande fo\u0308r ba\u030ade K och T, kombinerbar med andra metoder.<\/p>\n

      Omfattning: H anva\u0308nds i mellan 0-100 %, vanligast i 40-50 % av fallen. Inget mo\u0308nster finns mellan H-anva\u0308ndande, utbildningsniva\u030a, antal tim H-utbildning eller a\u030ar av FT-erfarenhet. H verkar anva\u0308ndas mest av T som trivs med metoden. Inga studier har hittats ga\u0308llande omfattning av H-anva\u0308ndande i F\/PT sa\u030a aspekten a\u0308r ej ja\u0308mfo\u0308rbar. Nytt: nyfikenheten pa\u030a H uppges o\u0308kat de senaste a\u030aren, fler K sa\u0308gs vilja ha H. Om det a\u0308r sant undrar man vad som gjort skillnad. A\u0308r det fo\u0308rallma\u0308nligad hja\u0308rnforskning, tv-inslag om H, intresse fo\u0308r komplementa\u0308ra metoder, kbt-tro\u0308tthet, o\u0308kade H-utbildningsmo\u0308jligheter fo\u0308r T, no\u0308jda bekanta som provat H, eller vad?<\/p>\n

      Na\u0308r anva\u0308nds H i F\/PT? Att H anva\u0308nds brett sto\u0308ds av tidigare forskning\/ teoribildning. Om fo\u0308rtja\u0308nsterna med H vid kommunikationsproblem, konflikter, skuld & skam, separation, a\u030angest, skriver bl.a. Loriedo och Torti (2010). Om H fo\u0308r o\u0308kat sja\u0308lvfo\u0308rtroende samt vid arbete med sex & samlevnad, sexuell problematik\/dysfunktionalitet skriver Brown, Chaves och Chaves (1980). Gerge (2010) och Braun (1984) sto\u0308der tilla\u0308mpningen av H vid blockeringar, fo\u0308rsta\u030aelse pa\u030a djupa niva\u030aer, traumabearbetning.<\/p>\n

      Nytt: att H anva\u0308nds i F\/PT kring beroende och missbruk, med K med autistiska drag, vid sma\u0308rtproblematik, fo\u0308rlossingspsykologi, mage\/tarmproblem. Ingen systemisk H-forskning har a\u030aterfunnits fo\u0308r dessa omra\u030aden. (Vid sma\u0308rtproblematik samt IBS finns stora individstudier.) Sa\u0308rskilt intressant fo\u0308r F\/PT a\u0308r samspelsproblematiken. R beskriver hur familjer fo\u0308rsa\u0308tter varandra i negativ trans, med automatiskt beteende som pa\u030afo\u0308ljd. Flera R uppger att en gemensam positiv<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      19 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n

      transupplevelse skapar ny gemenskap pa\u030a primitiva niva\u030aer, vilket underla\u0308ttar fo\u0308ra\u0308ndring inifra\u030an. \u201dDe fa\u030ar syn pa\u030a resurser de inte trodde de hade\u201d. Detta sto\u0308ds av Whitaker (2000), Ritterman (2005), samt Loriedo och Torti (2010).\u201dOne can view the automatic and unconscious interactional patterns between relationship members as having hypnotic qualities that can be acknowledged and utilized in treatment\u201d. (Loriedo & Torti 2010, s.224) De sto\u0308der a\u0308ven att H a\u0308r sa\u0308rskilt givande vid problem som pa\u030averkar hela familjen\/partnern. De har forskat om H i FT vid depression men menar att metoden a\u0308r applicerbar pa\u030a i stort sett alla symtom. Ha\u0308r kan man fundera, a\u0308r det serio\u0308st med en metod som kan anva\u0308ndas till i stort sett allt? En R utrycker att det breda spektrat av anva\u0308ndningsomra\u030aden kan verka fo\u0308rvirrande, vara fo\u0308r bra fo\u0308r att vara sant. Men, fo\u0308r att en metod a\u0308r applicerbar betyder inte att den alltid fungerar. Att H kan anva\u0308ndas brett inom F\/PT sto\u0308ds dels av FT-forskning; FT anva\u0308nds framga\u030angsrikt vid en rad olika problemomra\u030aden, dels av hja\u0308rnforskningens uppta\u0308ckter; i kontakt med ho\u0308ger hja\u0308rnhalva ha\u0308nder andra saker a\u0308n vid enbart samtal. Effekterna av H beho\u0308ver underso\u0308kas i vetenskapligt kontrollerade studier.<\/p>\n

      Av vilka anledningar anva\u0308nds H? En viktig del initialt i F\/PT a\u0308r skapandet av en lugn plattform da\u0308r dialoger kan va\u0308xa fram. Resultatet att H tillfo\u0308r lugn, a\u0308r mer lustfyllt samt har stabiliserande effekter a\u0308r da\u0308rfo\u0308r intressant. Braun (1984) menar att H stimulerar tillit och lugn, genom avslappning och gemensamma positiva H- upplevelser. Badderley (1992) menar att visualiseringar ha\u030aller samman familjer pa\u030a symbolplanet och att dela positiva upplevelser skapar lugn. Scroggs (1986) menar att det Ericksonska sa\u0308ttet att arbeta la\u0308mnar spa\u030ar av lycka. En annan salutogen aspekt av H a\u0308r kontakten med den imaginativa va\u0308rlden, da\u0308r kreativa resurser spirar och mo\u0308ten bortom intellekt och fo\u0308rsvar mo\u0308jliggo\u0308rs. Resultatet sto\u0308ds av Braun (1984) som beskriver visualiseringarnas mo\u0308jligheter att utforska skillnader och fa\u030a kontakt med lo\u0308sningar inifra\u030an.\u201dMetaphores provide solutions or resources to the unconscious mind allowing time to muse on the possible resolutions.\u201d (N & P Baretta 1985, s.98)<\/p>\n

      Nytt: a\u0308r sja\u0308lv-H som stabiliserande faktor. (Forskning pa\u030a individniva\u030a existerar). Om sant, a\u0308r det av vikt att ta del av hur T skapar hja\u0308lp till sja\u0308lvhja\u0308lp fo\u0308r systemet, la\u0308r ut sja\u0308lv-H och skapar skra\u0308ddarsydda cd till K. Sja\u0308lv-H kan ses som en mo\u0308jlighet till o\u0308kad autonomi ga\u0308llande hanterande av och ansvarstagande fo\u0308r ka\u0308nslostormar och som bidrag till effektiviserad terapiprocess.<\/p>\n

      Att H a\u0308r ett anva\u0308ndbart redskap, sto\u0308ds av Loriedo och Torti (2010) som menar att H a\u0308r ett fo\u0308rfinat kommunikationsverktyg som fra\u0308mjar kommunikation pa\u030a flera niva\u030aer, kan fo\u0308rba\u0308ttra relationer. Att ho\u0308ger hja\u0308rnhalva adresseras i terapin go\u0308r att K la\u0308ttare kommer i samklang pa\u030a ordlo\u0308sa niva\u030aer, o\u0308ppnar upp ina\u030at, fa\u030ar fatt i djupa teman. Vi-ka\u0308nslan i systemen sta\u0308rks. Automatiska beteenden minskar eller fo\u0308rsvinner, synkronicitet o\u0308kar (fysisk och ka\u0308nsloma\u0308ssig), liksom ka\u0308nslan av harmoni. Nya sa\u0308tt att interagera som sta\u0308rker kommunikationsfo\u0308rma\u030agan kan la\u0308ttare integreras. Att H o\u0308kar nyfikenhet och engagemang, ger en skjuts i terapin, samt medfo\u0308r snabbare resultat sto\u0308ds av Schore; \u201dNon-conscious information-<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      20 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n

      acquisition-processes are not only much faster but are also structurally more sophisticated, in that they are capable of efficent processing of multidimensional and interactive relations…knowledge that is indespensable for…encoding and interpretation of stimuli and triggering of emotional reactions\u201d (Lewicki et.al, Change in Psychotherapy 2010, s.131). N och P Baretta (1985) beskriver kombinationen metaforer och H som en effektiv aveny, behandling inom den mest ekonomiska tidsramen.<\/p>\n

      Skulle metoden kunna kritiseras fo\u0308r varande en lo\u0308sningsfokuserad quick-fix? Ja. Men Rs svar ger bilden av att arbetet anpassas va\u0308ldigt efter system och situation. Snabba lo\u0308sningar a\u0308r ibland o\u0308nskva\u0308rda, ibland mo\u0308jliga, a\u0308ven utan H. Om resultatet sta\u0308mmer ga\u0308llande o\u0308kat engagemang och nyfikenhet sa\u030a a\u0308r det intressant. A\u0308ven om det inte alltid fungerar sa\u030a a\u0308r det en kunskap som kan bidra till fler mo\u0308jligheter, nya skillnader. Om det a\u0308r sant att processen ga\u030ar fortare kan det finnas samha\u0308llsekonomiska fo\u0308rdelar. Hur hja\u0308lpa de sva\u030arast drabbade a\u0308r en viktig fra\u030aga i arbetet. T beho\u0308ver ma\u030anga metoder, sa\u0308tt att ta\u0308nka och arbeta. Resultatet visar att H ger mo\u0308jligheter till arbete pa\u030a djupa niva\u030aer (man kommer a\u030at skam) och ger framga\u030ang med sva\u030ara K (t.ex. sexualbrottslingar). Badderley (19-92) anser H vara en mer potent fo\u0308ra\u0308ndringsprocess a\u0308n traditionell parterapi. Djupa eller go\u0308mda fra\u030agor kommer la\u0308ttare upp. \u201dThe effectiveness of any T procedure is enhanced if used in conjunction with H.\u201d (Badderley 1992, s.92) Om detta a\u0308r sant, skulle H kunna vara ett sa\u0308tt att arbeta med sva\u030ara klienter, i kombination med andra metoder.<\/p>\n

      Att kroppsreaktioner fo\u0308rekommer och att fo\u0308ra\u0308ndringar sker pa\u030a kroppsniva\u030a sto\u0308ds av Brown, Chaves och Chaves (1980) som skriver om mo\u0308jligheten till direkt avla\u0308gsnande av symptom i sin studie om sexuell dysfunktionalitet. Damasio (Gerge 20-09) menar att kroppen lyssnar till va\u030ara inre bilder, att fo\u0308ra\u0308ndringarna kan avspeglas pa\u030a sa\u030ava\u0308l cellniva\u030a som makroniva\u030a. Resultatet visar att H mo\u0308jliggjort minskande av lugnande medicinering. Vi vet dock inte vilka andra faktorer som spelat in vilket a\u0308r avgo\u0308rande. Resultatet o\u0308ppnar fo\u0308r samtal om samspelet sja\u0308l och kropp, om placebo\/noceboeffekter. Om detta a\u0308r sant, a\u0308r det intressant ur ett samha\u0308llsperspektiv, ha\u0308r kan finnas ba\u030ade ha\u0308lsoma\u0308ssiga, miljo\u0308ma\u0308ssiga och ekonomiska fo\u0308rtja\u0308nster. Fra\u030agan ba\u030ade beho\u0308ver och fo\u0308rtja\u0308nar att utforskas vetenskapligt.<\/p>\n

      H sa\u0308gs ofta ge positiva upplevelser. Om det a\u0308r sant att H a\u0308r vilsamt fo\u0308r ba\u030ade klienter och T a\u0308r det va\u0308rdefullt. Metoder som inte sliter pa\u030a T beho\u0308vs. Enqvist (2004) beskriver att a\u0308ven T a\u0308r i la\u0308tt trans i H-arbetet, pendlar mellan vardagligt reflekterande och FMT. Ts gla\u0308dje i att ha verktyg som fungerar a\u0308ven i sva\u030ara fall beskrivs, ma\u0308nniskoka\u0308rleken. Denna essentiella faktor i terapi sto\u0308ds av Parsons- Fein (2004). Nytt: att Ts ensamarbete underla\u0308ttas, samt att H med fo\u0308rdel kan anva\u0308ndas med CT. Inga studier sto\u0308djer detta, ej heller Ks upplevelser. Att samtliga R a\u0308r sa\u030a positivt insta\u0308llda till H kan fo\u0308rsta\u030as utifra\u030an att det a\u0308r fra\u0308mst de som sta\u0308llt<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      21 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n

      upp pa\u030a underso\u0308kningen. De negativa upplevelser som R vittnar om har berott pa\u030a brist pa\u030a timing hos T, eller pa\u030a Ks behov av att skylla sin skilsma\u0308ssa pa\u030a na\u030agot. Nytt: att a\u0308ven medfo\u0308ljande personal kan ha gla\u0308dje av att delta i avslappningsdelar. Ingen forskning om det har hittats. Det a\u0308r intressant att det finns delar i en behandling som alla na\u0308rvarande kan delta i. Detta kan ses som ett ja\u0308msta\u0308llande inslag mellan behandlarsystem och familjesystem, vilket a\u0308r en viktig aspekt av det systemiska perspektivet.<\/p>\n

      Hur anva\u0308nds H? Fo\u0308rutsa\u0308ttningar vid H-anva\u0308ndande a\u0308r respekt fo\u0308r K, fo\u0308r metoden och fo\u0308r sig sja\u0308lv som T. Na\u030agot som skiljer fra\u030an sedvanlig psykoterapiinsta\u0308llning a\u0308r flera Rs utsagor om kraften i metoden, da\u0308rfo\u0308r a\u0308r det extra viktigt med varsamhet. Att ha mycket egna erfarenheter framha\u030alls som va\u0308rdefullt samt vikten av att ta hand om sig sja\u0308lv, pausa efter sva\u030ara arbeten. I teorierna finns sto\u0308d fo\u0308r Rs utsagor om att fo\u0308rha\u030allningssa\u0308ttet att respektera och anpassa arbetet efter K a\u0308r det viktigaste. (Haley 1986)<\/p>\n

      De indirekta och direkta H-tekniker som na\u0308mns i resultatet sto\u0308ds av Parsons-Fein (2004), Penn (1985), N och P Baretta (1985) och Scroggs (1986). Anderson (2006) talar om transtillsta\u030andet som leken ger, om vikt-en av lek i terapin. Badderley (1992) beskriver arbetsprinciper och ett stort antal H-tekniker. Hendricks och Hendricks (1995) ger sto\u0308d a\u030at uppma\u0308rksamheten pa\u030a Ks andning, ideomotoriska och verbala signaler. Braun (1984) beskriver visualiseringar, regression och progression och talar om hur H ger mo\u0308jligheter att utforska och lo\u0308sa upp ha\u0308ndelser som ligger till grund fo\u0308r problematik eller fo\u0308r att o\u0308ka fo\u0308rsta\u030aelse. Schore (2010) fo\u0308rklarar hur ho\u0308ger hja\u0308rnhalva la\u030ater oss resa i den subjektiva upplevelsetiden genom ka\u0308nslominnen, vi a\u0308r da\u0308r. Badderley (1992) beskriver hur fo\u0308ra\u0308ndringsbena\u0308genheten o\u0308kar; na\u0308r den ena i paret observerar den andra i H induceras fo\u0308ra\u0308ndring in i dyaden. R kombinerar kbt-teknik med H vilket sto\u0308ds av Brown, Chaves och Chaves (1980) som skriver om hur H underla\u0308ttar upplo\u0308sning av neurotiska konflikter som ett komplement till beteendeterapi.<\/p>\n

      Nytt: a\u0308r \u201dFo\u0308rsonings-H\u201d, en Rs egna ide\u0301, som fa\u030ar exemplifiera Brauns (1984) utsaga att arbetssa\u0308tten a\u0308r obegra\u0308nsade, endast Ts och Ks fantasi begra\u0308nsar tilla\u0308mpningen av H i F\/PT. Ts egna H-inslag i F\/PT, vore intressanta att samla och studera, fo\u0308r la\u0308rande och inspiration.<\/p>\n

      Ordet H-teknik, kan va\u0308cka fra\u030agan om H-metoden a\u0308r teknisk och instrumentell, men teknikerna a\u0308r snarare att betrakta som mjuka stigar i Ks tja\u0308nst, mo\u0308jligheter att prova, a\u0308n kalla instrument. Att suggestioner fo\u0308rekommer kan vara kontroversiellt. Ordet suggestion betyder fo\u0308rslag och H ansluter sig till modern neurovetenskap som beskriver hur vi ma\u0308nniskor sta\u0308ndigt pa\u030averkar varandra. I sa\u030ava\u0308l explicit som implicit kommunikation fo\u0308rser vi varandra med implicita fo\u0308rslag; genom gester, tonfall, ha\u030allning, intressefokus etc. Vi registrerar och reagerar pa\u030a medveten och omedveten niva\u030a. En la\u0308kare eller Ts ord, ha\u030allning och handlingar tas emot med extra emfas, sk. prestigesuggestioner. Placebo\/noceboeffekternas betydelse a\u0308r vetenskapligt belagd. Arbete med RT kan fo\u0308rsta\u030as som indirekt H, reflektionerna som suggestioner. Familjen instrueras; \u201dni beho\u0308ver inte lyssna till teamet\u201d.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      22 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n

      Medvetna delar av hja\u0308rnan fo\u0308rsta\u030ar budskapet, deltagarna slappnar av och o\u0308ppnar fo\u0308r ett indirekt lyssnande. (Jfr Erickson som ansa\u030ag de indirekta budskapen vara de mest effektiva.) Det omedvetna ho\u0308r dock inte inte, sa\u030a upplevelsehja\u0308rnan uppfattar direktivet \u201dlyssna!\u201d Reflektionerna a\u0308r bara fo\u0308rslag, och fungerar i situationen som indirekta suggestioner. I aktuella studier ga\u0308llande vad som varit verksamt i FT har klienter sagt komplimanger, vilket i sammanhanget kan fo\u0308rsta\u030as som positiva suggestioner. Fra\u030agan a\u0308r hur vi pratar om fenomenet i den kliniska praxisen. Fo\u0308rdelar finns med ordsatt medvetenhet om hur vi pa\u030averkar varandra, fo\u0308r o\u0308kade samtals-mo\u0308jligheter om och ansvar fo\u0308r implicita niva\u030aer i terapirummet.<\/p>\n

      Tystnad kan vara en av anledningarna till att par eller familjer so\u0308ker sig till terapi. Brist pa\u030a kommunikation.
      \nNytt: mo\u0308jligheten att arbeta tyst framha\u030alls ha\u0308r som en respektfull, skonsam aspekt av H. Forskning om detta har ej hittats, men om det a\u0308r sant a\u0308r det viktigt. Att inom F\/PT kunna go\u0308ra ett arbete tyst inom sig, fo\u0308r att inte la\u0308mna ut sig eller na\u030agon annan familjemedlem a\u0308r fo\u0308renat med stor respekt fo\u0308r individen och helt i linje med det systemiska fo\u0308rha\u030allningssa\u0308ttet; vem beho\u0308ver tala med vem om vad? Fint att mo\u0308jlighet finns att tala med sig sja\u0308lv, \u201dkanske ta hand om en yngre version av sig sja\u0308lv i en pinsam situation som man ej a\u0308r redo att dryfta med andra, men som pa\u030a na\u030agot sa\u0308tt pa\u030averkar problematiken\u201d.<\/p>\n

      Varfo\u0308r a\u0308r inte metoden vidare spridd? Uppfattningen att Systemic Hypnotherapy anva\u0308nds i sto\u0308rre omfattning utomlands go\u0308r att man kan bli nyfiken pa\u030a vad som ha\u0308nder i Sverige. Schore sa (fo\u0308redrag KI 2008) att USA mer fra\u030anga\u030att kbt och ista\u0308llet lyfter metoder da\u0308r ho\u0308ger hja\u0308rnhalva aktiveras. Han reste fra\u030agan huruvida vi i Sverige a\u0308r 10 a\u030ar efter inom psykoterapiomra\u030adet. Sta\u0308mmer det? Eller a\u0308r vi ett land da\u0308r man arbetar med en metod i taget? Da\u030a det psykoanalytiska paradigmet varit styrande inom psykoterapin kan man anta att faktumet att Freud pro\u0308vade men o\u0308v-ergav H haft viss betydelse. Fo\u0308rknippas H med Mesmer, Charcot, kontrollfo\u0308rlust och scen-H? Det a\u0308r mo\u0308jligt. Utmanar H ide\u0301n om \u201ddet lagom annorlunda\u201d? Det man inte kan va\u0308cker motsta\u030and? Sa\u0308kert. Resultatet visar att fo\u0308rdomar finns, men trenden hos K a\u0308r o\u0308kad nyfikenhet. Hur a\u0308r det med T? Utbildningsplatserna har o\u0308kat senaste a\u030aren och fo\u0308rekomsten av H-liknande inslag under andra namn inom andra terapiformer (t.ex. mindfulness, symboldrama, schematerapi, compassion focused therapy) fa\u030ar exemplifiera att intresse finns inom T-skra\u030aet, a\u0308ven om man inte alltid vet eller ka\u0308nns vid att det a\u0308r H-tekniker som anva\u0308nds. Da\u0308rmed inte sagt att man ma\u030aste vara medveten, eller att terapi inte fungerar utan denna kunskap. Det handlar mer om Ts intresse fo\u0308r och ansvarstagande pa\u030a finstilta niva\u030aer. Finns ej tillra\u0308ckligt med evidens? Eller a\u0308r det spridningen av existerande evidens som a\u0308r underma\u030alig? Metoden lider brist pa\u030a vetenskapligt kontrollerad forskning, ett vanligt problem inom F\/PT-omra\u030adet.<\/p>\n

      Varfo\u0308r a\u0308r inte H vidare beforskad enligt vetenskapliga metoder? A\u0308r metoden sva\u030arbeforskad pga sin K-anpassade karakta\u0308r, bristen pa\u030a manualer? Fo\u0308rmodligen. Finns sva\u030arigheter med finansiering av forskning som ej leder till fler<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      23 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n
      \n

      mediciner utan ibland t.o.m. tva\u0308rtom? Kanske, men det a\u0308r ej omo\u0308jligt. A\u0308r T som anva\u0308nder H i ho\u0308gre grad visiona\u0308rer och kreativa praktiker a\u0308n forskningsinriktade? Sa\u0308kert. Har vi i Sverige en tradition av ho\u0308ga staket mellan olika inriktningar, praktiker\/forskare inom den PsT disciplinen? Vetenskapliga bela\u0308gg fo\u0308r Hs effekter finns inom det medicinska omra\u030adet. Hur spridd a\u0308r den forskningen och hur na\u030ar den det PsT fa\u0308ltet? A\u0308r det t.ex. bekant fo\u0308r T att blodtrycket a\u0308r mo\u0308jligt att sa\u0308nka med H? Om inte, varfo\u0308r inte? A\u0308r skranken mellan olika discipliner sa\u030a ho\u0308ga att va\u0308rdefull kunskap inte sprids? Vilken roll spelar prestige, fo\u0308rdomar? A\u0308r H inte trova\u0308rdigt fo\u0308r oinsatta? A\u0308r ma\u030angfalden anva\u0308ndningsomra\u030aden ett problem? Strider Hs ma\u030angfacetterade natur mot den naturvetenskapliga principen? I och med den moderna neurovetenskapen ha\u0308nder na\u030agot. En bro ha\u030aller pa\u030a att byggas mellan paradigmen. Hja\u0308rnforskningen go\u0308r nya landvinningar varje vecka och allma\u0308nintresset fo\u0308r samspelet body\/mind o\u0308kar. Tidningarna skriver om att Yoga (som ocksa\u030a inneha\u030aller FMT) kan ha blodtryckssa\u0308nkande effekt. Tiden fa\u030ar anses mogen fo\u0308r samforskning o\u0308ver disciplingra\u0308nser. Ingvar (2009) skriver om hur tankar pa\u030averkar kroppen, hur fo\u0308rva\u0308ntan styr utfall, och understryker vikten av att go\u0308ra studier av kombinationen la\u0308kemedel och beteendemedicinska faktorer. \u201dDet a\u0308r otroligt viktigt att sa\u030adana studier go\u0308rs eftersom det a\u0308r det som a\u0308r praktisk sjukva\u030ard\u201d.<\/p>\n

      Implikationer fo\u0308r klinisk praxis. Den systemiska FT anser att problemet skapar systemet, hja\u0308rnforskningen bidrar med kunskap om hur implicit kommunikation pa\u030averkar och H ger konkret metodik fo\u0308r arbete pa\u030a implicita niva\u030aer, inter- och intrapersonellt. Neurovetenskapen ger va\u0308lbeho\u0308vlig legitimitet a\u030at terapeutiska metoder som utmanar fo\u0308rdomar och synen pa\u030a det lagom annorlunda.<\/p>\n

      Da\u030a arbete med F\/PT av ekonomiska ska\u0308l a\u0308r ensammare nu fo\u0308r tiden, finns anledning att titta na\u0308rmare pa\u030a metoder som sa\u0308gs underla\u0308tta ensamarbete. A\u0308ven vilsamhetsaspekten fo\u0308r T go\u0308r H-metoden intressant. Utsagan att gott terapiresultat erha\u030alls vid arbete med sva\u030ara klienter, djup problematik, inspirerar. Resultatet kan vara av va\u0308rde fo\u0308r kliniker a\u0308ven om det a\u0308n sa\u030a la\u0308nge inte finns empiriskt belagt i relationella studier. Schore (2012) skriver om vikten av att vara i kontakt med ho\u0308ger hja\u0308rnhalva i terapirummet. Stern (2005) beskriver mo\u0308jligheten till pa\u030averkan pa\u030a prima\u0308rprocessniva\u030a, i moment-to-mo-ment situationer. Ingvar (2012) menar att kunskapen om placeboeffekter kan anva\u0308ndas fo\u0308r att utforma sjukva\u030ardsprocesser sa\u030a att de ba\u0308ttre tar till vara kroppens egna mo\u0308jligheter.<\/p>\n

      Existentiellt, beta\u0308nk att hja\u0308rnforskarna har ra\u0308tt, att ma\u0308nniskan har sto\u0308rre fo\u0308rma\u030aga att pa\u030averka kropp och ha\u0308lsa med hja\u0308lp av hur hja\u0308rnan anva\u0308nds a\u0308n vi trott, vad inneba\u0308r det? Att vi alla skulle beho\u0308va la\u0308ra oss mer om hja\u0308rnan och anva\u0308nda kunskapen salutogent, ta sto\u0308rre ansvar fo\u0308r oss sja\u0308lva, hur vi kommunicerar och visualiserar? A\u0308r vi redo att go\u0308ra det (sa\u030a la\u030angt det nu a\u0308r individuellt mo\u0308jligt) ista\u0308llet fo\u0308r att ta ett piller vid t.ex. a\u030angest? A\u0308r vi redo att till fullo fo\u0308rsta\u030a hur ha\u030arda ord eller prestationspress fo\u0308ra\u0308ndrar hja\u0308rnans kemiska processer, och sa\u0308rskilt va\u030ara barns?<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      24 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n
      \n

      H-metoden passar inte alla T. Men alla kan vara betja\u0308nta av att ka\u0308nna igen, fo\u0308rsta\u030a transfenomen, da\u030a komplext traumatiserade personer ofta befinner sig i vakna traumainducerade transtillsta\u030and. I F\/PT kan kunskap om hur en familjemedlems negativa respons kan framkalla transtillsta\u030and hos o\u0308vriga medlemmar, sa\u0308tta iga\u030ang automatiska handlingsmo\u0308nster, vara av va\u0308rde. Kunskap om hur vi na\u030ar och arbetar med ho\u0308ger hja\u0308rnhalva i terapirummet skulle beho\u0308va fa\u030a sto\u0308rre utrymme i sa\u030ava\u0308l FT som i individualterapiutbildning. Sto\u0308rst genomslag skulle erha\u030allas om blivande T fick prova sja\u0308lva, varva kreativa inslag i kombination med reflekterande samtal. Om det a\u0308r sant att H a\u0308r verksamt a\u0308ven vid fysiska symtom skulle H a\u0308ven beho\u0308va integreras i medicinsk utbildning. En del a\u0308r allergiska mot narkos varfo\u0308r sa\u030ava\u0308l narkosla\u0308kare som narkossjuksko\u0308terskor skulle ha na\u030agot att ha\u0308mta. Vikten av att t.ex. gravida kan slippa medicin go\u0308r att barnmorskeutbildningen skulle vara betja\u0308nt av dessa kunskaper. Mer forskning och utbildning i integrativ medicin och komplementa\u0308ra metoder fo\u0308respra\u030akas.<\/p>\n

      8.3 Fo\u0308rslag till fortsatt forskning<\/p>\n

      Da\u030a vetenskapligt kontrollerade studier om H inom systemiskt arbete saknas vore det intressant att utfo\u0308ra;<\/p>\n

      Effektstudier av H i F\/PT ga\u0308llande:<\/p>\n

      – Sja\u0308lvhypnos.
      \n– Betydelsen av mo\u0308jligheten att arbeta tyst.
      \n– Betydelsen av att medfo\u0308ljande personal kan delta.
      \n– Den pa\u030asta\u030adda o\u0308kade effektiviteten i terapiprocessen. Framga\u030ang med sva\u030ara K. Mo\u0308jlighet att minska medicinering. (Beroende, missbruk. Sma\u0308rtproblematik. Fo\u0308rlossningspsykologi. Mage\/tarmproblem. Sexuell problematik.)
      \n– Hur pa\u030averkas T av att arbeta med H? A\u0308r det vilsammare, underla\u0308ttas ensamarbete?<\/p>\n

      Intressant vore ocksa\u030a att ta del av forskning kring:<\/p>\n

      – Ks upplevelser.
      \n– I vilken omfattning anva\u0308nds H inom F\/PT i va\u0308rlden? Finns motsta\u030and, fo\u0308rdomar utomlands?
      \n– Vilka a\u0308r Ts egna H-tekniker vid olika problem?
      \n– Gla\u0308djen i att kunna hja\u0308lpa, ma\u0308nniskoka\u0308rlek, en viktig faktor i behandlingsarbete, hur utvecklar man den och hur anva\u0308nds den?<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      25 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n
      \n

      Referensfo\u0308rteckning<\/p>\n

      Andersen, T.(1991, 1994). Reflekterande processer, samtal och samtal om samtalen. Stockholm: Mareld.<\/p>\n

      Anderson, H (2006) Samtal, spra\u030ak och mo\u0308jligheter. Stockholm: Mareld
      \nAnderson, H, Gehart, D (2007) Collaborative Therapy. Relationships and conversations that make a difference. New York; Routledge Stockholm; Liber<\/p>\n

      Cullberg-Weston, Marta. (2000). En do\u0308rr till ditt inre. Stockholm: W & W Enqvist, B. (2004). Inbjudan till trance. Hypnos i va\u030ard och terapi. Stockholm: Mareld<\/p>\n

      Fromm, E & Nash, M. (1992) Contemporary Hypnosis Research. N.Y: The Guildford Press.<\/p>\n

      Gerge, A.(2009). Hypnos i psykoterapeutiskt arbete. Ett integrativt perspektiv. Stockholm: Insidan.
      \nGerge, A. (2010). Trauma. Psykoterapi vid posttraumatisk och dissociativ problematik. Ludvika: Dualis<\/p>\n

      Haley, J. (1986). Uncommon Therapy. New York: Norton
      \nHendricks, G & Hendricks, K.(1995). Kroppens egen intelligens. Borga\u030a: Svenska<\/p>\n

      Dagbladets fo\u0308rlag AB.
      \nIngvar, M. (2012) Hja\u0308rnkoll pa\u030a va\u0308rk & sma\u0308rta. Stockholm: Natur & Kultur.<\/p>\n

      Langemar, P. (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi \u2013 att la\u030ata en va\u0308rld o\u0308ppna sig. Stockholm: Liber AB.<\/p>\n

      Maturana H.R & Varela F.J (1987, 1992).The tree of knowledge. Boston: Shambala<\/p>\n

      Naparstek, B. (1995). Guided Imagery. New York: Warner books<\/p>\n

      O \u0301Hanlon, B. (1999). Ka\u0308llro\u0308tter. Stockholm: Mareld<\/p>\n

      Parsons-Fein, J (2004). Loving in the here and now. New York; Tarcher\/ Penguin<\/p>\n

      Ritterman, M. (2005). Using hypnosis in family therapy. Phoenix: Zeig, Tuck & Thiesen, Inc.<\/p>\n

      Ross, P.J. (1988) The use ofhypnosis with couples and families. In Hypnosis: Current clinical, experimental and forensic practices. New York, NY, US: Croom Helm.<\/p>\n

      Shore, A. (2012). The science of the art of psychotherapy. New York: Norton<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      26 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n

      Stern, Daniel. (2005). O\u0308gonblickets psykologi. Stockholm; Natur & Kultur<\/p>\n

      The Boston Change Process Study Group. (2010). The \u201dsomething more\u201d Than Interpretation Revisited. L Graham (Prod.Man.) Change in Psychotherapy, (56-192) New York: Norton. (Antologi)<\/p>\n

      Wedin, L. & Sandell, R. (2004). Psykologiska underso\u0308kningsmetoder. Lund: Studentlitt. Andra ka\u0308llor: Andersen, T. (2011) Tom Andersen, Et intervju, En samtale, Et<\/p>\n

      foredrag. DVD fra NFFs faggruppe for psykiatrisk og psykosomatisk fysioterapi.<\/p>\n

      Collingwood, C & J. An Interview with Dr Stephen Gilligan http:\/\/www.stephen- gilligan.com\/interviewA.html)<\/p>\n

      Ingvar, M. (2009) Placeboeffektens mekanism klarlagd. http:\/\/www.lakemedels- varlden-.se\/nyheter\/placeboeffektens-mekanism-klarlagd-5658<\/p>\n

      Ohlsson, A-M. (2011). I fo\u0308rva\u0308ntan om Evidensbaserat Socialt Arbete \u2013 Socialsekreterares Bera\u0308ttelser. Metodernas Va\u0308g till Klienterna. (Skriftserie 2011:3) Professional Doctor in Systemic Practice \u00a9 Fo\u0308rfattaren och FoU Ska\u030ane ISSN 1404-5419 ISBN 978-91- 89661-47-9, s. 2-103.<\/p>\n

      Parsons-Fein, J. (2007) Erickssonian Hypnotherapy, Master Class, New York.<\/p>\n

      Bilaga 1 Slutligt urval av artiklar till resultat<\/p>\n

      Badderley M. (1992). The use of hypnosis in marriage and relationship counsell- ing. The Australian Journal of Clinical Hypnotherapy and hypnosis. Vol 13, No 2, 87-92.<\/p>\n

      Baretta, N & Baretta, P. (1985). The use of metaphore in family therapy. The Aust- ralian Journal of Clinical Hypnotherapy and hypnosis. Vol 6 No 2, 93 \u2013 98.<\/p>\n

      Braun B.G. (1984). Hypnosis and Family Therapy. American Journal of Clinical Hyp- nosis, Vol 26, No 3, 182-186.<\/p>\n

      Brown J.M, Chaves M. (1980). Hypnosis in treatment of sexual dysfunction. Journal of Sex & Marital Therapy, Vol.6, No 1, 63 \u2013 74.<\/p>\n

      Loriedo C, Torti C. (2010). Systemic hypnosis with depressed individuals and their families. International Journal of Clinical & Experimental Hypnosis Apr-Jun; 58(2), 222- 246.<\/p>\n

      Penn P. (1985) Feed-forward: Future questions, future maps. Family Process, Vol 24, No 3, 299-310.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      27 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n

      Schore, A (2010). The right brain implicit self: A central mechanism of the Psychotherapy change process.<\/p>\n

      Petrucelli, J. Knowing, not-knowing and sort of knowing. Psychoanalysis and the Experience of Uncertainty. For the American Psychological Association, Division of Psychoanalyses (39)(177-202) London: Karnac Books.<\/p>\n

      Scroggs, Kenneth A. (1986). Ericksonian Approaches Within Family<\/p>\n

      Hypnotherapy. Individual Psychology: The Journal of Adlerian Theory, Research & Practice; Vol. 42 Issue 4, 506- 520.<\/p>\n

      Whitaker, C.A.(2000). Hypnosis and Family Depth Therapy. Family Journal; Vol. 8 Issue 1, 7-13.<\/p>\n

      Bilaga 2 Respondenternas bakgrund<\/p>\n

      7 a\u0308r leg psykoterapeuter med varierande grundutbildning;<\/p>\n

      2 a\u0308r fil. kand. leg. Psykoterapeut.
      \n1 a\u0308r sjuksko\u0308terska, leg. Psykoterapeut
      \n1 a\u0308r Fil.lic + Med.kand, leg. Psykoterapeut.
      \n1 a\u0308r leg. psykolog + Fil.dr. leg. Psykoterapeut
      \n2 a\u0308r leg. psykolog + leg. Psykoterapeut
      \n1 a\u0308r leg. psykolog
      \n1 a\u0308r leg. psykolog + gestaltterapeut
      \n1 a\u0308r sjuksko\u0308terska + fo\u0308rskolela\u0308rare + familjesociolog + familjeterapeut + sexolog<\/p>\n

      Antal yrkesverksamma a\u030ar: Rs erfarenheter av arbete med F\/PT varierar fra\u030an 10 a\u030ar till o\u0308ver 40 a\u030ar. 2 har arbetat 10-15 a\u030ar, 1 har arbetat 15-20 a\u030ar, 3 har arbetat 25-30 a\u030ar, 3 har arbetat o\u0308ver 30 a\u030ar och 1 har arbetat o\u0308ver 40 a\u030ar.<\/p>\n

      Geografisk spridning: R arbetar runtom i landet, pa\u030a stora och sma\u030a orter. Av anonymitetsska\u0308let na\u0308mns ej ortnamnen.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      28 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n<\/div>\n
      \n
      \n
      \n
      \n

      Bilaga 3 Na\u030agra H-tekniker<\/p>\n

      1. Transtillsta\u030andet: vara medveten om och tillvarata FMT na\u0308r det uppsta\u030ar\/ framkalla FMT medvetet, och anva\u0308nda pa\u030a ett behandlande sa\u0308tt.
      \n2. Formella och informella induktioner: att inducera trans a\u0308r att hja\u0308lpa na\u030agon komma till ro, lyssna ina\u030at, fa\u030a kontakt med sitt inre. Det kan ske pa\u030a formella, ledande sa\u0308tt eller informella, lo\u0308st pratiga sa\u0308tt.
      \n3. Visualisering: arbete med inre bilder, se med de inre o\u0308gonen, en bild som symbol fo\u0308r ngt, eller en siffra pa\u030a en skala.. Imagine pa\u030a engelska, vilket pa\u030aminner om att fantasin, imagination, a\u0308r inkopplad, lekomra\u030adet da\u0308r allt a\u0308r mo\u0308jligt.
      \n4. Inre sinnesna\u0308rvaro: att ga\u030a in i en bild, ka\u0308nsla, kroppssymptom, minne, ord, outtalade direktiv, dro\u0308m, film, och utforska den\/det med alla inre sinnen.
      \n5. Trygg plats: i sitt inre skapa en egen, trygg, avgra\u0308nsad plats, vara da\u0308r med alla sinnen, ska\u0308nker lugn till hela systemet. I trans uppfattar hja\u0308rnan det som om det ha\u0308nder, man a\u0308r da\u0308r.
      \n6. Suggestioner: fo\u0308rslag, raka och direkta; \u201dandas!\u201d eller indirekta, pa\u030a symbolniva\u030a; storytelling, sagor, metaforer, imagina\u0308ra rollspel. En fra\u030aga kan utgo\u0308ra en indirekt suggestion, t.ex.: fo\u0308resta\u0308ll dig att en fo\u0308ra\u0308ndring har skett, vem kommer ma\u0308rka det fo\u0308rst? Ett fo\u0308rslag introduceras om att fo\u0308ra\u0308ndring a\u0308r mo\u0308jlig, har redan ha\u0308nt, vilket fo\u0308resla\u030ar en ny stig, ett nytt sa\u0308tt att fo\u0308rha\u030alla sig.
      \n7. Mo\u0308nsterinterventioner. Pattern interruption: att pa\u030averka mo\u0308nstret, avbryta det pa\u030aga\u030aende, pa\u030a olika sa\u0308tt. Varsamt info\u0308rande av nytt element, t.ex. genom cirkula\u0308ra fra\u030agor. Eller kvickt, drastiskt genom t.ex. humor, ett kraftfullt sa\u0308tt som kan leda till fo\u0308rlo\u0308sning, om anva\u0308nt ka\u0308rleksfullt. Omformulering: reframing, kan ga\u0308lla en mening (one-liner); \u201ddu a\u0308r en o\u0308verlevare\u201d, eller en situation. Reframe a situation: go\u0308ra om den pra\u0308glande da\u0308r och da\u030a situationen. Andra sidan av myntet: se saken i annat ljus, vad a\u0308r ga\u030avan i det intra\u0308ffade? La\u0308rdomen?
      \n8. Tidstekniker: Age-regression: ga\u030a tillbaka i tid, t.ex. till en ga\u030ang na\u0308r det var bra, och underso\u0308ka vad det var som underla\u0308ttade situationen. Eller fo\u0308r att mo\u0308ta sitt inre barn fo\u0308r bearbetning och la\u0308kning av ngt specifikt. Age-progression: se och uppleva ngt i framtiden, fo\u0308r att go\u0308ra val i nuet, eller fo\u0308rsta\u0308rka ngt positivt, ta med ngt positivt frama\u030at i tid.
      \n9. Affektinterventioner: affektbrygga: fo\u0308lja en affekt baka\u030at i tiden, underso\u0308ka fro\u0308et till \u201dladdningen\u201d fo\u0308r att nu kunna bearbeta det som beho\u0308vs. (Anva\u0308nds a\u0308ven vid somatiska signaler.) Fo\u0308rsonings-H; \u201datt i trans ga\u030a igenom positivt och negativt som ha\u0308nt, underso\u0308ka mo\u0308jligheter till acceptans, fo\u0308rla\u030atelse, fo\u0308rsoning. Seeding expectations: \u201dSa\u030a fo\u0308rva\u0308ntan, rikta inre so\u0308karen mot olika intressanta, positiva saker (depressiva va\u0308ntar ofta pa\u030a det negativa som intra\u0308ffar, detta a\u0308r motsatsen).\u201d
      \n10. Intrapsykiska tekniker: Ego-states, parts model, IFS: (Internal Family Systems) arbete med inre delar som fa\u030ar komma till tals enskilt eller med varandra. 11. Sja\u0308lvhypnos; all H a\u0308r sja\u0308lvhypnos. Ha\u0308r a\u030asyftas mo\u0308jligheten att anva\u0308nda H mellan sessionerna fo\u0308r att gynna processen. T la\u0308r ut tekniken eller spelar in en cd. 12. EMDR: (Eye Movement desensitization and reprocessing) en traumabearbetningsteknik da\u0308r o\u0308gonro\u0308relser och bilateral stimulering anva\u0308nds.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      29 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n
      \n

      Bilaga 4 Intervjuguide<\/p>\n

      R informeras om att underso\u0308kningen go\u0308rs inom ramen fo\u0308r psykoterapi steg 2, med familjeinriktning, Ersta\/Sko\u0308ndal- St. Lukas, Stockholm, och publiceras inom ho\u0308gskolan, pa\u030a databas, ev. i FT-tidskrift\/H-tidskrift. R informeras om att deltagandet a\u0308r frivilligt, anonymt, R fa\u030ar avbryta na\u0308r sa\u030a o\u0308nskas, samt ta del av resultatet.<\/p>\n

      Fra\u030agesta\u0308llningar: I vilken omfattning fo\u0308rekommer klinisk hypnos inom F\/P-tera- pi? Na\u0308r, av vilka olika anledningar samt hur anva\u0308nds H inom F\/PT?<\/p>\n

      Intervjuguide<\/p>\n

      1. Vilken utbildningsbakgrund har du?
      \n2. Antal yrkesverksamma a\u030ar som par\/ familjeterapeut?
      \n3. a. Arbetar du huvudsakligen privat eller inom organisation?
      \n3.b Arbetar du huvudsakligen ensam eller med co-terapeut? Reflekterande team? 4. Kvinna\/ man?
      \n5. Vilken familjeterapeutisk tradition skulle du sa\u0308ga att du arbetar inom? (strategisk, strukturell, systemisk, eller annat, vad?)
      \n6. Vilken H-utb. har du ga\u030att? (Organiserad av vem? Antal timmar? Na\u0308r?)<\/p>\n

      7. Anva\u0308nder du, eller har du anva\u0308nt H i arbetet med par och eller familjer?<\/p>\n

      Om nej: 7.a vad a\u0308r orsaken till att du ej anva\u0308nder din hypnoskompetens med par och familjer?<\/p>\n

      Om ja: 8. I vilken omfattning skulle du uppskatta att du anva\u0308nder H i F\/PT- arbetet? (i hur ma\u030anga fall?)
      \n9. Med vilka deltagare?
      \n10. a) Av vilka olika anledningar?\/Vad anser du att H tillfo\u0308r?<\/p>\n

      11. Kan du ge exempel pa\u030a problem\/ symptom\/ da\u0308r du anva\u0308nt H inom F\/PT? 12. Finns situationer da\u0308r du avra\u030ader fra\u030an att anva\u0308nda H?
      \n13. Anva\u0308nds H uttalat eller outtalat? Direkt eller indirekt?
      \n14. Hur introducerar du H? Vad kallar du det?<\/p>\n

      15. Hur anva\u0308nder du H i arbetet? Konkret exempel? Vilka H-element\/ strategier skulle du sa\u0308ga att du anva\u0308nder dig av?
      \n16. Hur a\u0308r det fo\u0308r dig som T att anva\u0308nda H i F\/PT?
      \n17. Vad a\u0308r din uppfattning av Ks upplevelser av H?<\/p>\n

      18. Vad anser du vara viktigt att ta\u0308nka pa\u030a vid anva\u0308ndandet av H i F\/PT? 19. a. Ha\u0308nder det att du sto\u0308ter pa\u030a motsta\u030and mot H?
      \n19.b Isa\u030afall hur kan det se ut? Hur bemo\u0308ter du det?
      \n20. Vad a\u0308r skillnaden mellan att arbeta med resp. utan hypnos i F\/PT? 21. Vilken H-forskning knyter du ditt H-arbete till?<\/p>\n

      22. O\u0308vrig kommentar, na\u030agot du vill tilla\u0308gga?<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      \n
      \n

      30 (30)<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n

      <\/div>\n
      <\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      S:t Lukas utbildningsinstitut Psykoterapeutprogrammet, 90 hp Examensuppsats pa\u030a avancerad niva\u030a, 15 hp Vt 2014 Klinisk hypnos inom familje- och parterapi En explorativ studie. Clinical hypnosis within family- and couples therapy An explorative study. Fo\u0308rfattare: Inger Lundmark Inneha\u030allsfo\u0308rteckning 1 2 2.1 … L\u00e4s mer →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-837","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/837","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=837"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/837\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":839,"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/837\/revisions\/839"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.ingerlundmark.nu\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=837"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}